Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Marras

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Jaksot(975)

Sporter som diskrimineras och hotet från Google

Sporter som diskrimineras och hotet från Google

Trots att ridsport är en av Sveriges populäraste sporter och svenska ridsportsförbundet har över 200 000 medlemmar, innehåller bara 1 % av tidningarnas sportsidor ridsport. Det visar en undersökning från Göteborgs universitet som gjorts på uppdrag av tidningen Häst och Ryttare. Vi pratar med Helena Stenman från tidningen Häst och Ryttare om vad denna underrepresentation leder till och så hör du Malin Fransson, sportreporter på Dagens Nyheter som tycker att ridsporten får så mycket plats som den förtjänar. Vi diskuterar också faran med Googles enorma dominans på nätet och berättar historien om den svenske IT-entreprenören Ted Valentin som blockerades från Googles sökmotor under flera månader. Men att få reda på varför var omöjligt. Journalisten Andreas Ekström, som är krönikör på Expressen, tycker att Google måste ta mer ansvar för sina användare. Den totala dominans de har skapar skyldigheter. I Mediernas sommarserie där vi berättar om gamla journalistiska avslöjanden hör du den här veckan historien om den största företagsplundringen i Sverige, Trustorhaveriet. Du får höra journalisten som avslöjade det, Gunnar Lindstedt, berätta om hur en scoop kan handla om att bara vänta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Heinä 200934min

Mediernas roll i Sveriges största rättshaveri – styckmordsrättegången

Mediernas roll i Sveriges största rättshaveri – styckmordsrättegången

I veckan lades förundersökningen om styckmordet på Catrine da Costa ner. Anledningen, det är i snart 25 år sedan hon dog och preskribtionstiden för mord är 25 år. Mordet - om hon blev mördad - kommer således aldrig att bli löst. Sällan har en rättegång följts med sådan intensitet av media och sällan har ett fall debatterats och diskuterats så hetsigt och så länge. Det har skrivits böcker, gjorts filmer, tv-program och dramadokumentärer. I Medierna den här veckan tittar vi närmare på den debatt som förts genom åren och på den roll som media spelat i rättegångens utveckling och i orsaken till att fallet i dag ännu är olöst. Vi pratar med Per Lindeberg som bland annat skrivit den uppmärksammade boken Döden är en man och SVT-journalisten Lars Borgnäs som gjort flera Uppdrag granskning om fallet, samt skrivit boken Sanningen är en sällsynt gäst. Dessutom tittar vi närmare på den ökade produktplaceringen inom journalistiken och hur sommartorka och nedskärningar på tidningarnas redaktioner gör det ännu lättare för företag och pr-byråer att få pressmeddelanden publicerade rakt av. I vår sommar-serie där vi minns gamla journalistiska avslöjanden berättar vi den här veckan historien om korruptionsskandalen i Motala som ledde till att flera kommunpolitiker fick avgå. RÄTTELSE I programmet den 18 juli sa programledaren på ett ställe att de så kallade allmänläkaren och obducenten dömts för brott mot griftefriden, vilket inte är korrekt. De friades på alla punkter, däremot stod det i domskälen att de styckat kroppen av Catrine da Costa. Detta ledde till att de blev av med sina legitimationer. Eftersom formuleringen om brott mot griftefriden bara fanns i domskälen blev resultatet också att den inte kunde överklagas. Ärendet med legitimationerna ska tas upp igen i slutet av 2009. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Heinä 200934min

Hotad tryckfrihet?

Hotad tryckfrihet?

