Närgången LVU-granskning, den eviga förtroendefrågan och AI-transparens

SvT presenterar en sju år gammal ökning av fattigpensionärerna som dagfärsk nyhet. Vad vill Sverigedemokraterna med mediesatsningarna? Jack Werner skriver dagbok. Och så om kremlologernas återkomst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. SvT fick gammal ökning av fattigpensionärer att bli som nyFör två veckor sen gjorde vi ett inslag om Ekots rapportering av visstidsanställningar. Ekot påstod att visstidsanställningarna blir fler, men egentligen hade den ökningen skett på 1990-talet och sedan dess legat och guppat upp och ned på ganska stabil nivå.I veckan dök en liknande statistiktolkning upp igen.

 Den här gången var det SvT som gav sken av en pågående trend, när det egentligen rörde sig om en specifik fördubbling som inträffade redan för sju år sen. 

Både i Rapport och Aktuellt berättades att antalet fattigpensionärer, det vill säga antal pensionärer i Sverige som lever under EU:s fattigdomsgräns, har ökat och att den ökar.

 Men man sade inte att antalet sedan fördubblingen för flera år sen har legat på ungefär samma nivå.Fattigpensionärer är, liksom visstidsanställningar, en politiskt laddad fråga med starka intresseorganisationer. En påstådd ökning eller minskning blir ett påstående som dröjer sig kvar i det offentliga samtalet och påverkar debatten och i slutändan möjligen också de politiska besluten. Hur kommer det sig att man använder statistik på det här sättet och varför fortsätter det här fenomenet att upprepa sig? Reporter är Jonna Westin. Jack Werner: Så fångar ni dagens vardag inför framtidens historiaHistoriska dagböcker från människor som levt och nedtecknat detaljer från sina liv är en rik källa till kunskap om den svunna tider och epoker. Ett exempel är Årstafruns berömda 1700-talsdagbok. Därför har också Nordiska museet uppmanat oss att skriva dagbok och lämna in för framtida generationer. Det här fick vår socialamedierkrönikör Jack Werner att fundera på vad som egentligen är vår tids motsvarighet till Årstafruns 1700-talsdagbok. Och han kommer med ett konkret förslag till Nordiska museet.Partipressen har dött - men Sverigedemokraterna startar den på nyttNär dagspressen växte fram en gång i tiden så var de flesta uttalat politiska tidningar. Partipressen dominerade fram till 1960 talet - sveriges medielandskap. Tidningarna var centerpartistiska eller socialdemokratiska, liberala, moderata och kommunistiska och dom var det inte bara på ledarsidan utan även i nyhetsvärderingen. Men där, i mitten av det förra seklet så började ett professionellt opartiskt journalistideal växa fram – där åsikterna förpassades in på kultursidor och ledarsidor och kolumner.Idag är partipressen i princip död och partierna har lämnat ägandet av dagstidningar. Med ett undantag. Sverigedemokraterna går åt motsatt håll och storsatsar på egna medier. Ett exempel är nyhetssajten Samtiden.Samtiden är en tidning som varit i blåsväder mer än en gång under sitt första år. Men vad är målet med dess tillkomst? Vi har försökt ta reda på vad som ligger bakom mediesatsningarna och varför konflikter och avhopp fortsätter att prägla dess framfart. Reporter Laila Lorion.Putins frånvaro ledde till kremlologernas återkomstPlötsligt stod han där med ett snett leende. I måndags. Ryssland president Vladimir Putin. Som om ingenting hade hänt.Under tio dagar hade hans frånvaro från offentligheten fått världens medier att undra. Var det en statskupp. Influensa? Cancer? Eller hemlig kärleksbaby?Rykten, spekulationer och gissningar som fick många av oss som upplevt sovjettiden att tänka på den gamla goda konsten ”kremlologi”.Sovjetunionens ledning ljög, dolde och var hemliga. Därför uppstod en hel kader av så kallade Kremlologer som tolkade minsta tecken.Kremlologi – var konsten att utifrån ett tunt underlag gissa sig till vad som pågick i de innersta politiska kretsarna i Sovjetunionens ledning i form av politiska beslut eller maktstrider. I vilken ordning stod politikerna på revolutionära bemärkelsedagar? Hur placerades stolarna, vem fanns på vilken bilder och vilka kläder hade de på sig.Och lite så har det varit under Putins frånvaro. Kremlologerna spekulerade och medier rapporterade rykten och gissningar. Men hur mycket bör journalister egentligen spekulera när man faktiskt inte vet?
 
