207: En släng av vinterkränktsjukan
En trea whisky26 Mar 2024

207: En släng av vinterkränktsjukan

BIND MIN LAUP IFRÅN MIG. Via en lätt Gute-touch kastar sig vår trio huvudstupa in i 12"-remixen av svenska destilleriet Agitator. David har destilleriet i färskt minne. Vi får en lyssnarfråga om Proof, och håll i hatten – här är HELA texten från Davids bokmanus! Krut, sprit och tolv trettondelar av destillerat vatten. Och Sikes hygrometer. Vad var det i glaset? Mathias hade Craigellachie 12 YO Dram good whisky från Ceder & Tjeder; David hade ett 3 YO privatfat Isle of Lime ny svensk ek på 62%; Jeroen körde på Glen Garioch 12 YO. Binda en laup var det inte alls Johan Thorslund som visade utan Tomas Grunnspång, som jobbar på Thorslundkagge: https://www.youtube.com/watch?v=fDzurQhS1dQ Veckans destilleri: Agitator! Hemsida: https://agitatorwhisky.com/sv_se/ David nämnde high-gravity brewing lite en passant, det kan man läsa mer om här: Stewart, Graham G., ”High gravity brewing and distilling – Past experiences and future prospects”, Journal of the American Society of Brewing Chemists 68, nr. 1 (2010), s. 1–9. Den nya Kastanj är här! https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/agitator-4145801/ David Kringlund besöker Agitator: https://www.youtube.com/watch?v=L8DEFfVCy5E Agitator på youtube: https://www.youtube.com/@agitatorwhisky5718 Whisky Weekly besöker Agitator: https://www.youtube.com/watch?v=kLW-fyC-ixc Läs också: https://scanmagazine.co.uk/agitator-whisky-ground-breaking-whisky-loved-by-connoisseurs/ https://distilling.com/distillermagazine/high-tech-agitator-distillery-goes-after-fast-maturing-whiskey/ proof direkt från Davids bokmanus! Vi bjuder!! Gratis!!! Helt otroligt!!!! Två eller tre olika system för att mäta alkoholhalten i drycker. Ett är enkelt, från USA och fortfarande aktuellt, och ett är omöjligt som Storbritannien länge envist höll fast vid. Säger en enbart proof betyder det oftast den jämförelsepunkt som ligger vid precis 100° Proof. I USA är 100° Proof 50% och i Storbritannien är det just över 57,1%. Högre styrkor är ”overproof” och allt under förstås ”underproof”. Det amerikanska proof är enkelt: ta ABV och multiplicera med två. En standardwhisky på 40% är alltså 80° Proof och kan även beskrivas som twenty under proof. Absolut alkohol på 100% blir 200. Ett steg på den amerikanska skalan motsvarar alltså en halvt procentenhet på ABV-skalan. En komplikation i sammanhanget är att US Proof mäts vid 60° F, vilket är 15,56°C. ABV mäts istället vid 20°C. Det är synnerligen viktigt att hålla koll på temperaturen på den blandningen en mäter alkoholhalter i, eftersom alkoholen är olika många procent av volymen beroende på temperaturen. Men för vardagliga mätningar och uträkningar gäller ändå att ta amerikanskt proof och dela med två. Det brittiska systemet med deras så kallade Imperial proof är bra mycket krångligare. Att begripa definitioner och att försöka kalkylera det själv är att ge sig in i en svårgenomtränglig djungel. Proof har heller inte haft exakt samma definitioner historiskt. Däremot rådde samma tolkning av skalan Imperial proof från 1816 fram till att systemet gavs upp den 1 januari 1980. (Notera förresten att flaskor buteljerade före 1 januari 1980 inte alls alltid hade Imperial Proof som alkoholhalt på sig – skulle de på export kunde man ju inte använda ett sätt att beskriva alkoholhalt som var oebgriplig för alla utom folk i Storbritannien… Se vidare för detta datering.) 1% på ABV-skalan innebär en förändring med 1,75 Imperial Proof. Men notera att ingen punkt på skalan med Imperial Proof motsvarar exakt någon vanlig alkoholhalt så som den mäts med ABV. Den första mer brett rådande definitionen av proof utgick från Bartholomew Sikes hydrometer och bestämdes i lag 1816 [men vafan lagen är väl ändå från 1818?] som en blandning vars vikt var tolv trettondelar av destillerat vatten vid 51°F (10,56°C). Igen, temperaturen är synnerligen viktig; proof är en annan skala än ABV men fungerar likt ABV i relation till vikt. Hur många procent av en blandning som består av alkohol är beroende av blandningens temperatur. Alkoholhalt i Storbritannien kom någon gång under 1800-talets gång att börja mätas vid 60°F, varvid proof motsvarar ungefär 57,06% på ABV-skalan. Numera gäller ju 20°C vilket är 68°F, och då är proof plötsligt istället runt 57,15% på ABV-skalan. Eftersom den mer vetenskapligt fastställda definitionen av proof där den bestämdes som en viktrelation till destillerat vatten kom från just Sikes kallas skalan ibland för Sikes proof. Inte sällan skrivs detta som Sykes proof. Anledningen är helt enkelt att man oftare felstavar Sikes namn än får det rätt. Sikes hydrometer var en synnerligen viktig uppfinning. Dess högre exakthet lade grunden för möjligheten att rätt mäta alkoholhalten på destillerier. Att den gjordes obligatorisk i lag, först 1816 och sedan mer permanent fastslaget 1818, säger något om vilken roll den spelade. Med hydrometern följde även komplicerade tabeller för hur alkoholhalten skulle avläsas vid olika temperaturer. Även dessa tabeller och de speciella hjälpinstrument som behövdes för att använda dem, obligatoriska att använda vid destillerier, beskrevs i detalj i lagstiftningen. För Imperial Proof är alltså 100° Proof jämförelsepunkten och alla andra grader på skalan relaterar till 100° Proof. Detta gör att den liksom ”sitter” lite snett i relation till ABV, ofta med en decimal. En blandning vars vikt är 12/13 av vatten har en så kallad specific gravity på 0,9231 och är alltså 57,15% vid moderna 20°C. (Se också proof gallon nedan.) Såhär ser relationen mellan US och Imperial Proof ut i relation till ABV vid några olika alkoholhalter: Tabell P4. ABV, US Proof och Imperial vid några olika alkoholhalter ABV US Proof Imperial Proof (alla värden ungefärliga) 40 80 70 43 86 75,2 45 90 78,7 46 92 80,5 50 100 87,5 57,1 114,2 100 63,5 127 111 100 200 175,25 Källor: Charles MacLeans essä ”The burden of proof” i hans MacLean’s miscellany of whisky, med vissa mindre korrigeringar; även

