Närgången LVU-granskning, den eviga förtroendefrågan och AI-transparens

Vi granskar en TT-publicering där källkritiken lämnades på hyllan. Intervjupersonen får, utan kritiska frågor, berätta om sin förmåga att spåra brott och våld med sitt luktsinne. Artikeln drogs delvis tillbaka, men hann ändå gå i tryck i över 20 svenska dagstidningar. 20 år efter massakern i Srebrenica har ett nytt medielandskap vuxit på Balkan. Nu finns både Al-Jazeera och CNN på plats och sänder regionalt, oberoende av nya landsgränser. Och så om Ecce homo-bilden Nattvarden, som långt före Muhammed-teckningarna väckte religiösa gruppers vrede. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Okritiskt av TT om ”spårare”När nyhetsbyrån TT publicerar något så är ju det speciellt eftersom artiklarna hamnar i tidningar över hela landet och får enorm spridning. Av det skälet är det naturligtvis av särskilt stor vikt att saker från just TT är korrekta och att det finns ett kritisk förhållningssätt till olika källor som påstår saker.I förra veckan skickade TT ut en artikel och ett webbtv-inslag om en person om säger sig ha förmågan att kunna känna lukten av våld. Utan kritiska frågor fick intervjupersonen berätta om sina förmågor och om hur han varit på plats i Blomberg, för att undersöka spår efter Lisa Holm. Men något formellt uppdrag i samband med sökinsatsen fanns inte och TT fick snart in synpunkter. Artikeln drogs delvis tillbaka, men gick i tryck i över 20 svenska dagstidningar. Reporter: Frida Johanson. Balkan-TV bortom nya landsgränserVid den här tiden, mellan 11 och 22 juli, för 20 år sedan pågick massakern i Srebrenica. Uppemot 8 000 bosnisk-muslimska män och pojkar avrättades östra Bosnien av bosniskserbisk armé. Det finns dem som menar att det var medierna på Balkan som piskade upp hatet, som 1995 ledde till den största massakern i Europa sedan andra världskriget. Varje delrepublik i det forna Jugoslavien hade egna nyhetskanaler och medierna användes för politisk propaganda. Men idag, 20 år senare, har ett nytt medielandskap uppstått på Balkan. Nu finns både CNN och Al-Jazeera på plats och sänder över Serbien, Bosnien-Hercegovina och Kroatien. Istället för att se till de nya landsgränserna har TV-bolagen valt att snarare utgå från den kulturella, språkliga och ekonomiska samhörighet som fortfarande präglar regionen. Reporter: Tonchi Percan. Nattvarden som väckte religiös vredeNu i vår sommarserie om ikoniska bilder ska det handla om bilder som många år före Muhammedteckningarna retade upp religiösa och orsakade en våg av protester, demonstrationer och även bomb- och dödshot. Det var Elisabeth Ohlson Wallins utställning Ecce Homo som 1998 skakade om rejält i det kristna Sverige. 12 fotografier, inspirerade av bibelcitat, porträtterade Jesus i hbtq-miljöer. Här syns lärjungarna som transor, läderbögar och det är lackstövlar och höga klackar som gäller. Vi träffar fotografen och konstnären Elisabeth Ohlson Wallin, 17 år efter att utställningen hade premiär. Reporter: Marie-Caroline Biver. Länk till bilden: Elisabeth Ohlson Wallins hemsida.

