Närgången LVU-granskning, den eviga förtroendefrågan och AI-transparens

Om partipressens uppgång och fall. Vi följer tidningen Folket i graven och räknar nollorna som gjorde Centerpartiet till världens rikaste parti. Om hur arbetarrörelsen startade tidningar för att erövra en plats i det offentliga samtalet - om hur drömmen uppfylldes med råge men tidningarna då var onödiga och otidsenliga. En saga om hur politisk vilja inte kan besegra tidningsekonomiska realiteter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag är partipressen i princip död och partierna har lämnat ägandet av dagstidningar. Somliga med miljardvinster. Andra med miljonförluster. Dagens program ska vi ägna helt åt en de av den här tidningshistorien, nämligen åt framförallt arbetarrörelsens tidningar som senare kom att bli A-pressen och ett riktigt sorgebarn. Det här är en historia som slutar sorgligt för de inblandade trots att allt var så vackert i början. Då för hundra år sen. Det är en historia som står i bjärt kontrast till A-barnet Centertidningar vars försäljning 2005 gjorde centerpartiet till världens rikaste parti. När dagspressen växte fram en gång i tiden så var ju de flesta tidningarna uttalat politiska. Partipressen dominerade fram till 1960-talet Sveriges medielandskap. Tidningarna var centerpartistiska eller socialdemokratiska, liberala, konservativa och kommunistiska och de var det inte bara på ledarsidan utan även i nyhetsvärderingen. De liberala och konservativa tidningarna skapades ofta av en lokal entreprenör i en enskild stad. Arbetarrörelsen och bonderörelsen startade istället föreningsägda tidningar med stora spridningsområden. Det skapade en uppförsbacke redan från början. De liberala och konservativa tidningarna blev störst på de sammanhållna, rika annonsmarknaderna i städerna. A-presstidningarna och de föreningsägda centerpartistiska småtidningarna blev ständiga tvåor på bollen. Men centern gjorde i mitten av 1900-talet ett drag som skaffade dem en grupp välskötta, rika förstatidningar på orter kring huvudstaden: de köpte ett knappt dussin tidningar utan politisk anknytning av entreprenören Armas Morby och gjorde dem till centertidningar. Så kom då 2000-talet och digitaliseringens omstrukturering av tidningsmarknaden. Centern sålde precis i rätt tid och blev ett stenrikt parti. Köparen Stampen, däremot, höll på att gå under av lånen man tagit för köpet. I veckan kom det senaste draget: Svenska dagbladet, som haft gemensamt med a-presstidningarna, ska slås samman med ett gäng tidningar med bakgrund från många olika partier. Nu betyder inte partifärg längre något - bara överlevnad under hotet från förändrade läsarvanor och förlorade annonsintäkter. Ett program av Tove Palén. Programledare Martin Wicklin. Reporter också Jonna Westin. Producent Lasse Truedson.