Episoder(262)

22: En fantastisk doft av havsaborre

22: En fantastisk doft av havsaborre

Vad har era poddare i glaset ikväll? Det, och varför en hel svärm destillerier startade 1820-kallt får ni svar på ikväll. Veckans destilleri är Pulteney och vi går till botten med 100-poängsskalan. Varför är så många destillerier grundade 1824? Vi hittar tyvärr ingen riktigt bra onlinereferens för hur viktig denna lag var, så det får bli att ge tips om två böcker om whiskyns historia istället: Charles MacLeans Whisky: A liquid history och Moss & Humes The making of Scotch whisky: a history of the Scotch whisky distilling industry. ”The Scotch whisky distillery timeline” på nedlagda bloggen Dramming hittar du här (inte uppdaterad sedan den lades upp 2013): http://www.dramming.com/2013/09/01/the-scotch-whisky-distillery-timeline/ Om du vill titta på själva lagtexten (vi varnar för längden på texten), gå till The Statutes of the United Kingdom of Great Britain and Ireland, 4 George IV. 1823 (London: His Majesty’s Statute and Law Printers, 1823). Den finns på Google Books här: https://books.google.se/books?id=wLcuAAAAIAAJ&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbsgesummary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false Sidorna 833–883 innehåller Excise Act 1823. Old Pulteney https://www.oldpulteney.com/ Artonåringen kostar orimliga 1200 kronor (minus en spänn). Orimliga för att tiderna vi lever i är orimliga vad gäller whiskypriser. Men god är den: https://www.systembolaget.se/dryck/sprit/old-pulteney-single-malt-1162901 Annars är den vanliga tolvåringen en klassisk lättdrucken och betydligt billigare singelmalt. Ja, och NAS-aren Huddart är ju bra. Och… Änglarnas Andel Frida Birkehede som var stipendiat på Pulteney samtidigt som David. https://www.anglarnasandel.se/?lang=sv Hundrapoängskalan scothwhisky.coms ”Tasting by numbers” av Dave Broom, 5/7 2017: https://scotchwhisky.com/magazine/from-the-editors/15105/tasting-by-numbers/ Serge Valentin resonerar liiiiiite om det där med hundrapoängskalan här: http://www.whiskyfun.com/faq.html Angus MacRaild tar upp det där med poäng på whisky här: https://whiskysponge.com/2015/11/23/settling-the-score/ Den här texten utgör en intressant genomgång och en hel del vettig kritik: https://www.jasonbstanding.com/2018/09/grading-whiskies-out-of-100-a-composte/ Som alltid finns det vettiga resonemang från Andrew Derbidge, inte minst ”My advice instead is to focus not on the score, but on the tasting notes.” https://www.whiskyandwisdom.com/scoring-whisky-does-it-really-add-up/ Invändningar mot användandet av poäng överhuvudtaget från mig, skrivet 2015: https://tjederswhisky.se/varfor-jag-inte-satter-poang-pa-whisky/ Tone & Marte på The Ladies Share http://www.theladiesshare.com/ Några andra texter (där några genom sina förklaringar av vad de menar med sina poäng oavsiktligt också visar hur godtycklig skalan är): https://thewhiskeyjug.com/how-to-score-whiskey/ http://meademule.com/2018/07/17/rethinking-the-100-point-grading-scale/ https://modernthirst.com/home/scoring-system/ https://thewhiskylounge.com/grading-whiskies-out-of-100-doesnt-work/ http://www.dramming.com/2009/11/03/how-to-rate-whisky-part-3-of-3-scoring/ Notera att ingen, vad jag vet, förklarar skillnaden mellan varje poäng som ligger mellan säg 85–95, där typ 80% av alla whiskies brukar landa. Att ge korta beskrivningar av skillnaden mellan 70–79, 80–89 och 90– säger ju absolut ingenting om skillnaden mellan säg 84 och 88, som i praktiken är viktig. Bonusbild på Dragon Horse Whisky från https://www.whisky-online.com https://www.whisky-online.com/pub/media/catalog/product/2/1/21969-1056-1_1.jpg Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://ww.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se)