18 Jul 201531min

Polisen körde på en cyklist som avled. Men när tidningarna ringde mörkades händelsen. Vi har berättat om liknande historier förut, då polisen tystat ned dramatiska händelser. Samtidigt lägger polisen allt mer tid på sociala medier, och där är det en positiv bild av polisen som målas upp. Mediebilden av Afrika har varit på tapeten. I sociala medier sprids alternativa bilder av kontinenten och samtidigt har svenska medier anklagats för obetänksamhet. Men hur rättvis är kritiken? Och så inleder vi vår sommarserie om ikoniska bilder med att berätta om Expressens legendariska löpsedelbild från 1976, som ingen kunnat bräcka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När polisen kontrollerar informationenPolisen körde på en cyklist, men väntade nästan ett dygn med att berätta om händelsen. När tidningarna ringde fick de veta att inget allvarligt hänt. Vi har tidigare kunnat berätta om ett utbrett missnöje på landets redaktioner när det gäller öppenheten hos polisen. Och om flera fall där polisen mörkat allvarliga händelser – som mord och polisingripanden där personer dött. Samtidigt lägger polisen allt mer tid på sociala medier. Där är bilden genomgående positiv, man kan läsa långa hjältehistorier och målande beskrivningar om hur polisen gång på gång gör ett strålande jobb. Vi har tittat närmare på hur polisen styr informationen om sig själv. Reporter: Frida Johanson.Tidigare reportage i Medierna:Får polisen låta bli att rapportera om dödsfall vid ingripande? (Dec 2014)Polisen dolde åter att man dödats av polis (Jun 2014)Polisen svek löften när radion tystnade (Feb 2012) Afrikabild utmanas och kritiserasSociala medier har den senaste tiden fyllts av alternativa bilder av Afrika. Det uttalade syftet är att motverka den eländesfokuserade mediebilden av kontinenten. Samtidigt har medier här i Sverige fått kritik för just sin Afrikabevakning. Enligt biståndsorganisationen We effect är svenska tidningar dåliga på att ge fotograferade privatpersoner söder om Sahara namn när det skrivs om bistånd och tidningarna anklagas för obetänksamhet och brist på respekt. Men frilansjournalisten Erik Esbjörnsson, stationerad i Nairobi och för många känd som Dagens Nyheters korrespondent, håller inte med. Reporter: Therese Rosenvinge. Ikonisk bild på kunglig kyssFörst ut i Mediernas sommarserie om ikoniska pressbilder är en bild av legendarisk kyss. Den 20 juni 1976 sattes ett svenskt tidningsrekord som står sig än idag. Varken förr eller senare har en svensk tidning sålt nära en miljon exemplar, som Expressen gjorde dagen efter kungen och drottningens bröllop. Anledningen var en unik bild på förstasidan. Den första kungliga kyssen i svensk historia som fångats av en pressfotograf. Reporter: Marie-Caroline Biver.

11 Jul 201531min

Det har rapporterats om ödesdag, på ödesdag, på ödesdag för Grekland. Trots att experter tonar ner betydelsen av enskilda turer. Det grekiska dramat har satt journalisternas pedagogiska förmåga ordentligt på prov. Vi frågar oss hur man gör för att göra en till synes obegriplig verklighet begriplig och hur de svenska medierna lyckats med uppgiften. Veckans stora tv-nyhet var köpet av OS-rättigheterna. Vad betyder det att en ny aktör kliver in och varför är det så dyrt? Och så om den klassiska, men omstridda, journalistiska metoden att wallraffa. Var går de etiska gränserna när metoden flyttat till nätet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hög dramafaktor i bevakning av grekkrisenVeckans grekiska drama har satt journalisternas pedagogiska förmåga ordentligt på prov. Vändorna har varit många, krångliga och byråkratiska och till och med de mest erfarna journalisterna har i veckan beskrivit läget som förvirrat och svårförståeligt. Ny information, om nya vändor och utspel kommer hela tiden. Hur kan man som nyhetsredaktion göra den här verkligheten, som lätt kan framstå som obegriplig, begriplig? Vi har tittat närmre på det svåra uppdraget att förklara Grekland och på hur de svenska redaktionerna lyckats med uppgiften. Reporter: Karin Hållsten Ny aktör tar över OSEn stor mediesnackis vid sidan av det officiella Almedals-programmet har varit det svindyra köpet av OS-rättigheterna, där en ny stark aktör nu klivit in. Vi stämde träff med en tv-chef och en tv-analytiker för att fråga hur de ser på veckans stora tv-nyhet och för att reda ut varför sporträttigheter är värda så oerhört mycket pengar. Reporter: Lars Truedson Gammal grävmetod på nytt sättIdag behöver du som journalist kanske inte fysiskt lura dig in på ett hemligt möte för att få information om en dold verksamhet – det kan räcka med att lyckas nästla dig in i rätt Facebookgrupp. Senast nu förra helgen till exempel, hade Aftonbladet en granskning som gjordes just med hjälp av fejkade Facebook-konton om hur IS rekryterar genom det sociala forumet. Sätten att wallraffa på har utan tvekan blivit fler och enklare än under förra seklet då den tyske journalisten Günter Wallraff gav metoden dess namn. Men påverkas etiken när wallraffandet flyttar ut på nätet? Finns det en risk att metoden – allt eftersom den blir enklare och snabbare – också används mer oreflekterat? Och vad får det i så fall för konsekvenser? Reporter: Therese Rosenvinge