16 Mai 201534min

Ekobrottsmyndigheten utreder en aktiebloggare för att ha gett falska aktietips i syfte att själv tjäna pengar. Gränserna för vem som gör ekonomijournalistik har blivit allt suddigare och vi granskar hur redaktionerna i det här läget klarar av att hålla på etiken. Nya metoder utmanar den traditionella slumpmässiga opinionsunderökningen och hela undersökningsbranschen genomgår nu stora förändringar. Hos medier har det här lett till djup splittring om vilken metod som går att lita på och frågan är om det ens går att avgöra. Och så undrar vi om journalistik kan vara både oberoende och sponsrad på samma gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya aktörer utmanar ekonomijournalistikens oberoende Världsekonomin är i fokus just nu. Aktiebörsen stiger, stora summor står på spel och många småsparare lockas av snabba klipp. I ett sådant här läge är det kanske ännu viktigare än någonsin att det finns en oberoende ekonomisk rapportering. För att säkerställa att ekonomijournalisterna står för det har de allra flesta traditionella redaktioner tydliga etiska regler. Men det är inte längre bara ekonomijournalister som försöker få oss att förstå vad som händer och hur vi bäst ska placera våra aktier. Sociala medier har öppnat upp för ett växande universum med populära aktiebloggar, börspoddar och olika forum som alla ger de allra senaste aktietipsen. Och på en del ekonomiredaktioner finns också fristående skribenter som själva kan äga ett fondbolag, men som återkommande på redaktionell plats ger läsarna insiderkrönikor och tekniska analyser. När gränserna för vem som gör ekonomijournalistik suddas ut, hur klarar redaktionerna då av att hålla på de etiska principerna? Och vad får den här utvecklingen för konsekvenser för läsarna? Reporter: Jonna Westin. Medierna djupt oeniga om opinionsundersökningar Kring mitten av förra seklet revolutionerade opinionsundersökningen inte bara samhällsdebatten, utan också journalistiken. Plötsligt var det möjligt att berätta vad medborgarna tyckte i olika frågor och opinionsundersökningen blev ett viktigt verktyg för att beskriva verkligheten. Med tiden blev detta inte bara ett verktyg för medier och forskare – utan också för den som vill skapa opinion. Men de tekniska förutsättningarna har förändrats och de traditionella metoderna för att mäta åsikter via telefonsamtal till slummässigt utvalda personer har försvårats – allt färre vill vara med och svara. Samtidigt har nya internetbaserade metoder växt fram – metoder som släppt slumpmässigheten i urvalet. Och just nu råder total oenighet bland medier om vad som är en bra opinionsundersökning. Diskussionen är intensivare än på länge och redaktionernas riktlinjer för vilka undersökningar som kan användas skiljer sig diametralt. Reporter: Therese Rosenvinge Uppluckrad journalistroll i nytt medielandskap Förra veckan berättade vi om de nya redaktionerna som återfinns på företag och institutioner. Redaktioner som publicerar inslag och texter med ibland fler lyssnare och läsare än traditionella mediekanaler. Det är en utveckling som utmanar journalistrollen. Länge var det självklart för både mediekonsumenter och journalister var gränserna gick. Nu är det inte det längre. Så vilka krav kan och bör man ställa på journalister som rör sig i ett nytt medielandskap? Kan journalistik vara både oberoende och sponsrad samtidigt? Och bryr sig egentligen mediekonsumenterna om vem som finansierar ett inslag eller en film? Reporter: Tonchi Percan.

9 Mai 201534min

Veckans stora journalistdebatt har varit Göran Lambertz bok om fallet Thomas Quick. Vi diskuterar journalistikens roll i härvan. Robotjournalistiken firar nya triumfer. Hundratusentals matchreferat skrivs nu inget vidrörd av mänsklig hjärna. Och så om mediers fascination för Hitler och andra världskriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vilket är mediernas ansvar för Quickhärvan?Fallet Thomas Quick fortsätter att rasa vidare. Det har även denna vecka varit veckans stora mediediskussion. I snart 20 år frågan upptagit mediers intresse. Den här gången utlöstes diskussionen av Göran Lambertz bok QUICKOLOGI. Budskapet är att Sverige gått på en blåsning och att Thomas Quick mycket väl kan vara skyldig till morden han en gång dömdes för – att det inte alls är en rättsskandal. Ett särskilt kapitel ägnas åt mediekritik. Lambertz kritiserar att journalistkollektivet valt sida. Men det intressanta här är att samma kritik har riktats mot medier tidigare i den här historien. Att vi som journalistkollektiv lydigt lyssnade till rättssystemet – men då när man dömde Quick.Om Fallet Thomas Quick är en rättsskandal – vilket är då journalisternas ansvar, kan man fråga sig. Som Nils Funcke konstaterat så ska den statliga kommitté som granskar Quickhärvan INTE granska mediernas inblandning. Det blir upp till medier själva att dryfta bristerna i mediebevakningen av det här fallet. Martin Wicklin bjöd in författaren och journalisten Björn Häger till studion. Han är ordförande i Publicistklubben. Flitiga robotar gör journalistiskt vardagsslitVarje år spelas det sådär 350 000 fotbollsmatcher i det svenska seriesystemet. Och nu ska varenda en få ett litet matchreferat. Men hur underbart det än är att vara journalist, så skulle det inte vara möjligt att få så många reportrar på plats att allt från 12-åringar till allsvenskan bevakas. Men en robot tröttnar inte.Lasse Truedson har träffat två pionjärer inom svensk "robotjournalistik" om låter datorprogram skapa brukstexter i mängder - utan att vidröras av mänsklig hand. Trots att det gått 70 år - andra världskriget ständigt i mediefokusNästa vecka är det 70 år sen som andra världskriget tog slut. 