25 Aug 202038min

21: Vem fan är John McEnroe?

21: Vem fan är John McEnroe?

Vår bloggtrio traskar långt ned, och ganska djupt i Ek-träsket. Så påverkar eken smak och färg, härifrån kommer den och därför har det stor betydelse. HÖG nördfaktor! Re-rack är tydligen ingen tennisterm och veckans destilleri – Highland Park – får befogad (?) designkritik. Ektyper Det grundläggande: Amerikansk ek är nästan alltid quercus alba. ”Spansk ek” är i princip, liksom ”svensk ek”, quercus robur, också känd som skogsek. ”Fransk ek” kan vara robur, men ibland quercus petraea, också känd som bergsek. Den skotska whiskybranschen struntar i princip i distinktionen mellan robur och petraea och pratar hellre om ”American oak” kontra ”European oak”. En pedagogisk text att börja med: https://www.whiskyadvocate.com/why-and-how-oak-matters-in-whisky/ Roger Melanders utbildningsmaterial kring rostningsgrader är svårslaget och underbart nördigt, om än fokus ligger på rostning och den enda ektyp som diskuteras i detalj är quercus robur: http://masterclass.boxwhisky.se/sv/toasting Kolning av fat på Jack Daniel’s tunnbinderi: https://www.youtube.com/watch?v=gq1a6uWH21U Det här med färger i whisky utifrån ektyp – där ”European oak” avser spansk quercus robur – syns, liksom för övrigt mängden änglarnas andel över tid, pedagogiskt här: https://imgur.com/gallery/qeLHrxv https://i.imgur.com/LjEIm4z.jpeg Den där filmen Waterford delade som vi pratade om: https://www.youtube.com/watch?v=r26QybavjrQ Det svenska tunnbinderiet Thorslundkagges hemsida: https://www.kagge.com/ Re-rack Tennisspelaren John McEnroe https://en.wikipedia.org/wiki/John_McEnroe Absolut Kroumata 9 (apropå att slå på faten) https://www.facebook.com/watch/?v=594159511105711 Pinky på Lagavulin som slår på fat med klubba som man gjort sedan lååååååång tid tillbaka: https://www.youtube.com/watch?v=ro3HKp_pOwM&t=32s Destilleriet som gjorde en total re-rack av hela lagret var inte alls Glen Scotia som han den där Tjedern påstod, utan Jura. Det handlade om tjugosjutusen fat som man 1999 alltså helt gjorde en massiv re-racking av. IBC står förresten inte för Intermediate bläbbiribarririhou container utan Intermediate bulk container. Highland Park https://s0.geograph.org.uk/geophotos/02/09/00/2090032_d42e1e3c.jpg https://www.highlandparkwhisky.com/en Artonåringen, 849 kronor på Bolaget: https://www.systembolaget.se/dryck/sprit/highland-park-43701 Ett exempel på Mathias favoritdesign: https://www.highlandparkwhisky.com/sites/g/files/jrulke216/files/styles/product_page_image/public/HP-17-700ml-Fire-Bottle-Cradle-HR-2-768x1152.jpg?itok=4YBxmE0q Foto på Highland Parks port: Highland Park Distillery cc-by-sa/2.0 - © Colin Kinnear - geograph.org.uk/p/2090032 (https://www.geograph.org.uk/photo/2090032) Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://ww.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se)