4 Jul 201531min

Det har gått två veckor sedan polisen hittade 17-åriga Lisa Holm död. Den fruktansvärda händelsen har engagerat enormt och mediebevakningen har varit massiv. Men hur har medierna skött sig? I sociala medier har journalisthat och raseri mot påstådda etiska övertramp haglat och vi har tittat närmre på kritiken mot arbetsmetoderna. Samtidigt har spekulationer om en enskild person rasat ohämmat i just de sociala medierna, berättar vår krönikör Jack Werner. En buffelbone och mozzarellatillverkare hängdes ut som fuskare och har i veckor kämpat för sin upprättelse. Hur tillmötesgående bör medier vara när det gäller att rätta fel och be om ursäkt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Djup åsiktsklyfta om mediers arbetsmetoder i mordfallDet har gått två veckor sedan polisen hittade 17-åriga Lisa Holm död. Två bröder sitter häktade misstänkta för mord. Den fruktansvärda händelsen har berört och engagerat enormt och mediebevakningen har varit massiv.Nu när journalisterna packat ihop och lämnat Blomberg har en intensiv debatt tagit fart om ifall journalisterna med sina arbetsmetoder begått etiska övertramp. Kriminaljournalistiken är ju ett område som av naturliga skäl är omgärdat av särskilt många etiska överväganden. Och debatten om Lisa Holm-fallet har blottat en djup klyfta mellan medier och många andra i synen på hur journalister jobbar. Reporter: Karin Hållsten Jack Werner om etik på nätet: ” En lucka i allmänbildningen”Samtidigt som tonläget varit mycket högt om etiken i journalisternas arbetsmetoder finns också en annan viktig diskussion att ta, tycker vår sociala medier-krönikör Jack Werner. Nämligen den om hur betydligt mycket värre det varit på nätet, där spekulationerna om skyldiga gärningsmän rasat ohämmat. En buffelbondes kamp för upprättelseSällan blir granskande journalistik så konkret som i genren konsumentjournalistik. Här synas varor och tjänster i sömmarna ner på molekylnivå. Det som inte håller måttet sågas skoningslöst. Här kastas varor i papperskorgar och oseriösa byggare överrumplas av TV-team. I bästa fall kan den här journalistiken leda till att fuskare avslöjas och att oärliga aktörer blir färre. Men i värsta fall, om det blir fel, kan en publicering få katastrofala följder och leda till att en enskild företagares livsverk raseras.För ett par veckor sedan anklagade den ansedda konsumenttidningen Råd & Rön en mozzarellatillverkare för att fuska med ingredienserna i sin ost. En anklagelse som i värsta fall skulle kunna fälla hela verksamheten. Tidningen har nu backat och bett om ursäkt. Men konflikten kvarstår om i fall ursäkten och tidningens åtgärder för att ge upprättelse åt bonden varit tillräckliga. Reporter: Therese Rosenvinge

27 Jun 201531min

Medierna special: Sveriges Radio 90 årGrattis Sveriges Radio som fyller 90 år! Medierna bjuder på midsommarlyssning i ett hyllningsprogram till radiomediet. I en återutsändning från februari utlovar vi radioguld och tar dig med på en ljudresa till radions barndom och framtid. Det blir Sven Jerring, Hassan, piratradio, Ekots frigörelse från makten och den första lyssnarstormen. Och så får du höra Sveriges Radios vd Cilla Benkö om framtidens utmaningar. Medverkar i programmet gör bland andra radiohistorikern Göran Elgemyr, Sveriges radioprofilen Kersti Adams-Ray, Erik Haag, Radioprofessor Bengt Bok, Sveriges Radios VD Cilla Benkö och skjutjärnsjournalisten Åke Ortmark. OBS: På grund av gudstjänst är det ingen sändning av Medierna på lördagsförmiddagen. Denna sändning hörs bara på söndagsnatten kl 01.02 och på måndagskvällen kl 19.03. Reportrar är Martin Wicklin och Tove Palén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Jun 201530min