Vår reporter Jonna Westin ringde upp Expressens utrikeskommentator Mats Larsson för att försöka förstå hysterin kring Putin.

21 Mar 201534min

Hur bevakar man ett mord när offret är ens kollega? Det dilemmat ställdes redaktionen på Västerbottens folkblad inför häromveckan. En tragisk - men ändå ganska vanlig - notis om en familjetragedi, kom plötsligt mycket nära de som skulle rapportera om händelsen. En rad journalistiska principer ställdes på sin spets när reportrarna själva blev en del av polisutredningen. Om böjda gurkor och hotade lakritspipor. Vi har botaniserat bland EU-myterna som medierna älskar att svälja. I veckan dök en ny förvirrande EU-historia upp i det svenska nyhetsflödet: Du som trott att Öland varit en ö får tänka om. Och så har vi begett oss till Japan där pressfriheten är hotad i spåren av Fukushima-katastrofen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Journalistmordet satte etiken på provHur bevakar man ett mord när offret är ens kollega? Det dilemmat ställdes redaktionen på Västerbottens folkblad inför häromveckan. En tragisk - men ändå ganska vanlig - notis om en familjetragedi, kom plötsligt mycket nära de som skulle rapportera om händelsen. En rad journalistiska principer ställdes på sin spets när reportrarna själva blev en del av polisutredningen. Och liksom i fallet med ihjälskjutne Asienkorrespondenten Nils Horner för ett år sedan, sätter mordet på Elin Falk ljuset på en svår konflikt mellan principen om källskydd och polisens jakt på mördaren. Medierna begav sig till Norrlands inland för att ta reda på mer om den här historien. Reporter: Mattias Pleijel Är Öland en ö eller inte?Böjda gurkor, ostkaka, julmust och lakritspipor. De här produkterna har alla hotats eller rent av förbjudits av EU – i alla fall har det kunnat framstå så i medierna. Men den som skrapar på ytan i de här historierna märker snabbt att verkligheten ofta är lite mer komplicerad och att det många gånger kanske rent av handlar om direkta myter av vad EU ägnar sig åt. Och i veckan dök en ny förvirrande EU-historia upp i det svenska nyhetsflödet: Du som trott att Öland varit en ö får tänka om, för nu säger EU att det inte är så. Det här var en nyhet som många hakade på i veckan. Den som läste vidare fick också veta att Öland nu ska bli av med EU-pengar på grund av det här. Mediernas reporter Therese Rosenvinge har i veckan rett ut nyheten om ön Öland och tagit reda på hur det kommer sig att myter om EU tycks kunna få fäste i medierna, gång på gång. Hotad pressfrihet i Fukushimas spårDen 11 mars var det årsdagen för kärnkraftskatastrofen i Japan. Runt 100.000 japaner lever fortfarande i temporära hem, många utan förhoppning om att någonsin få flytta tillbaka till hem förstörda av radioaktivitet. Men något som drabbats hårt av katastrofen är Japans pressfrihet. Jonatan Järbel åkte till Japan och träffade Jun Hori, journalisten som tröttnade på att bli kringskuren och tog saken i egna händer.

14 Mar 201534min

Tidsbegränsade anställningar blir vanligare påstår Ekot. Men nyheten ifrågasätts och vi har granskat siffrorna. Framtidens mediepolitik ska nu mejslas fram och en het fråga är konkurrensen mellan public service och dagspressen lokalt. Det blir debatt mellan Sveriges Radio och Mittmedia. Och så träffar vi Göteborgs-Postens chefredaktör Cecilia Krönlein med anledning av konflikten på ledarredaktionen och debatten om tidningens politiska färg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ifrågasatt visstidsökning i Ekot Tidsbegränsade anställningar är ju sedan länge en het stridsfråga på svensk arbetsmarknad. Här finns starka intressen med facken som kritiserar villkoren för de som är tidsbegränsat anställda och så näringslivet som å sin sida försvarar visstid och säger att det är en ingång till jobb. Frågan är dessutom politiskt högaktuell – eftersom regeringen, efter kritik från EU-kommissionen, nu ska se över lagen om allmän visstid som kom 2007. Om man i det här läget kan berätta att det finns siffror som visar att de tidsbegränsade anställningarna blir vanligare och ökar successivt – då är det förstås en tung nyhet. Men problemet är att statistiken, som Ekot grundar sig på när de säger att tidsbegränsade anställningar ökar, visar att andelen tidsbegränsade jobb egentligen legat ganska stabilt de senaste tio åren. Och kritiken mot Ekot har mot den här bakgrunden inte låtit vänta på sig. Reporter: Therese Rosenvinge Länk: SCB “Tidsbegränsade anställningar - en vanlig ingång till arbete” Avhopp från Göteborgs-Posten efter ledarbråk Det har stormat rejält kring ledarreaktionen på Göteborgs-Posten sedan det blev känt att Alice Teodorescu tar över som ny chef för ledarredaktionen där. Debattens vågor gick höga om vad det här skulle betyda för tidningens politiska hållning. Tidningen har en socialliberal profil, medan Teodorescu snarare är konservativ. Och knappt hade Alice Teodorescu hunnit börja på jobbet nu i veckan innan profilerade ledarskribenten Gert Gelotte hoppade av i protest. 

