Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Marras

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Jaksot(975)

Makten flyttar till EU  - medierna stannar

Makten flyttar till EU - medierna stannar

Med två veckor kvar till EU-parlamentsvalen samlar Medierna tre journalister för att diskutera kvaliteten på granskningen av makten i Bryssel. Erika Bjerström, programledare och tidigare Europakorrespondent för SvT, konstaterar att de svenska medierna satsar vart fjärde år stenhårt på att bevaka USA:s presidentval, men intresset är mycket lägre för att ge en fördjupad bild av EU-frågorna, trots att EU inte är utrikesfrågor, utan istället den fjärde nivån i det svenska politiska systemet.Göran Ellung, programdirektör på TV4, instämde i att allt mer makt flyttar till Bryssel - men höll fast vid att den avgörande makten, och inte minst tittarnas intresse, fokuseras på den svenska politiska scenen. Han försvarade också besluten TV4 tagit att inte ha någon korrespondent i Bryssel och inte heller sända någon valvaka vid EU-parlamentsvalet. Bevakningen kan bli lika bra med andra metoder, menar han.Christian Andersson, i dag journalistutbildare och forskare, men tidigare både diplomat och journalist vid bl a SR, anser att EU-bevakningen i svenska medier blir sämre och sämre. Han konstaterar att allt mer makt flyttats till Bryssel - men att journalistiken inte förmått hålla jämna steg. I programmet hörs också Marit Paulsen, Folkpartiets toppkandidat till EU-parlamentet, som önskar bättre granskning av makten - för i dagsläget kan en parlamentariker "simma lugnt i det här akvariet i fem år och ticka in pengarna". Hon anser också att det var en "skam" att SvT:s Agenda svängde om söndagens partiledardebatt från rena EU-frågor till främst inrikespolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Touko 200935min

Medierna 20090516 2009-05-18 kl. 10.00

Medierna 20090516 2009-05-18 kl. 10.00

När medierna går igenom både lågkonjunktur och strukturomvandling blir public service viktigare än någonsin. Det tycker exempelvis Eva Hamilton, SvT-chefen. Och nu öppnar hon dessutom för att samarbeta med kommersiella tv-kanaler och t ex lokaltidningar. Dagens Nyheters Stockholmsreporter Ulrika By jobbade förra året några månader på Nerikes Allehanda i sin gamla hemstad Örebro. Och blev imponerad - hon berättar i Medierna om hur hon anser att den betydligt mindre tidningen gör ett mycket bättre jobb med bevakningen av sin kommun än den stora draken av sin. Det är ett av de mest sedda svenska tv-klippen på Internet i dag, det där Kanal 5:s Martin Soneby, från programmet Ballar av stål, blir jagad av uppretade fotbollsfans. Han flyr med risk för livet ... eller gör han det? På nätet surrar rykten om att allt är fejk. Nu ska sanningen fram! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Touko 200935min

Medierna 20090509 2009-05-11 kl. 10.00

Medierna 20090509 2009-05-11 kl. 10.00

På TV8 talade man tidigare om kommersiell public service, och profiler som Lars Adaktusson gick ut i debatten och krävde del av licenspengarna. Men nu är det andra tider, egna produktioner som Världen i fokus läggs ner, och programdirektör Anders Knave nekar bestämt till att man sysslar med publi service - Begränsningar på Internet är en het fråga, senast nu när EU- parlamentet skulle rösta om det så kallade Telekom-direktivet, där man ville kunna stänga av personer från Internet. Ett land som gått längre än alla andra i Västvärlden är Australien, där regeringen vill införa ett filter som censurerar bort porr- och spelsidor. Och ett svenskt företag är inblandat - utan att ha riktig koll, visar det sig i Medierna. - Vad ska man kalla svininfluensan? På Ekot valde man under en period att kalla den den nya influensan, eftersom den i vetenskaplig mening inte är en svininfluensa och en rad myndigheter rekommenderar att man inte kallar den för det. Ekonomis Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Touko 200935min

Medierna 20090502 2009-05-04 kl. 10.00

Medierna 20090502 2009-05-04 kl. 10.00

Kränkningar och reklamvåndor. Medieprofilen planerar rättsliga åtgärder.Under en kort tid satt han gripen, misstänkt för morden i Gamla stan. Nu är han friad från alla misstankar och överväger att stämma de medier som kränkt hans integritet. Reklambyråchefen Anders Dalenius berättar i Medierna om sin upprördhet över hur vissa medier - exempelvis Realtid.se - publicerat mycket integritetskränkande uppgifter om honom och hans familj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Touko 200935min

Medierna 20090425 2009-04-27 kl. 09.00

Medierna 20090425 2009-04-27 kl. 09.00

Hur dålig är utrikesbevakningen? Antalet fasta korrespondenter minskar på redaktionerna. Frågan är hur det påverkar bevakningen av vår omvärld. Kritiker hävdar att utrikesrapporteringen utarmas, men de får mothugg av redaktionsledningar som anser att det bara handlar om att man idag använder andra anställningsformer.Mångfald och journalistik. Bristen på mångfald på redaktionerna är ett problem som ofta lyfts fram. Samtidigt visar en rundringning som ”Medierna” gjort att det råder en viss förvirring på redaktionerna om hur man vill komma till rätta med problemet, och vad det är för journalister man söker för att öka mångfalden.Indragen artikel med hårda ord om domare. Hur hård och dömande får man bli i rapporteringen från en fotbollsmatch? Den frågan blev aktuell efter ett matchreferat i Dagens Nyheter, där reportern jämförde domaren med det usla gräset på Grimsta IP. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Huhti 200935min