Stampen lanserar ny affärsajt sponsrad av aktörer inom näringslivet, ett stort telekombolag betalar Aftonbladets USA-korre och stjärnreporter visar upp sponsorns bil i Svd:s nya webb-tv-satsning. Håller gränsen mellan reklam och journalistik helt på att luckras upp när medier jagar nya intäkter? Antalet kommunikatörer i Sveriges kommuner växer enligt en ny undersökning. Men vad händer med journalistiken då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya reklamsamarbeten sätter gamla gränser på provMediebolagen vill säkra sin överlevnad och är på ständig jakt efter intäkter som inte sinar. Men det är svårt. Och den pressade affärssituationen har banat väg för nya typer av partnerskap, annonssamarbeten och reklam, där gränserna till journalistiken blir allt luddigare. De senaste veckorna har vi sett ett antal olika exempel på det här och vi ska idag ägna en stor del av programmet åt de här flyttade, och ibland helt uppluckrade, gränserna mellan journalistiken och reklamen. I branschen används ord som ”native advertising” och ”branded content” för den här typen av nya annonssätt. Men det handlar alltså om sponsrat innehåll och textreklam, som lånar journalistikens utseende och berättarstil. Frågan är om medierna här spelar ett spel där trovärdigheten är insatsen som riskerar att gå förlorad. Hur högt kan medierna spela utan att på längre sikt bränna det journalistiska oberoendet och läsarnas förtroende? Aftonbladets reklamredaktion har nyligen inlett ett sponsringsavtal med ett stort telecombolag. Svenska Dagbladet med sin nya webb-tv-serie har tagit ytterligare ett stort kliv och helt tagit bort den tidigare heliga uppdelningen mellan reklamen och redaktionen. För i det här samarbetet tar tidningens stjärnreporter Carolina Neurath själv plats i annonsörens bil och kör runt i den medan hon intervjuar. Gemensamt för de mediebolag som gör den här typen av sponsrat innehåll, är att alla framhåller att det finns en tydlighet om vilket material som är reklam och vilket som är vanliga artiklar. Och att publiken inte har reagerat negativt. Men hos Reklamombudsmannen finns en delvis annan bild. Medierna märker inte alltid reklam i den utsträckning som krävs och Reklamombudsmannen, som är näringslivets självreglerande organ för reklam, kallar utvecklingen för ”olycklig”. Reportrar här är Therese Rosenvinge, Arvid Hallberg och Jonna Westin. Vad händer med journalistiken när fler blir kommunikatörer? I dag finns dubbelt så många kommunikatörer i Sveriges kommuner och landsting som för 10 år sedan. Det här visar en undersökning som vi på Medierna har gjort tillsammans med tidningen Dagens Samhälle. Siffrorna över antalet verksamma journalister i dagspressen är osäkra, men de blir lägre, och sannolikt är kommunkommunikatörerna nu fler. Kommunerna satsar överlag allt mer på att berätta sina historier i sina egna kanaler. Men frågan är vad som händer med journalistiken när styrkeförhållandena ändras på det här påtagliga sättet. Reporter: Tonchi Percan

