Den svenska innovationens lampa på väg att spräckas, varnar experter

I Borgvattnet i Jämtland håller byar på att ringas in av vindkraftparker. Men på Näsudden har invånarna vant sig vid vindkraften och fått ett ekonomiskt utbyte av den. Hur förhindras konflikterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om Sverige ska klara övergången till helt förnybar elproduktion år 2040 måste många nya vindkraftparker byggas. Även om vindsnurrorna ofta byggs i vad som vid en första anblick ser ut som ren ödemark är det alltid människor som berörs. När allt fler vindkraftparker byggs trappas konflikterna upp. Berörda människor bör informeras och inkluderas på ett tidigt stadium, vilket långt ifrån alltid görs. För att folk i berörda områden lättare ska acceptera en stor förändring i deras vardag krävs sannolikt en bättre koordinerad planering och att de berörda involveras i processen betydligt tidigare än idag. Medverkar gör: vindkraftsmotståndaren Kerstin Torgersson i Borgvattnet, Jakob Ebner som leder projektet Hållbar vindkraft i Dalarna, Sanna Mels kulturgeograf Campus Gotland Uppsala universitet, Andreas Wickman som arbetat med vindkraftparken på Näsudden i över 30 år och Tore Söderlund som har en gård bland kraftverken på den vindpinade gotländska udden. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

23 Okt 202019min

Christine Todd Whitman, före detta republikansk guvernör och chef för miljömyndigheten EPA under George W Bush, känner inte längre igen sig. "Partiet är vad Trump säger att det är", menar hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När politiska motståndare ser varandra som ett existentiellt hot så fungerar inte längre demokratin, varnar Steven Levitsky och Daniel Ziblatt, båda professorer i statsvetenskap vid Harvard-universitetet. De menar att polariseringen i grunden beror på att det republikanska partiet inte har lyckats att bredda sin väljarbas, utan istället satsat på att locka vita väljare. I takt med att den vita väljargruppen på grund av demografiska förändringar blir allt mindre så blir det allt svårare för republikanerna att behålla makten. Bara om partiet förlorar upprepade gånger kommer Republikanerna tvingas förnya sig, säger Daniel Ziblatt och Steven Levitsky. Medverkar gör: Daniel Ziblatt och Steven Levitsky, professorer i statsvetenskap vid Harvard-universitetet, och som skrivit boken How democracies Die. Christine Todd Whitman, tidigare Republikansk guvernör för New Jersey och före detta chef för miljömyndigheten EPA, Andrew Rosenberg, föreståndare for The Centre for Democracy, hos Union of Concerned Scientists. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Okt 202019min

I hundratals fall har Trump-administrationen ignorerat kunskap och ifrågasatt vetenskapligt belagda sanningar. Hur har det påverkat forskarsamhället i USA? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Organisationen Union of Concerned Scientists har dokumenterat 139 större angrepp på forskningen i USA. Ett slags epicentrum för attackerna mot forskning är den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA, som idag styrs av en före detta kol-lobbyist. Elisabeth Southerland var fram till 2017 enhetschef där och beskriver en myndighet i fritt fall, där 900 av forskarna har lämnat sina jobb. Hon sätter nu sitt hopp till en nystart efter valet. En annan som drabbats är klimatforskaren Maria Caffrey. Försök gjordes att censurera hennes rapport om havsnivåhöjningar orsakade av klimatförändringar. När det inte lyckades blev hon av med sitt jobb vid National Park Service. I programmet hörs: Elisabeth Southerland, tidigare enhetschef på amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA, Andrew Rosenberg, vd for The Centre for Democracy vid Union of Concerned Scientists, Lauren Kurtz, föreståndare för Climate Science Legal Defence Fund, Maria Caffrey, klimatforskare tidigare vid National Park Service, Christine Todd Whitman, republikansk politiker och tidigare chef för miljömyndigheten EPA. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Okt 202019min

Kerstin Bergqvist odlar fortfarande den bondböna hennes mamma fick utsäde av när hon var hemsamarit hos en gammal torpare på 70-talet. Just bondbönan har blivit högaktuell som proteingröda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Färsna gårds Naturcentrum i Norrtälje har man hjälpt till att få Kerstin Bergqvists bondbönor klassade som bevarandesort för framtiden. Bondbönan var viktig för folkhushållningen på många håll i Sverige. Nu återupptäcks flera gamla sorter. Från att ha ansetts vara fattigmansmat har bondbönan blivit intressant för dagens kockar och forskare. Man hoppas kunna minska beroendet av importerade sojabönor och bidra till mer vegetariska rätter. I programmet hörs: Matti Leino, agronom och forskar om gamla grödor på institutionen för arkeologi vid Stockholms universitet, Åsa Grimberg, agronom forskare och lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU i Alnarp, Kerstin Bergqvist, bondböneentusiast. ProgramledareUlla de Verdier ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Okt 202019min