Hur är situationen på Göteborgsposten och hur ser chefredaktören Cecilia Krönlein på tidningens politiska färg?

 Reporter: Jonna Westin

. Mediedebatt: Public service vs dagspressen I veckan har mediebranschen frotterat sig på branschmässan MEG i Göteborg. På dagordningen stod bland annat dagspressens pressade situation. En vass fråga som återkom flera gånger var ifall public service, som Sveriges Radio och Sveriges Television, förvärrar läget för dagspressen genom att konkurrera ojuste med hjälp av licensmedel. Vi samlade Sveriges Radios VD Cilla Benkö och Mittmedias redaktionella chef AnnaKarin Lith för att battla om den saken. En politiskt högaktuell fråga är också vad staten kan göra för att stödja i sammanhanget. I Göteborg fanns också kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) som tog chansen att lansera en utredning om just detta.

7 Mar 201534min

Grattis Sveriges Radio som fyller 90 år! Medierna bjuder på sportlovslyssning i ett hyllningsprogram till radiomediet. Vi utlovar radioguld och tar dig med på en ljudresa till radions barndom och framtid. Det blir Sven Jerring, Hassan, piratradio, Ekots frigörelse från makten och första lyssnarstormen. Lyssna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medierna special: Sveriges Radio 90 årGrattis Sveriges Radio som fyller 90 år! Medierna bjuder på sportlovslyssning i ett hyllningsprogram till radiomediet. Vi utlovar radioguld och tar dig med på en ljudresa till radions barndom och framtid. Det blir Sven Jerring, Hassan, piratradio, Ekots frigörelse från makten och den första lyssnarstormen. Och så får du höra Sveriges Radios vd Cilla Benkö om framtidens utmaningar. Medverkar i programmet gör bland andra radiohistorikern Göran Elgemyr, Sveriges radioprofilen Kersti Adams-Ray, Erik Haag, Radioprofessor Bengt Bok, Sveriges Radios VD Cilla Benkö och skjutjärnsjournalisten Åke Ortmark. Reportrar är Martin Wicklin och Tove Palén.

28 Feb 201538min

Frågan om judarna själva har något ansvar för den växande antisemitismen har lett till skarp kritik mot Sveriges Radio och blev även en internationell nyhet. Hur kunde det blir så fel? Expressen anklagade utrikesminister Margot Wallström för att ha lagt sig platt för Ryssland. Men några belägg för att det var så det gick till går inte att hitta. I spåren av hot och terrorattentat i Europa stärks säkerheten på svenska mediehus. Men frågan är vad som då händer med öppenheten, källskyddet och oberoendet till polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Internationell kritik efter antisemitisk fråga Under en intervju med Isaac Bachman, Israels Sverigeambassadör, ställde Sveriges Radios nyhetsmagasin Studio Ett en fråga som har fått omvärlden att rasa. Frågan om ifall judarna själva har något ansvar för den växande antisemitismen blev också i sig en internationell nyhet. Vi har träffat producenten och programledaren och frågat hur det kunde gå såhär fel och hur det är möjligt att en sådan här fråga slinker igenom i ett av Sveriges Radios främsta flaggskepp. Reportrar: Erik Petersson och Martin Wicklin. Anklagelse mot UD utan täckning Den svenska säkerhetspolitiken är ett ämne som ständigt har varit på agendan den senaste tiden, och kanske då framför allt Sveriges förhållande till Ryssland, som har skärpts betydligt. I veckan publicerade Expressen en samtalsuppteckning mellan Utrikesdepartementet och Rysslands ambassadör inför en flygövning, och i löpsedeln och rubriken kunde man läsa att ”Wallström har gått med på Vladimir Putins krav”. 