Och även om tidsavståndet ökar så minskar inte intresset för ett av dem kanske mest brutala krigen i världshistorien. Tvärtom, om man ser till alla populärkulturella referenser och hur mycket det faktiskt skrivs om just andra världskriget och Tysklands diktator Hitler i svensk media de senaste åren.

Hur kommer det sig att man fortsätter att återkomma till det här kriget? Vad är det med Hitler och andra världskriget som fascinerar så? Vår reporter Jonna Westin började med att bege sig till en av de mest välsorterade tidskriftsbutikerna i Stockholm.

2 Mai 201534min

Expressens diktatorsintervju har väckt känslor. Vi diskuterar hur bra tidningen hanterat de uppenbara fallgroparna. Larm efter larm publiceras om att vissa smärtstillande preparat ökar men den självklara förklaringen till varför utelämnas ofta. Och så gör vi ett nedslag i det nya medielandskapet där alla företag vill ha redaktioner. Vare sig de säljer hamburgare, försäkringar eller annonser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyckades Expressen undvika att bli diktatorns megafon? Under pågående internationella konflikter får vi här i Sverige ofta läsa intervjuer med de som drabbas av den, exempelvis flyktingar som beskriver sin verklighet av det som pågår. Men det är sällan, av olika skäl, som journalister intervjuar den andra parten, de ansvariga för blodet, makthavarna.Förra veckan publicerade tidningen Expressen en intervju med Syriens president Bashar al Assad. Han är en diktator i krigets Syrien som under andra omständigheter säkert skulle ha dömts för grova krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter.Den här intervjun har fått uppmärksamhet världen över, och flera svenska medier har särskilt vinklat på huvudnyheten om Assads påstående om att de ”farligaste IS-ledarna är skandinaver”.I det journalistiska uppdraget ingår att också intervjua diktatorer. Men hur gör man det utan att för den skull bli en megafon för en sannolik propagandaapparat och – hur lyckades Expressen med att undvika alla fallgropar?Reporter är Jonna Westin.Alarmistisk läkemedelsrapportering utelämnade logisk förklaringLäkemedel och hur vi använder dem är en vanlig nyhet men det är ingen enkel sak att rapportera om och ännu svårare blir det när det är siffror inblandade. Det finns många fallgropar att ramla i. Ett exempel på det handlar om att de allra starkaste smärtstillande preparaten och larmen om att användningen av dessa skulle ha ökat dramatiskt. En bild vi sett i artiklar och TV-reportage ett antal gånger det senaste året. Nu senast i en granskning av SVT Västmanland som sänts i veckan. Karin Hållsten har tittat på inslagen.Alla vill ha redaktioner - men är alla därmed publicister?De nya redaktionerna - de finns inte i medieföretag. I dag har allt fler företag och institutioner tagit till sig mediers arbetssätt och bildar sina egna redaktioner som arbetar i egna kanaler. De stora företagen kan på sina sajter och i sociala medier ha lika stor publik som vissa medieföretag. Traditionellt har skillnaden mellan en informationsavdelning på ett företag och en redaktion varit självklar. Den ena jobbar i publikens eller kanske till och med medborgarnas intresse. Den andra ska främja företages intresen. Men i vårt nya medielandskap börjar många roller att suddas ut. Tonchi Percan har gett sig ut på jakt för att se om även den här gränsen håller på att förändras i praktiken.