Om några år står vindkraften för 1/3 av elproduktionen. För att elsystemet fortsatt ska vara stabilt krävs både fler kraftledningar och mekanismer som kan undvika stora strömavbrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det byggs vindkraftverk som aldrig förr, främst i norra Sverige. Men det fattas kraftledningar mellan norr och söder. En annan utmaning för elsystemet när vinden svarar för en allt större del av produktionen är att på olika sätt minska beroendet av så kallad svängmassa, den rotationsenergi som finns i kärn- och vattenkraftverk men inte i vindkraftverk. Svängmassan är väsentlig för att undvika dippar och avbrott i den allmänna strömförsörjningen. Vi möter också vindkraftpionjären som ledde det idéella bygget av Sveriges första vindkraftverk för 43 år sen. Medverkar gör Lennart Söder, kraftsystemforskare vid KTH, Bengt Simmingsköld, vindkraftpionjär och tidigare vd för Eolus vind. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Sep 202019min

När elen kommer från vind och sol behöver hela elsystemet byggas om för att vi inte ska riskera elbrist. Hur ska det gå till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elsystemet måste vara i balans. Det ska hela tiden vara lika mycket produktion från kraftverken som vi gör av med i samhället. Med vattenkraft i kombination med kärnkraft går det bra att balansera, men det blir svårare när vindkraft blir allt vanligare. Vad händer när det blåser för lite eller för mycket? Nya tekniker med batterier och flexibel elanvändning kan lösa problemen, men det gäller att vi börjar anpassningen i tid. Erik Ek, driftchef på Svenska Kraftnät är en av dem som håller koll på balansen. Fredrik Hedenus forskar om miljöresursteori på Chalmers och Jacub Gubanski och Johanna Barr är konsulter i energibranschen, på DNV-GL respektive Power Circle. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Sep 202019min

Ryssland aviserade redan i augusti att landet utvecklat och godkänt det första vaccinet mot covid-19. Men hur klart och godkänt var det egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jakten på att snabbt få fram ett coronavaccin har både politiska, ekonomiska och etiska dimensioner, utöver de rent vetenskapliga. Nästan alla vaccin som nu testas på fas-3 stadiet är genetiskt baserade. Inget genetiskt vaccin hittills är godkänt för människor. Vad innebär det? Medverkar gör professor Matti Sällberg, vaccinforskare Karolinska institutet, rysslandsforskaren Maria Engqvist, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, biomedicinetiker Jessica Nihlén Fahlquist, Uppsala universitet och biodataforskare Enrico Bucci, vid Temple University, USA. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

21 Sep 202019min

Coronapandemin har slagit olika mot den svenska idrotten. Elitidrottsklubbar funderar kring sin överlevnad och unga verkar ha drabbats särskilt hårt. Samtidigt blomstrar till exempel nybörjargolfen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elitbandyklubben Villa Lidköping har det kämpigt på alla fronter, inte minst med försenad säsongsstart, oklarhet kring möjlighet att ha publik, korttidspermitteringar för anställda. Men Skövde Golfklubb har noterat en fördubbling av antalet nybörjare och en 30% ökning av spelandet bland befintliga medlemmar i år. Pandemin drabbar idrotts-Sverige olika, beroende på vilken sport och vilken nivå det handlar om. Det visar studien "Röster från en stängd idrottsvärld" som Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet arbetar med. Där syns också tecken på att ungas idrottande drabbats hårt, kombinationen av stängda skolor, uteblivna träningar och matcher att gå att kolla på har slagit både mot den fysiska och psykiska hälsan. I programmet hörs: Jonas Johansson, klubbdirektör Villa Lidköping BK, Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap Malmö universitet, Martin Karlsson, lagkapten Villa Lidköping BK, Ramona Nilsson, nybörjare i golf, Antti Kivi, nybörjare i golf, Clas Jansson, golfinstruktör Skövde Golfklubb. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

18 Sep 202019min