Medierna 20090418 2009-04-20 kl. 09.00

Medierna 20090418 2009-04-20 kl. 09.00

Uppgiften om att Annika Östberg - efter 28 år i fängelse i Kalifornien - till slut var på väg hem till Sverige blev en stor nyhet i svenska medier förra veckan. ”Medierna” kan avslöja att uppgifterna om överföringen till Sverige var kända mer än en vecka innan nyheten kom ut, men svenska myndigheter vädjade om att lägga locket på.Dolda mikrofoner och kameror har debatterats efter Kalibers wallraff- reportage om Sverigedemokraterna. Bland kritikerna finns bland andra Janne Josefsson, som tidigare fått försvara sin användning av just dolda kameror i samband med Uppdrag gransknings omdebatterade valstugereportage inför valet 2002.Dessutom har Medierna en exklusiv intervju med Günter Wallraff själv, där han bland annat förklarar hur han ser på gränsen för när man kan wallraffa.SVT inleder ett samarbete med den kommersiella internetjätten Google, om valbevakning publicerad exklusivt på Youtube. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Huhti 200934min

Det stora ”Gömda”-bråket

Det stora ”Gömda”-bråket

Medierna denna vecka är ett specialprogram med samlade reportage om den stora debatten kring Liza Marklunds bestseller Gömda. När journalisten Monica Antonsson kom med sin bok Mia - sanningen om Gömda så ledde det så småningom till en intensiv mediedebatt. Det handlade inte bara om sanning och lögn, och var gränsen går mellan dokumentär och roman. Det handlade också om hur redaktionerna hanterar anklagelser mot en upphöjd kollega med stort kontaktnät. Och det handlade inte minst om en kamp mellan de traditionella medierna och bloggande gräsrötter, något som ledde till vad man kallar bloggbävning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Medierna” sänder återigen några av de reportage som gjordes under 2008 och 2009, där historiens olika faser skildras: från december förra året, i samband med att Antonssons bok med bluffanklagelserna möttes med tystnad, till bloggosfärens triumf i januari när affären exploderade i de stora medierna, och till Mias framträdande i Aftonbladet och motattacken från Liza Marklund-lägret i februari i år. Programmet tar dessutom upp en historia med koppling till ”Gömda”-bråket, som hamnat i nästan total medieskugga. Det handlar om boken ”Vingklippt”, där Elisabeth Hermon anklagar Liza Marklund för att ha förstört hennes liv med grundlösa anklagelser i Expressen om stiftelsen Trossen. Hermon var föreståndare för Trossen, en stiftelse som skulle hjälpa kvinnor på flykt, och efter den stort uppslagna artikelserien i Expressen tvingades verksamheten upphöra. Den polisutredning som inleddes lades ner eftersom man inte kunde hitta några belägg för att Elisabeth Hermon skulle ha förfarit bedrägligt, skattemyndighetens granskning visade att bokföringen var välskött och Expressen betalade 110 000 kr till Hermon i en tyst uppgörelse. Liza Marklund hävdar dock fortfarande att hon har rätt, och artiklarna i Expressen blev senare grunden till historien i hennes bok ”Paradiset”, och även i denna historia är Mia en av huvudpersonerna. Efter att ”Medierna” först rapporterade om de här anklagelserna har det varit tyst. Vi sänder nu återigen bitar av de inslag som gjordes under förra året.

11 Huhti 200934min

Medierna 20090404 2009-04-06 kl. 10.00

Medierna 20090404 2009-04-06 kl. 10.00

Medierna den här veckan kommer handla om rapporteringen från invandrartätaförorter, något som väcker debatt och där journalister har helt olikaperspektiv. Ska man överhuvudtaget lyfta fram dimensioner som etniciteteller kultur när man beskriver problemen i vissa områden? Eller handlar detbara om klass och andra sociala förhållanden?Medierna tittar också närmare på bevakningen av Sverigedemokraterna. SD haruppmärksammats den senaste veckan. Kalibers granskning med dolda mikrofonervisade på främlingsfientliga åsikter bland förtroendevalda. Samtidigt anserpartiet att det missgynnas av medierna och att det inte förtjänar attstämplas som främlingsfientligt. Hur rapporterar man om Sverigedemokraterna?Hur har rapporteringen förändrats genom åren och vilka principer följer mannär partiet växer?Hot mot journalister i Sverige är ganska vanligt, enligt en ny undersökning.Det kan leda till självcensur. Men samtidigt anser många att polisen integör tillräckligt för att utreda hoten. O Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Huhti 200935min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
siita-on-vaikea-puhua
aikalisa
kolme-kaannekohtaa
olipa-kerran-otsikko
sita
i-dont-like-mondays
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
meidan-pitais-puhua
mamma-mia
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
terapeuttiville-qa
loukussa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
joku-tietaa-jotain-2
rss-palmujen-varjoissa