Men vilka krav handlade det egentligen om? Och hade Utrikesdepartementet verkligen vikit sig för Ryssland? Det var det svårare att hitta belägg för i artikeln. Reporter: Jonna Westin. Slutnare redaktioner när säkerheten höjs Året har börjat svart när det gäller hotbilden mot journalister och mediehus i Europa. Efter dåden i Paris som sammanlagt krävde tolv dödsoffer, kom nu förra helgen också skjutningen mot yttrandefrihetsmötet i Köpenhamn. Här på hemmaplan har det också varit flera incidenter, till exempel greps nyligen nazister utanför Expressen med knivar i bilen. Mot den här bakgrunden diskuteras just nu vikten av fler konkreta säkerhetsspärrar ute på redaktioner och mediehus. Men att öka den fysiska säkerheten innebär en svår balansakt för mediehusen. Åtgärderna riskerar att hamna i konflikt med viktiga journalistiska värden om öppenhet, källskydd och oberoende. Reporter: Therese Rosenvinge

21 Feb 201534min

Sveriges största kvällstidning har demaskerat ett antal personer som under anonymitetens flagg näthatat på det kontroversiella nätforumet Flashback. Den säkra anonymitet som tidigare varit grundval för många diskussioner på nätet är nu rubbad och vi ställer frågan om det var värt det. Tidningen Metro fyller 20 år. Vi träffar Mr Metro och pratar framgång, framtid och misstag. Och så ska det handla om en grupp som forskare nu ser bli större nyhetsundvikarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flashbacks anonymitet offrad när hatare hängs utUnder det sena 1900-talet erbjöd Flashback och en del andra forum på internet möjligheten att skapa sin egen identitet kring ett nätnamn, ett nick. Den här anonymiteten blev en viktig del av internetkulturen, men kunde självklart också användas för att mobba och sprida hot och hat i mörkret. När frilanskollektivet Researchgruppen i höstas kom över Flashbacks databas så kom man också över möjligheten att koppla dessa användarnamn till verkliga fysiska personer. Och tillsammans med Sveriges största kvällstidning Aftonbladet har man nu publicerat ett antal av namnen. Att ett antal hatare nu får ta ansvar för sina rasistiska och hatiska vidrigheter är det kanske få som känner något större medlidande med. Men rädslan för att inte längre i säkerhet kunna prata om sina innersta hemligheter under skydd av anonymitet förändrar också livet för tusentals andra människor. Reporter Jonna Westin ställer frågan om det var värt det. Metro – en 20-åring med förlorat läsmonopol Den 13:e februari var det exakt 20 år sedan det första numret av tidningen Metro delades ut i Stockholms morgonrusning. Sedan dess har den svenska uppfinningen spridit sig över världen och i dag har tidningen omkring 18 miljoner läsare i över 20 länder. Ett av Metros kanske allra viktigaste avtryck genom åren är att tidningen lyckades nå helt nya grupper av läsare, grupper som tidigare aldrig läste en tidning eller tog del av nyheter. Vår reporter Therese Rosenvinge har i veckan träffat Metrolegenden Sakari Pitkänen för att prata om just det här. Men också om misstaget han ångrar, och om Metros chanser att kunna överleva i den nya, digitala, verkligheten. Nyhetsundvikare väljer egna flöden framför nyheter Det är enklare än någonsin att ta del av nyheter. Men mitt i hysterin av olika flöden och plattformar så finns det också personer som väljer att inte ta del av några nyheter alls. I forskarvärlden kallas dem för nyhetsundvikare och det är en grupp som nu ser ut att växa. Men vilka är nyhetsundvikarna och hur kommer det sig att de väljer bort konsumtion av traditionella nyheter? Reporter Laila Lorion.

14 Feb 201534min

Det rapporteras mycket om brott i Malmö, men när nya siffror visade att polisanmälningarna minskat fem år i rad skrevs nästan inget. Vi granskar mediebilden av Malmö. Och inte bara när det gäller Malmö, utan i journalistiken i stort, finns en diskussion om vilken verklighetsbild medierna egentligen förmedlar. Mindre konflikter och mer konstruktiva nyheter är nu en trend som sprider sig. Så om sponsrat innehåll som inte riktigt är journalistik, men heller inte ser ut som reklam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våldsamt Malmö i mediernaDet är få som har missat hur en man brutalt sköts till döds vid ett shoppingscentrum i Malmö förra helgen. Både lokala medier och riksmedier har rapporterat i flera dagar om mordet med löpsedlar och stora nyhetsuppslag. Det här mordet är ett i raden av alla de mord som de senaste åren uppmärksammats i Malmö – en stad som för bara något år sedan tvingades kalla in polisiär hjälp från andra delar av landet för att få stopp på den våg av våld som drabbade samhället. 

