Från sylta till lyxrestaurang

Åren kring 1600 var örlogsvarvet på Blasieholmen Sveriges största arbetsplats. Här byggdes bland annat Vasaskeppet och här lades grunden för den svenska stormakten. Nu gräver marinarkeologerna fram fynd som ger en ny och mer detaljerad bild av platsen. - Vi har hittat resterna av fyra skepp som kan ha byggts på örlogsvarvet här, och dessutom mängder av vardagsföremål och verktyg, berättar Jim Hansson, marinarkeolog och projektledare vid utgrävningarna på Blasieholmen. I programmet berättas också fåglarnas tidigare okända roll i det antika diktverket Iliaden. Tidigare forskare har inte nämnvärt brytt sig om Homeros skildringar av örnar, tranor och pilgrimsfalkar, men genom att kombinera ornitologi och antikvetenskap kan forskaren Karin Johansson nu visa att fåglarna spelade en central roll för antikens greker. - De ger ledtrådar till hur vi ska läsa Iliaden, och berättar om hjältarnas känslor och gudarnas gunstlingar, säger hon. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 Jan 201224min

För exakt fyrahundra år sedan steg Axel Oxenstierna upp på posten som rikskansler i Sverige. Drygt fyrtio år senare hade landet helt formats om och det lilla Sverige förvandlats till en stormakt. - Man kan säga att det moderna Sverige föddes för exakt fyrahundra år sedan, menar Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO och författare till flera böcker om Axel Oxenstierna. Och det i en situation när allt såg ut att gå åt pipsvängen. Vetenskapsradion Historia berättar om 1612 års Axel Oxenstierna - hur det kunde komma sig att denne 28-åring fick en av de högsta positionerna i riket, och vilka kvalitéer han hade som gjorde att han var så lämpad för uppgiften. För även om Gunnar Wetterberg menar att Oxenstierna byggde världens mest effektiva stat, så fick han många fiender på kuppen. Och trots att han hyllade meritokrati och ojäv levde han inte alltid själv som han lärde... Dessutom bänkar sig historikern Dag Blanck och programledaren Tobias Svanelid i biosalongen för att granska aktuella filmen J Edgar - om den legendariske FBI-chefen J Edgar Hoover. - Visst är det något av en historielektion att se filmen, men samtidigt är det också ett glorifierande personporträtt som till stora delar utelämnar Hoovers mer tveksamma operationer med olagliga avlyssningar och förföljandet av bland annat Martin Luther King. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

12 Jan 201224min

Lata, giriga och opatriotiska. Så har man allt sedan 1800-talet betraktat överviktiga män. Ett synsätt som har sitt ursprung i tankar om nationalism och kapitalism. - Fetma hade tidigare varit en symbol för välstånd och rikedom, men kom under det sena 1800-talet att bli synonymt med borgerlighetens sämsta sidor, berättar etnologen Fredrik Nilsson som kartlagt de feta männens historia. I Vetenskapsradion Historia förhandstittar Tobias Svanelid också på det mytiskt laddade ödesdatumet 21 december 2012. Enligt mayaindianerna är det sista dagen i deras så kallade long count, vilket av bland annat Hollywood har tolkats som jordens undergång. Men enligt religionshistorikern Bodil Liljefors Persson finns det ingen större anledning att vara rädd. - Jag är mer nyfiken än rädd på vad som kommer att hända, säger hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Jan 201224min

Det har blivit dags för Vetenskapsradion Historias traditionsenliga julklappstips, där vi tipsar om historiska böcker och spel som kanske kunde passa tt lägga under julgranen. Tobias Svanelid och Urban Björstadius har botaniserat i höstens bokutgivning och hittat böcker om såväl barbarkrig, ryska tsarer och tystnad. Dessutom ger sig strategispelspanelen i kast med två civilisationsbyggarspel - Seven Wonders och Sid Meiers Civilization: The Boardgame. Dessutom bevistas världspremiären av Vasa 1628, filmskaparen Anders Wahlgrens 1600-tals-Avatar, där stormaktstidens Stockholm återskapats med hisnande digital teknik. Böcker och spel som nämns i programmet: "Tystnader och tider" av Eva Österberg "Hur man vinner på slagfältet" av Rob Johnson, Michael Whitby, John France "Barbarernas dag" av Alessandro Barbero "The Silver Bible", Lars Munkhammar "Ryssland" av Kristian Gerner "Göring" av Niclas Sennerteg "Jerusalem" av Simon Sebag Montefiore "Allt du behöver veta om världshistorien" "Vasa 1628" av Anders Wahlgren "7 Wonders" av Antoine Bauza "Sid Meier's Civilization: The Board Game" av Kevin Wilson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Des 201124min