13 Jun 201534min

En ny känsloladdad tidningsfajt har blossat upp. Gatutidningarnas monopol utmanas av nya aktörer och det här väcker starka reaktioner. Journalister vill varken bo eller jobba i Rinkeby. Men hur ser det ut på SVT:s egna redaktioner? Och drygt ett halvår efter ubåtsjakten nu får mediebevakningen hård kritik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gatutidningsmarknad i förändringVarje dag krigar kvällstidningarna om att sälja flest lösnummer. Ett intensivt gratistidningskrig har passerat i Stockholm. Sedan en tid finns nu ytterligare en tidningsfajt på den svenska mediemarknaden. Det handlar om gatutidningarna – där Faktum och Situation Stockholm tidigare haft ett slags monopol i sina respektive städer – men där det nu råder konkurrens. Och till skillnad från de andra tydliga konkurrenssituationerna på mediemarknaden, så skär den här fajten rätt in i den mycket laddade politiska frågan om tiggeri och EU-migranter. Reporter: Arvid Hallberg. Journalister undviker förort och glesbygdI veckan bekräftades det som många anat när det gäller oss journalister. Tätast bor vi på Södermalm i Stockholm. Vi tenderar överlag att bo i medelklassiga områden i större städer, medan invandrartäta förorter och glesbygdskommuner undviks. Precis som när journalistkårens partisympatier kartläggs är det här en fråga som engagerar – förstås för att det kan antas riskera att påverka innehållet. Och bostadskartläggningen, som gjorts av Institutet för Mediestudier, fick i veckan stort utrymme. Framför allt SVT har kört många inslag. Men SVT självt är också i allra högsta grad en del av den här strukturella snedfördelningen. Reporter: Therese Rosenvinge, själv boende i Hägersten i Stockholm. Ubåtsrapportering kritiseras för brister i källkontrollFormuleringen, ”journalister jagar i flock”, hörs ganska ofta. Ibland för att kritisera ett massivt drev, ibland för att helt enkelt sätta fingret hur många medier kan vara pådrivande för en tydlig tes i en viss fråga. Ubåtar är just ett sådant ämne. På 80-talet jagade "alla" journalister ubåtar, för att sen försöka slå hål på bevismaterialet. Och nu har vi den underliga situationen att, åtminstone vissa medier, försöker bevisa att kränkningar som Försvarsmakten avfärdat verkligen har inträffat. Nya artiklar om misstänkta ubåtar publiceras fortfarande med jämna mellanrum. Och det spända säkerhetspolitiska läget i Europa gör att frågan fortsätter att vara aktuell.Men vem kan man lita på här egentligen? Och hur har medierna klarat av sin källkritik? Vår reporter Jonna Westin har i veckan undersökt mediernas ubåtsrapportering.

6 Jun 201534min

Fotbolls-VM i Kanada närmar sig. Men varför satsar svensk TV så lite jämfört med vid VM i Brasilien förra året? Sabbar public service för de kommersiella medierna? Det är en fråga som väcker starka känslor i Mediesverige och i veckan offentliggjordes en preliminär rapport från Myndigheten för radio och TV. Dagbladet och Folket har båda fått kasta in handduken i år. Vi blickar in i framtiden och undrar vilken som kan bli nästa tidning att falla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tunn TV-satsning på fotbolls-VMPå de flesta områden sätter publicister och journalister en ära i att ge publiken en allsidig bevakning. Redaktören ska göra en självständig bedömning av vad som är relevant och intressant utan överdriven ängslighet över klick och tittarsiffror.Men när det kommer till sportjournalistiken får antaganden om intresset hos publiken i hög grad styra bevakningen. Och nu när fotbolls-VM i Kanada snart drar igång märks det tydligt. Trots att landslaget är rankat topp fem i världen och att pratet i TV-sofforna om Sveriges medaljchanser nu är på allvar, väljer svensk TV att satsa betydligt mindre än vid VM i Rio förra året. Trots att Sverige inte ens var med då. Varför fortsätter sportjournalistiken att vara såhär skev? Och hur motiverar kanalerna själv den tunna satsningen? Reportrar: Laila Lorion och Jonna Westin. Public service-utredning delar branschenI veckan valde Myndigheten för radio och TV att offentliggöra sin preliminära slutsats om hur public service påverkar mediemarknaden. Grundfrågan är om public service med sina trygga, statligt beslutade, licenspengar påverkar marknaden på ett sådant sätt så att det blir skadligt för resten av mediemarknaden. Så länge public service bara höll sig till att göra sändningar för våra radio- och tv-apparater var den här frågan mindre laddad – men nu när alla finns och konkurrerar på samma nät, har den här frågan utvecklats till en het strid i Mediesverige. Och eftersom tanken är att Myndigheten för radio TV:s utredning ska fungera som underlag för politikerna väntar förstås hela branschen spänt på slutsatserna. Reporter: Therese Rosenvinge. Vilken tidning dör nästa gång?Dagstidningarna är hårt pressade och redan i år har två tidningar fått kasta in handduken. Dagbladet i Sundsvall lade ner i vintras och Folket i Eskilstuna, ger ut sitt sista nummer den 13 juni. Det finns en rad faktorer som påverkar hur prognosen ser ut för olika tidningar. Genom att studera upplagor, bokslut och ägarstrukturer i kombination så kan man skaffa sig en uppfattning om vilka tidningar som ligger i riskzonen för att falla. Vi besöker den utmanade, men ändå optimistiska, tidningen Östra Smålands redaktion i Kalmar. Reporter: Malin Ekman.

30 Mai 201534min