Hur mycket vatten ska man dricka?

Säsong 3, Avsnitt 4 - Hur mycket vatten ska, bör eller måste man egentligen dricka som människa? Det här avsnittet kanske kan uppfattas som mera flummigt än många andra avsnitt. Trots att jag faktiskt 'bara' pratar om vatten och inte lägger något fokus på droger.

Jag vill vara tydlig med att min podd handlar om att väcka tankar, känslor och ifrågasätta perspektiv och sanningar. Jag är ingen läkare. Jag är ingen psykolog och jag kan faktiskt väldigt lite om biologi och kemi. Däremot så sitter jag här och poddar efter en vecka utan att dricka vatten. Och med det så vill jag öppna upp för att ifrågasätta mera saker i vardagen som vi normalt sett bara förbiser och anser att vi faktiskt redan vet. Jag kan nästan garantera att den vanligaste reaktionen hos andra, om jag berättar att jag inte druckit vatten på en vecka, är att få till svars att "jo men du fick i dig vatten såhär, när du gjort så". Istället för att öppna upp sinnet för någonting nytt och okänt.

För att knyta det tillbaka till missbruk, beroende eller psykisk ohälsa så vill jag återigen påminna om att det som vi själva faktiskt upplever eller tror är sant idag, behöver inte vara sant imorgon. Ett klassiskt exempel på detta är att jag för lite mer än 10 år sedan kände att livet var kolsvart. Det fanns inget ljus. Min vardag var ett stort mörker och det kändes som att livet aldrig kunde bli bättre. Några år senare började jag blicka inåt. Jag slutade att jämföra mig med andra. Jag jämförde mig med mig själv. Och kom till insikt att livet inte alltid sett likadant ut för mig. Saker som tidigare hade upplevts som sanna, var varken rimliga eller vettiga längre. Trots att det där och då upplevedes som orubbliga som ett berg. Händelser som var förknippade med obehaliga känslor var inte längre obehagliga när jag hade avlägsnat rädslorna. Det var bara minnen. Med hjälp utav perspektiv, och ett personligt arbete inombords kan otroligt häftiga saker ske. Och det är där som jag är idag. Jag försöker att utveckla min relation till den här mänskliga kroppen. Samt så försöker jag att inte använda alkohol, droger, spel, sex eller lust till att bedöva känslor, fakta och perspektiv. Eller livet, om man vill formulera sig som sådant. Mina resultat går upp och ner och upp igen. Jag är verkligen inte felfri och vägen är väldigt krokig.

Jag försöker idag att utvecklas andligt genom att lyssna på andras verklighet och jag försöker att tillämpa acceptans, ett öppet sinne, ödmjukhet och kärlek och förståelse i min vardag, varenda dag. Gentemot mig och gentemot andra. Jag tränar på att erkänna mina fel och brister och jag försöker väldigt hårt att inte observera andras. Fokus bör vara på mig själv samtidigt som jag inte får bygga upp och mata mitt ego och mina luster. Drifter, lust och sug är inte mänskliga behov. Sömn, näring, gemenskap är mänskliga behov. Ensam är inte stark. Jag är inte viktigare än någon annan, men jag är viktigast i mitt liv. Min egenvilja är inte viktigare än någon annans. Även om jag många gånger har upplevt att den är starkare än andras. Otroligt mycket i mitt liv handlar om känslor och mitt förhållningssätt till dem. Och jag har än så länge inte dött utav några känslor. Jag har däremot gjort otroligt mycket skada gentemot min mänskliga kropp på grund utav känslor. Vilket är någonting jag vill försöka sluta med. Häng med! Och lämna gärna en kommentar.