Men även om det finns problem med grov kriminalitet i Malmö finns också en annan bild av kriminaliteten. Förra veckan presenterades också statistik från Brå som visade att antalet brottsanmälningar i Malmö sjunker för femte året i rad och är nere på rekordnivå.

 Men den statistiken fick knappt någon uppmärksamhet alls i varken lokal eller riksmedia. Förutom en liten artikel i Sydsvenskan så var det så gott som tyst. Hur kommer det sig egentligen? Och vilket ansvar ligger hos medierna i skapandet av bilden av Malmö som gangsterstaden och ”Sveriges Chicago?”
 Reporter: Jonna Westin Konstruktiv nyhetstrend Skildrar journalistiken verkligheten på ett rättvisande sätt? Eller är vi allt för negativa och problemfokuserade? Det här är en frågeställning som kommit att engagera många redaktioner på sista tiden. Mindre fokus på konflikter och problem och fler goda exempel och framgångar i nyhetsrapporteringen är ett koncept som allt fler nu intresserar sig för. Kanske är det till och med så att vi står inför ett trendbrott när det gäller synen på vad som är bra nyheter och god journalistik. Therese Rosenvinge har följt diskussionen. Utsuddad annonsgräns Aftonbladet har i veckan fått hård kritik för sin nya reklamredaktion. En redaktion vars uppdrag är att skapa reklam – som dock ser ut och beter sig som journalistik. Men Aftonbladet är inte ensamma om en sådan här satsning, utan tvärtom är den här affärsmodellen på bred frammarsch i mediebranschen. Även Bonnier ska nu storsatsa på sådan här, så kallad ”native advertising”. Eftersom pengarna inte hängt med när journalistiken flyttat från papper till nätet måste nya modeller och annonssamarbeten fram och det här konceptet skänker branschen nytt hopp i det avseendet. Men här finns också verkliga etiska dilemman att ta hänsyn till. Reporter: Erik Peterson

7 Feb 201534min

Att manipulera med svarsalternativen i en undersökning kan vara ett effektivt sätt att manipulera mediebilden. I veckan svalde många medier ett sådant bete och gav okritiskt utrymme åt en undersökning som utgav sig för att visa att legala graffitiväggar ökar klottret. Vi möter SvT:s nya vd Hanna Stjärne. Vad har hon för ambitioner när det gäller att utveckla SvT? De lokala gratistidningarna har inte drabbats av tidningskrisen och nu hårdnar konkurrensen om läsare och tidningsannonsörer i Stockholms förorter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Manipulerad graffitibildSom man frågar får man svar, brukar det ju heta. Och manipulera med svarsalternativen i en undersökning hör till ett av det mer effektiva sätten för den som vill domptera mediebilden och få just sin fråga uppmärksammad och helst också vinklad på bästa sätt. För att försäkra sig om att svaren ska bli som du vill kan man laborera med olika modeller. Men frågan är om inte organisationen Tryggare Sverige slagit något slags rekord i manipulering av svarsalternativen när man helt enkelt plockade bort möjligheten att svara på ena hållet av skalan. Det handlar om målning med sprayburkar på väggar och här är konflikten så hård att man inte ens kan enas om orden. Den enes graffiti är som bekant den andres klotter. Flera medier svalde betet och rapporterade i veckan om undersökningen som skulle visa att kommunala graffitiväggar riskerar att öka olagligt klotter. Reporter: Mattias Pleijel. Medierna möter SvT:s nya vd Hanna StjärneFörra veckan tillträdde Hanna Stjärne sin nya tjänst som chef för Sveriges Television. Med andra ord är det nu hon ska ta sig an vad som nog kan kallas Sveriges viktigaste mediejobb, med makt att styra över en programbudget på 3 miljarder kronor och 2 100 anställda. Vad har hon för ambitioner när det gäller att utveckla SvT? Och hur ska Hanna Stjärne få de unga att titta på public service-TV istället för på Youtube? Det, och mycket annat, har Martin Wicklin frågat den nya TV-chefen i veckan. Tidningsoffensiv i förorternaDen svenska tidningsmarknaden beskrivs idag ofta som hotad och krisdrabbad. Men det finns en grupp tidningar som inte dragits med i den här kräftgången utan som går i helt motsatt riktning – de lokala gratistidningarna som delas ut direkt till hushållen. De senaste veckorna har den här trenden blivit särskilt tydlig i Stockholmsregionen, där koncernen Direktpress gått ut och lanserat hela 13 nya lokaltidningar. Therese Rosenvinge berättar om hur Storstockholms medielandskap nu förändras och om vad det får för konsekvenser för bevakningen av stan.

31 Jan 201534min