25 Apr 201534min

Men kan journalistiken vara opartisk mellan kunskap och kvacksalveri? Vi visar hur journalistikens debattformat skapar falsk balans med SVT:s debatt om barnvaccin som aktuellt exempel. Striden om digitalradion fortsätter. I veckan sågades planerna av Riksrevisionen och vi undrar om det var dödsstöten för de kvartsekellånga turerna. Och så är socialamedierkrönikören Jack Werner på journalistkonferens i Italien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Falsk debattbalans om vaccinVi journalister tycker ju ofta att vi gjort vår hemläxa när båda sidor har kommit till tals. Men kan man vara opartisk mellan kunskap och kvacksalveri? Mellan fejk och fakta? Här talas det ofta om så kallad falsk balans, där journalistiken rör sig i förnuftets utmarker och riskerar att förvilla snarare än att försöka förklara. SVT-debatt har i dagarna fått kritik efter att man låtit vaccinmotståndare och vaccinförespråkare göra upp i studion. Det blev en debatt om en fråga där vetenskapen i själva verket är överens om fakta. Mediernas reporter Mattias Pleijel har undersökt vad som händer när fakta ställs mot vidskeplighet i en skenbart objektiv debatt. Digitalradion hårt pressad från flera hållStriden om digitalradion fortsätter och fortsätter. I veckan har planerna fått i stenhård kritik av Riksrevisionen och den utredning om hur DAB skulle kunna införas har fått både hiss och diss av remissinstanserna – bland annat ett tungt slag i form av hård kritik från Post- och telestyrelsen. Den senaste tiden har alltså flera tunga instanser kritiserat planerna på att stänga ned FM-nätet till förmån för ett nytt system för digital radiodistribution. Och frågan är om det här är dödsstöten för de kvartsekellånga turerna om DAB. Reporter: Karin Hållsten. Krönika: De sociala mediernas kortspelMediernas krönikör Jack Verner är i veckan på journalistkonferens i Perugia, Italien. Där har han spanat på en framtid där vi inte skriver artiklar och gör inslag utan snarare skapar kort redo att delas ut för att bli vinnare i de sociala mediernas kortspel.