Ett nytt medielandskap - en ny grundlag. Det kontroversiella arbetet att förändra grunden för vår svenska tryck- och yttrandefrihet fortsätter. Ska vissa få mer yttrandefrihet än andra? Och kommer en ny grundlag att kidnappas av censurivrare? Det är några av frågorna som ställs i Medierna när tankarna på att avskaffa våra nuvarande tryck- och yttrandefrihetsgrundlagar debatteras. I närmast total medieskugga pågår en utredning om att förändra våra grundlagar för tryck- och yttrandefrihet. Kanske till och med att avskaffa de nuvarande grundlagarna - Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) - och ersätta dem med en ny, teknikoberoende, grundlag. Frågan om ett avskaffande av nuvarande grundlagar utreddes nyligen och det så kallade debattbetänkandet (SOU 2006:96) möttes av hård kritik från många publicister. Men arbetet har fortsatt även under den nuvarande regeringen. En parlamentarisk kommitté under ledning av justitiekansler Göran Lambertz arbetar sedan en tid tillbaka med att se över tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna, och ska så småningom komma fram till vilka förändringar man anser nödvändiga, bland annat som anpassning till det nya medielandskapet och EU. Internet har rubbat balansen mellan tryck- och yttrandefrihet å ena sidan, och skyddet för den enskildes privatliv å den andra, det är ett skäl som regeringen anger i direktiven. I Medierna får ni höra ett hett möte mellan justitiekansler Göran Lambertz - som förespråkar en ny grundlag - och några av hans kritiker. Anders R Olsson, journalist, författare och expert på tryck- och yttrandefrihet, som anser att meddelarskyddet, censurförbudet och rättssäkerheten står på spel. Och Susanne Wigortz Yngvesson, lektor i etik vid Teologiska högskolan i Stockholm, som är orolig för att yttrandefriheten ska hamna i händerna på censurivrare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Heinä 200935min

EU-fori och könskrig

EU-fori och könskrig

Media som hejarklacksledare Sverige har tagit över som ordförandeland i EU. Nu är det statsminister Fredrik Reinfeldts stora stund och ett hårdbevakat jätteevent drar igång. Men mycket av bevakningen har fokuserat på Reinfeldt och hur han nu ska "umgås med världspolitikens stora elefanter". Sonja von Lochow, medieanalytiker på Sifo, har undersökt rapporteringen inför ordförandeskapet och slagits över hur likriktade både frågor och problemställningar är. Hennes slutsats är att regeringens PR-maskineri gjort ett bra jobb. Om svenska folket är Reinfeldts hejaklack så är medierna hejaklacksledaren, heter det i rapporten. Tre ord som satte feminismen i gungning Män är djur. Tycker inte du det? Med det uttalandet i dokumentären könskriget våren 2005 sattes svensk feminism i gungning. Uttalandet väckte enorm uppmärksamhet i den massmediala debatten och dokumentären blev snabbt det mest anmälda teveprogrammet någonsin i Sverige och kvinnojourernas ordförande fick avgå. Om detta handlar del två i mediernas sommarserie om scoop som skakat samhället. Mattias Pleijel har återvänt till historien som kom att kretsa mycket kring tre ord: Män är djur. Journalistik som går farligt nära Hur ska journalister hantera att man ibland hamnar på vänskaplig fot med sina intervjupersoner? Journalister som tar tydlig ställning och går så nära sina intervjupersoner att de blir vänner. Hannes Råstam är sveriges mest prisbelönte journalist och använder ofta den metoden. Nu senast i programmen om Thomas Quick. Dokumentären Fallet Ulf handlar om en man som friades efter flera år i fängelse, dömd för Incest. Råstam umgicks med mannen i två års tid och de blev nära vänner. I en känslomässig scen i programmet, just när domstolen beslutat att fria den felaktigt dömde, så ger han reportern Hannes Råstam en stor kram. Vi har träffat honom och ställt frågan: hur nära kan man som reporter gå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Heinä 200934min