För exakt femtio år sedan invaderade indiska trupper den portugisiska kolonin Goa. Efter bara något dygns strider gav den portugisiske befälhavaren upp kampen. 451 år av portugisiskt styre var slut, men när den indiska provinsen Goa nu förbereder sig för att fira femtioårsminnet av befrielsen är minnet av kriget splittrat. - Det hade varit bättre om Portugal hade fortsatt att styra i Goa, menar Percival Noronha, en närmare 90-årig goan som minns kolonialtiden i ett romantiskt skimmer. - Vi levde i en diktatur på den tiden, och har idag, trots korruption och miljöförstörelse, ändå demokrati och frihet, menar Jayram, som var delaktig i goanernas frihetskamp på 1950-talet och satt tre år i portugisiskt fängelse för sina åsikter. Men trots bittra minnen från kolonialtiden har det portugisiska arvet blivit en allt viktigare del av den goanska identiteten, och nu ordnas kulturhistoriska vandringar i de gamla portugisiska stadsdelarna. - Det är både indiska och europeiska turister som lockas av detta unika kulturarv, berättar Jack Ajit Sukhija, som driver ett kulturhistoriskt hotell i Goas huvudstad Panjim. Frågan är bara om detta kulturarv kommer att överleva de förändringar som nu omvandlar Goa. Allt fler indier från andra delar av landet flyttar till Goa, och andelen kristna eller portugisisktalande blir allt färre. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Des 201124min

1510 steg den portugisiske erövraren och upptäcksresanden Afonso de Albuquerque i land i Goa på Indiens västkust. Det blev startskottet på Portugals 451 år långa koloniala imperium i Indien - ett imperium som slogs i spillror för 50 år sedan. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser till dagens Goa för att leta efter spåren efter den portugisiska tiden. - Under sin storhetstid kallades Goa för Den gyllene staden eller Österns Rom och det sades allmänt att om man hade sett Goa behövde man inte se Lissabon, berättar Luis Dias, lokalhistoriker bosatt i Goa. Genom handel med kryddor, arabiska krigshästar och kinesiskt siden blev Goa navet i Portugals asiatiska imperium. Här grundades hundrals kyrkor, och genom missionären och jesuitmunken Francis Xavier blev Goa navet i den kristna missionen i Asien. Men kolonialmakten hade också sina avigsidor - och ännu idag väcker den katolska inkvisitionen i Goa mörka minnen till liv hos många goaner. Kolonin skulle också få allt mindre ekonomisk betydelse, och så småningom bli en mer eller mindre bortglömd portugisisk utpost. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Des 201124min

För exakt 150 år sedan inrättades Sveriges första mentalsjukhus. I slutet av november 1861 installerades de första 101 patienterna på Konradsberg i Stockholm, eller Dårarnas slott, som det kom att kallas i folkmun, och Vetenskapsradion Historia besöker platsen för att leta efter spåren av dessa patienter. - Det var en mycket modern anläggning, och jag tror faktiskt att patienterna hade det bättre här än i sina gamla hem, berättar idéhistorikern Roger Qvarsell som guidar runt bland Konradsbergs korridorer, som idag hyser Stockholms Internationella Montessoriskola. I Vetenskapsradion Historia rapporteras också om nya arkivfynd som avslöjar Sveriges inblandning i 1700-talets slavhandel. - Det är första gången vi hittat bevis för att Sverige varit inblandade i handeln med slavar i Medelhavet, berättar historikern Joachim Östlund, som gjort de graverande arkivfynden. - Det rör sig om ett flertal skepp, där jag hittat noteringar som negrer i lasten, som plockat upp afrikanska slavar i Tripoli för att sedan sälja dem i Konstantinopel ellan andra delar av det Osmanska riket, berättar Joachim Östlund. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Nov 201124min

Vems var felet när regalskeppet Vasa sjönk? Vem bestämde att Gustav II Adolf skulle stupa i Lützen? Hur stort ansvar hade människan själv för sin välgång, och hur mycket var Guds försyn? I en aktull avhandling studerar idéhistorikern Kristiina Savin frågor om lycka, olycka och risk i 1600-talets Sverige. Och tvärt emot vad som tidigare hävdats var det inte alls okej att skylla på Gud så fort en olycka drabbade. - En fartygskatastrof kunde ses som gudomlig bestraffning, som en varning, en prövning, ett mysterium eller dåligt omen, eller helt enkelt som resultatet av den mänskliga faktorn, berättar Kristiina Savin. Men varför vissa drabbades av större olyckor än andra berodde inte minst på Fru Fortunas nycker, och för 1600-talsmänniskan gällde det att beveka henne med goda gärningar. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas också ny forskning om vikingatidens motsvarighet till våra riksdagar - tingsplatserna. Enligt de fornnordiska sagorna var det på tingen som kungar avsattes och rättvisa skipades, men enligt arkeologen Alexandra Sanmark var de också en viktig hörnsten i vikingarnas kolonisation av Europa. - Så fort man etablerade sig på Nordatlantens öar anlade man tingsplatser för att befästa kontrollen över området, berättar hon. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Nov 201124min