Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut

Den ledande teorin om coronavirusets ursprung är att det kommit från fladdermöss och förändrats i ett annat djur, så att det blivit smittsamt för människor. Men hur ser andra teorier ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fortfarande vet ingen exakt varifrån corona-sars2 kommer. Någonstans i södra Kinas skogar har man hittat nästan samma virus, men bara nästan. Någon mellanvärd har man ännu inte hittat, och hur viruset tagit sig från fladdermössens grottor till Wuhan, där pandemin tog sin början, är oklart. Det är viktigt att ta reda på virusets väg till oss, anser många forskare, eftersom det kan hjälpa oss att hålla kontroll på farliga virus om och när de utvecklas på ett liknande sätt i framtiden. Det finns också kritiska röster som inte utesluter att viruset av misstag har läckt ut från ett laboratorium. Hur vanligt är det? Det har hänt ett antal gånger, visar det sig. Med: Richard Ebright, professor molekylärbiologi Rutgers University NJ USA, Gigi Gronvall, senior forskare Johns Hopkins University MD USA, Farshid Jalalvand, forskare infektionsmedicin Lunds universitet, Ali Mirazimi, professor virologi Karolinska Institutet Stockholm. Programmet är en repris från 10 maj 2021. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

1 Aug 202119min

Abborrar blir beteendeförändrade när de simmar i vatten med rester av ångestdämpande läkemedel. Det visade försök i akvarium som gjordes på Umeå universitet 2013. Men en ny studie har ändrat på läget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här blev en världsnyhet, ett globalt miljölarm. För vad händer egentligen med ekosystemen i sjöar och vattendrag om alla orädda abborrar blir uppätna av gäddor? Efter det har forskningen gått vidare med grundliga försök ute i riktiga sjöar. Och nu åtta år efter det stora miljölarmet visar resultaten att abborrarna inte påverkas av ångestdämpande läkemedel. Hur förklarar forskarna själva det? Nu verkar det svårare att larma av, än vad det var att larma. Med: Jonatan Klaminder, professor vid institutionen för ekologi miljö och geovetenskap på Umeå universitet, Tomas Brodin, professor i akvatisk ekolog på SLU, Jerker Fick, professor i miljökemi på Umeå universitet.Programmet är en repris från 8 mars 2021. ProgramledareGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

26 Jul 202119min

Anastasia Chalkia lade flera år på att motbevisa forskning som Daniella Schiller gjort på traumatiska minnen. Studier som får stora rubriker håller uppseendeväckande ofta inte när de testas på nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En metod för att göra smärtsamma minnen lättare att hantera, hur du blir starkare med rätt kroppshållning, och andra sensationella studier har väckt stor uppmärksamhet, men har visat sig omöjliga att upprepa. När etthundra studier inom psykologisk forskning granskades kunde bara en tredjedel göras om – replikeras – med samma resultat som originalet. I andra ämnen har man stött på liknande fenomen. Vetenskaplig forskning som inte låter sig göras om eller som inte ger resultat när den granskas. Det kallas för replikationskrisen, och enligt forskare drivs den fram bland annat av kravet att ständigt ta fram nya och spännande studier som kan publiceras. I programmet medverkar psykologen professor Tom Beckers och forskaren Anastasia Chalkia vid universitetet i Leuven, Belgien, neurologiforskaren Gustav Nilsonne vid Karolinska Institutet, psykologiforskaren Robin Fondberg, Karolinska Institutet och Anna Dreber, professor i Nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Programmet är en repris från 18 jan 2021. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Jul 202119min

Japan går i bräschen för utvecklingen av vätgassamhället med världens största produktionsanläggning för grön vätgas. Något som ska visas upp under de olympiska spelen i sommar. Men varför just Japan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den nybyggda OS-byn i Tokyo ska ett helt litet samhälle visas upp, där vätgas driver allt från hus till bussar och bilar. Japan har sen länge en så kallad vätgasstrategi, med mål för hur vätgas ska kunna användas mer som energibärare i allt från industrier till byggnader och fordon. Satsningarna ökade efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011, när många kärnkraftverk stängdes ner och landet blev beroende av importerad fossilenergi. Visionen om att bygga ett helt vätgasbaserat samhälle testas nu i OS-byn, kallad Harumi Flag, där atleter och tränare bor under spelen. Nästan 6000 lägenheter får el, värme och varmvatten från vätgas, som ska föras till OS-byn via nedgrävda pipelines. Det mesta av husens el och värme produceras sen på plats i stora bränslecellsgeneratorer. Och elen skickas ut i det som blir Japans första storskaliga nät med el från vätgas. Gasen tillverkas i världens största produktionsanläggning för grön vätgas, där elen kommer huvudsakligen från en solcellspark. Bränslecellsfordon blir också ett viktigt inslag i OS-byn, där 500 vätgasdrivna bilar, 100 vätgasbussar och ett antal självkörande elminibussar ska stå för transporterna. Stadsdelen får även en egen tankstation för vätgas. Med: Anna Alexandersson, enhetschef för energiomvandling på forskningsinstitutet Rise, Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH, Erik Gustafsson, informationschef hos Toyota Sweden. Programmet är en repris från 22 juni 2021. ProgramledareMarie Granmar ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Jul 202119min