18 Apr 201534min

Prövningen av de yrkesetiska reglerna för journalister är sedan länge anklagad för att vara tandlös. Nu har den Yrkesetiska nämnden blivit än mer pressad, sedan stora redaktioner vägrat medverka vid enskilda prövningar. Läsning i mobilen växer så det knakar men stålarna hänger inte med och det pratas om att desktop är det nya print. SVT kritiseras än en gång för att gå utanför gränsen för public service kärnverksamhet och skapa skev konkurrens. Och så har vi undersökt mediernas ständiga svaghet för dödsfällor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Yrkesetik under press Bjudresor, gåvor, journalister som utnyttjar sin ställning för egen vinning, visar hänsynslöshet mot ovana intervjupersoner eller ljuger om sina motiv med en intervju. Det är exempel på vad som kan utgöra etiska övertramp i det journalistiska arbetet. Om du tycker att en journalist brustit mot någon av de yrkesetiska regler som finns så kan du anmäla det till Journalistförbundets Yrkesetiska nämnd (YEN) för prövning. Tillskillnad från Pressombudsmannen och Granskningsnämnden, som ju bara prövar det som har publicerats, kan YEN pröva om etiska gränser överträtts när det journalistiska materialet samlats in. Men det här systemet – som finns till för att värna yrkesetiken – lever ett pressat liv. Nämnden har sedan länge kritiserats för att vara tandlös och nu på senare tid har den yrkesetiska prövningen undergrävts ytterligare efter att stora mediebolag inte velat befatta sig med nämnden. Vi gav oss i veckan in i den här mycket infekterade frågan. Vad händer med yrkesetiken om redaktioner nu börjar bojkotta det enda granskande organ som finns? Och vems är ansvaret att säkra en god journalistisk etik? Reportrar: Therese Rosenvinge och Mattias Pleijel. Läsningen flyttas till mobilen – men inte pengarnaBerättelsen om hur läsarna lämnat papperstidningen och flyttat till nätet, samtidigt som pengarna inte följt med, är något vi skildrat på många sätt genom åren. Men nu har vi nyhetskonsumenter dragit vidare igen. Nu är det läsning i mobilen som växer så det knakar – och åter är det problem med stålarna. På konferenserna skämtar mediecheferna om att "desktop är det nya print”, läsningen i dator sjunker och intäkterna hänger inte med. Är detta bara tillfälligt medan både medier och annonsköpare lär sig? Eller kommer vi återigen att få se en rejäl sänkning av mediernas intäkter? Reporter: Lasse Truedson. Hård kritik mot SVT-satsning i gränslandetSVT:s senaste satsning Edit som lanserades i onsdag mötte omedelbart hård kritik. Sajten riktar sig mot unga vuxna med populärkultur och samhällsfrågor. Där finns bloggar, texter, webb-tv och webbserier. Tanken är att besökarna ska kunna vara med och påverka vad som ska produceras på Edit och på så sätt nå ut till en bredare publik. Men frågan som debatten kretsar kring är huruvida SVT nu försöker konkurrera ut kommersiella aktörer genom den här sajten och om SVT tänjer för mycket på gränserna för vad public service ska göra. Reporter: Laila Lorion. Dödsfällorna som lurar överalltStockholm, skogen, barnvagnar, vägar, spindelmannendräkter, sängar, platsbitar, ditt hem, väggbrasan, babybjörn, fredagsmyset, barnpyjamasen, och snöskottning. Listan över möjliga dödsfällor i de svenska mediernas rubriker kan göras lång. Det kan vara lätt att få uppfattningen att allt är livsfarligt när man ögnar igenom tidningen. Reporter: Fredrik Af Trampe.

12 Apr 201534min

Dagspressen krisar men vd-lönerna i samma bransch ökar. Medierna har granskat hur vd-lönerna förhåller sig till rörelseresultat och omsättning hos de sex största tidningskoncernerna och deras storstadstidningar. Rekordmånga anmälningar har kommit in mot TV-programmet Skavlan efter SD-ledaren Jimmie Åkessons comeback i programmet. Vilka är det som rasar och ligger det något i kritiken? Vi besöker också Kuba där censuren föder kreativitet för aktivisterna som vill använda ordets makt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Höjda miljonlöner trots bransch i krisDagspressen beskrivs idag ofta som en bransch i kris och det talas högt om den utbredda tidningsdöden. Nu när annonsintäkterna minskar gäller det att dra ner på kostnaderna, och en direkt konsekvens av det är alla hundratals journalisttjänster som har försvunnit de senaste åren.
 Men på vd-sidan märks inte den här krisen på samma sätt som på redaktionsgolven. Vi på Medierna har granskat vd-lönerna hos dem som jobbar på de sex största mediekoncernerna i Sverige, under åren 2012-2013, och dessutom storstadstidningsbolagen som ingår i dem. Och vi kan nu visa att över hälften av de vd:arna som vi har granskat har fått ökade miljonlöner, trots att deras koncern eller tidningsbolag under de två åren har minskat i omsättning och försämrat sitt rörelseresultat. Hur går det ihop och vad säger vd:arna själva om sina löner? Reporter: Jonna Westin. Research: Niklas Svedberg.Läs alla siffror: Granskning av vd-löner 2012-2013 (pdf) Polariserad Skavlanstorm efter Åkesson-intervju Innan påskhelgen hade programmet anmälts över 650 gånger till Granskningsnämnden och över 3500 gånger till den norska motsvarigheten Kringkastningsrådet – vilket är norskt rekord. Det handlar förstås om Jimmie Åkessons comeback i Skavlan förra fredagen. Redan på förhand, när det stod klart att Åkesson skulle medverka, gick debattvågorna höga och SVT fick kritik för att ge plats åt Åkesson i ett mys-tv-program. Men den som hade väntat sig mys-tv fick något annat och i efterhand har två tydliga åsiktsläger framträtt – i de etablerade medierna har Skavlan fått positiv kritik för att ha ställt tuffa frågor samtidigt som SVT och NRK också har blivit fullkomligt bombarderade av tittarkritik om att Skavlan var för hård och att han pressat Åkesson på ett sätt som han inte skulle ha gjort om det gällt en annan partiledare. Vilka är det som rasar och ligger det något i deras kritik? Reportrar: Therese Rosenvinge och Laila Lorion. Utmanad internetcensur på Kuba Ständig tillgång till aktuell och obegränsad information är något som vi i västvärlden tar allt mer för givet. I de länder där staten kontrollerar alla lagliga kanaler är det snarare en daglig kamp. Men censuren föder också en hel del kreativitet. På Castros kommunistiska Kuba är informationsflödet hårt kontrollerat och tillgången till internet för många obefintlig. Samtidigt tar många illegalt del av utländska tv-serier, filmer och nyheter varje vecka. Frilansjournalisten Åsa Welander har varit på Kuba och träffat några av dem som leker katt och råtta med censuren.