Sponsorjournalistik och tidernas scoop

Sponsorjournalistik och tidernas scoop

Nyligen bröt en hård debatt ut om tidningen Veckans affärer och så kallad sponsorjournalistik, ett fenomen som blivit vanligare. Det är prisbelönte journalisten Gunnar Lindstedt, före detta reporter på tidningen, som anklagar chefredaktören Pontus Schultz för att köra tidningen i graven. Han anser att Schultz säljer ut tidningens trovärdighet och att och tidningens reportrar inte längre får koncentrera sig på oberoende granskning utan istället ska fylla sidorna med material som dikteras av sponsrande storföretag med material som dikterats av sponsrande företag. Vi pratar med fler reportrar med insyn i tidningen, och med chefredaktören Pontus Schultz, som slår tillbaka och kallar kritiken falsk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Läsare jagar fifflande parlamentarikerI Storbritannien har den politiska eliten hamnat i gungning efter en rad avslöjanden om fifflande parlamentsledamöter. Det handlar om fiffel med bidrag och begärda ersättningar för allt från extremt dyra luncher - till porrfilmer.Nu tar tidningen the Guardian granskningen av parlamentarikerna ett steg längre, genom att lägga ut närmare en halv miljon dokument på nätet för att låta läsarna själva jaga fifflarna. Kevin Anderson är redaktör på Guardian, och han talar om en ny - framtida - modell för granskande journalistik. Det stora avslöjandetI mitten på 70-talet skakades det svenska samhället om av det som nog fortfarande är ett oöverträffat journalistiskt avslöjande - IB-affären.IB - informationsbyrån - var en mycket hemlig underrättelseorganisation, som både kartlade kommunister och bedrev utrikesspionage, och det var den lilla vänstertidningen Folket i Bild Kulturfront som avslöjade organisationen, som inte ens riksdagen kände till.Om denna affär handlar det första i en serie av reportage nu i sommar, om journalistiska avslöjanden som skakat om och skapat debatt. Avslöjandet har jämförts med Watergate, men här kunde makthavarna sitta kvar, och reportrarna som gjorde avslöjandet - de hamnade bakom galler.

27 Kesä 200934min

Googlekrav och Zlatanbojkott

Googlekrav och Zlatanbojkott

"Google är en parasit"Samtidigt som medieföretagen misslyckas med att tjäna pengar på sina webbplatser, drar Google och andra sökföretag in miljarder - bland annat på grund av att användarna vill hitta till mediernas material. Nu kommer kraven på att medierna ska få del av Googles miljarder. I Medierna kallar DN:s ledarchef Peter Wolodarski Google för en parasit som lever på andras innehåll och Nicklas Lundblad från Google förklarar att medierna inte kan räkna med att någon annan ska ta kostnaderna för uppfinnandet av en ny affärsmodell för medierna på nätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dokusåpadeltagare med anställningsskyddI Frankrike har en hög domstol nu i förra veckan bestämt att deltagare i dokusåpor ska betraktas som löntagare - inte bara som billig kanonmat för underhållnings skull.TV-bolagen måste i fortsハttningen erbjuda riktiga arbetskontrakt - med riktiga löner och rättigheter. Något som produktionsbolagen har försökt förhindra.Johan Tollgerdt träffade Zlatko Joksimovic - som blev kändis genom franska Temptation Island - och är en av 200 deltagare som krävt sin rätt i domstol.Zlatan har fått chefredaktör till hovreporterPå Aftonbladets sportbilaga trodde man att Zlatan Ibrahimovics bojkott av tidningens sportreportrar var över. Men i samband med veckans landslagsmatcher upptäckte de att stjärnan fortfarande tiger. För alla från tidningen - utom för chefredaktör Jan Helin. Reportern Robert Laul anser inte att situationen är hållbar i längden. Medierna har frågat Jan Helin varför Zlatan inte får några tuffa frågor av den ende som får svar. Och reportern Robert Laul anser inte att situationen är hållbar i längden.

13 Kesä 200934min

Medierna 20090606 2009-06-08 kl. 10.00

Medierna 20090606 2009-06-08 kl. 10.00

När journalistiken flyttar till nätet - då hänger pengarna inte med. Denna vecka gör Medierna ett specialprogram om vem som ska betala för framtidens journalistik. Under mer än hundra år har dagstidningarna levt väl på annonser och prenumerationer. Men nu har Internet slitit sönder den lönsamma kopplingen mellan annonser och journalistik. Journalistiken kan inte längre leva tryggt inpaketerad tillsammans med annonserna, utan måste finansiera sig på egna meriter. Och hittills har det inte gått att få rimligt betalt för journalistik på nätet, varken med annonser eller prenumerationer. Men finns några lösningar vid horisonten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Kesä 200935min

Medierna 20090530 2009-06-01 kl. 10.00

Medierna 20090530 2009-06-01 kl. 10.00

Kritiserad pressombudsman och pinsamt misstag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Kesä 200935min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
kolme-kaannekohtaa
siita-on-vaikea-puhua
olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
sita
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
mamma-mia
meidan-pitais-puhua
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
loukussa
terapeuttiville-qa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
joku-tietaa-jotain-2
lahko