I Sverige har vi hittills inte satsat så mycket på att ge vätgas den riktigt stora rollen i framtidens energisystem. Kanske håller det på att ändras nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vätgas har blivit världens vanligaste industrigas och den utför en mängd olika industriella processer. På senare år har man talat allt mer om att vätgas också kan vara en lösning på våra utsläppsproblem, eftersom utsläppen från vätgas - är vatten. Framställningen av vätgas görs genom elektrolys av just vatten, vilket kräver mycket el. Nu när sol- och vindkraft växer, hoppas man att tillverkningen av gasen också ska bli fossilfri. I Sverige pågår forskning på att förbättra bränslecellerna som omvandlar vätgasen till elektricitet. Bränslecellerna kan i sin tur driva fordon och komplettera dagens elbilar, eller utvecklas till nya hybridbilar. Medverkande: Maria Grahn, energiforskaren på Chalmers i Göteborg, Mats W Lundberg, hållbarhetschef på Sandvik Materials & Technology, Håkan Holmberg, marknadschef Sandvik Materials & Technology, Anna Martinelli, biträdande professor i tillämpad kemi vid Chalmers, Szilvia Vavra, doktorand i kemi och kemiteknik vid Chalmers. Programmet är en repris från 8 sep 2020. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

18 Jul 202119min

En ny våg av elektrifiering drar över Sverige. Kraftledningar behöver byggas för att trygga behovet av elektricitet på vägen mot klimatmålen. Något som lett till konflikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sörmland planeras en drygt sju mil lång kraftledning genom fyra kommuner, ut till kusten och stålföretaget SSAB. Företaget behöver mer el till sin fossilfria ståltillverkning som planeras inom några år. De allra flesta ansökningar om att bygga nya kraftledningar överklagas. Kraftbolagen vill oftast bygga ledningarna i luften och de allra flesta sakägare längs ledningsvägen vill att ledningarna grävs ner och leds genom marken. Det här gör att ledningarna ofta försenas. I takt med att fler kraftledningar byggs så kommer också frågan om hälsorisken upp i dager. Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet svarar. Medverkande: Alette Sederholm och Gustaf Hermelin, föreningen HedOx föreningen för markkabel i Sörmland, Daniel Norstedt, utredare Energimarknadsinspektionen, Mats Engstedt, vd på Vattenfall eldistribution, Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, Anders Ygeman, energiminister. Programmet är en repris från 25 jan 2021. ProgramledareMalin Marcko ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

12 Jul 202119min

I Borgvattnet i Jämtland håller byar på att ringas in av vindkraftparker. Men på Näsudden har invånarna vant sig vid vindkraften och fått ett ekonomiskt utbyte av den. Hur förhindras konflikterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om Sverige ska klara övergången till helt förnybar elproduktion år 2040 måste många nya vindkraftparker byggas. Även om vindsnurrorna ofta byggs i vad som vid en första anblick ser ut som ren ödemark är det alltid människor som berörs. När allt fler vindkraftparker byggs trappas konflikterna upp. Berörda människor bör informeras och inkluderas på ett tidigt stadium, vilket långt ifrån alltid görs. För att folk i berörda områden lättare ska acceptera en stor förändring i deras vardag krävs sannolikt en bättre koordinerad planering och att de berörda involveras i processen betydligt tidigare än idag. Medverkande: Kerstin Torgersson, vindkraftsmotståndare i Borgvattnet, Jakob Ebner, projektledare Hållbar vindkraft i Dalarna, Sanna Mels, kulturgeograf Campus Gotland Uppsala universitet, Andreas Wickman, arbetat med vindkraftparken på Näsudden i över 30 år, Tore Söderlund, gårdsägare bland kraftverken på Näsudden. Programmet är en repris från 26 okt 2020. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

11 Jul 202119min

Placebo-terapier som ges till kontrollgruppen i forskningsstudier, är inte tänkta att göra patienterna friskare. Men ofta fungerar dessa låtsasterapier i alla fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskningen inom psykoterapi har länge haft läkemedelsforskningen som förebild, och där används placebogrupper som standard. Men en pratkur är inte detsamma som ett läkemedel. Till exempel vet man fortfarande väldigt lite om vad i psykoterapi som faktiskt gör patienten frisk. Men en stor ingrediens när det handlar om att bota sin depression, handlar om självläkning. Och där har tilltro, hopp och upplevelse av kontroll en viktig del att spela - själva stoffet i det man kallar placebo-effekten. Medverkande: Gerhard Andersson, professor i psykologi, Linköpings universitet, Stefan Hoffman, professor i psykologi och brainscience, Boston University. Programmet är en repris från 25 aug 2020. ProgramledareThomas Heldmark ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

5 Jul 202119min