4 Apr 201534min

SVT ställde i torsdags kväll in sändningen av en fransk dokumentär om odlad fisk, som enligt tablån skulle gått på söndag. Medierna berättar om turerna inför sändningen och om det norska PR-maskineri som drog igång när filmen dök upp i tablån. Ryska medier är under hård press. Vi har träffat en journalist från nedläggningshotade Novaja Gazeta, där sex journalister har mördats på tio år. Vem ska äga framtidens medier? Tungviktare diskuterar om det finns några drömägare för de pressade medierna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dokumentär ställdes in efter granskning och norsk PR-offensivSVT:s Dokument utifrån jobbade in i det sista med att bearbeta en inköpt fransk dokumentär. I filmen, som handlar om fiskeindustrin i Norge och Vietnam, ges en ensidig och nattsvart bild av den norska laxindustrin. Fisken framställs som giftig och farlig att äta och kontroversiella uttalanden lämnas oemotsagda. När filmen dök upp i den svenska tablån fick det Norge att se rött och ett omfattande PR-maskineri drogs igång. I torsdags, efter att också vi börjat ställa frågor om filmens innehåll, så beslutade SVT att ställa in sändningen av dokumentären. Reporter: Therese Rosenvinge Hård press på rysk journalistik Klimatet för journalister i Ryssland hårdnar. I veckan blev det känt att en av de mest kända tidningarna, Novaja Gazeta, hotar att tystna. Novaja Gazeta var Anna Politkovskajas tidning, den orädda och till slut mördade skribenten som skildrade kriget i Tjetjenien på ett sätt som gav genklang i hela världen. Men hon är inte den enda som råkat illa ut. De senaste tio åren har sex av tidningens skribenter dödats. Miljardären Alexander Lebedev har stöttat tidningen, som han äger tillsammans med bland andra förre Sovjetledaren Michail Gorbatjov. Men nu är Lebedev inte längre miljardär – och med det försvann kraften att stödja Novaja Gazeta. Lars Truedson träffade Roman Anin – grävande journalist på Novaja Gazeta. Vilka är framtidens medieägare?Krisen i mediebranschen har inte bara förändrat tillvaron för journalister och mediekonsumenter – utan också för medieägarna. Familjer som ägt tidningar i generationer har tvingats sälja hela eller delar av sina företag. I börsbolagen tar den journalistiska verksamheten allt mindre plats. Så, vilka blir framtidens ägare och vad drivs de av? Malin Ekman har träffat två av Sveriges mest erfarna mediemakthavare – familjeföretagsägaren Jeanette Bonnier och pensionerade börsbolagstjänstemannen Gunnar Strömblad, för att söka svar på den frågan.

28 Mar 201534min