18 Aug 202037min

20: Får det vara en hogshead av ister?

20: Får det vara en hogshead av ister?

Hur köper man whisky via nätet? Är det ens lagligt? Du får heta tips om destilleriet Loch Lomond och vi struntar i både höger, vänster, populism och andra ismer när vi pratar om fatpolitik. Däremot åker du på ett fat av ister. Hur köper man whisky via nätet? Det finns enormt många butiker, så detta blir verkligen bara ett axplock. The whisky exchange i London: https://www.thewhiskyexchange.com/ La maison du whisky i Paris: https://www.whisky.fr/en/ Master of malt: https://www.masterofmalt.com/ Royal Mile whiskies: https://www.royalmilewhiskies.com/ Hard to find whisky: https://www.htfw.com/ Whiskybroker: https://www.whiskybroker.co.uk/ Whiskysite: https://www.whiskysite.nl/en/ Whizita: https://www.whizita.de/en/ Ett tips är att skaffa ett konto på Whiskybase (det är gratis att göra, bara gå till https://www.whiskybase.com/). Du kommer då att se fler så kallade shop links för varje flaska du hittar och kan jämföra priser mellan olika butiker. Märk dock att du alltså inte kan räkna med att alla fraktar till Sverige. Loch Lomond Destilleriets hemsida: https://www.lochlomondwhiskies.com/ För ett långt reportage från destilleriet producerat av seriösa whisky.com (Ben Luening), se ”Loch Lomond distillery visit”: https://www.youtube.com/watch?v=CQDi0Gvtr6w För en genomgång av de många destillaten Loch Lomond gör, se Henrik Aflodals ”Kameleonten Loch Lomond återuppfinner sig själv”, 17/5 2018, http://whiskyspot.com/kameleonten-loch-lomond/ Loch Lomond single grain som vi rekommenderar som en introduktion till destilleriet kostar 429 kronor på Systembolaget: https://www.systembolaget.se/dryck/sprit/loch-lomond-8580701 Här ligger Loch Lomond Distillery: Fatpolitik På engelska heter detta normalt inte cask policy utan wood policy eller wood management, kan vara värt att påpeka. Vi hittar inga vettiga länkar där själva termen reds ut, men här finns i alla fall lite matnyttiga saker om detta med fat och hur man kan tänka kring val av fat: https://www.gordonandmacphail.com/corporate/our-philosophy/ Här kan du ta del av Edringtons (framför allt Highland Parks) fatpolitik: https://www.youtube.com/watch?v=w6CtqWP2y8c Och i den här estetiskt taffliga presentationen finns en del intressanta saker om lagring generellt, och om fatpolitik för en del kända buteljeringar av skotsk whisky: https://www.yumpu.com/en/document/read/43853670/whisky-maturation-and-wood-policy Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://ww.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Error sound courtesy of user Korground CC BY 3.0 https://freesound.org/s/344687/

11 Aug 202028min

19: En takbox med whisky

19: En takbox med whisky

Semestertider och bilen är fullpackad. Hur får man plats med whiskyn? Det, och om oberoende buteljerare är bättre, hur man uttalar Glen Garioch och allt om ordet Mättad, avhandlas i avsnitt 19. Är oberoende buteljeringar bättre? Luening, Horst, Study on the chill filtration of Scotch single malt whiskies: Comparative assessment of a blind tasting”, 204, https://www.whisky.com/information/knowledge/science/study-on-the-chill-filtration-of-scotch-single-malt-whiskies.html ; se särskilt den korta sammanfattningen här angående skillnader mellan oberoende och officiella buteljeringar: https://www.whisky.com/information/knowledge/science/study-on-the-chill-filtration-of-scotch-single-malt-whiskies/summary-independent-bottlings-vs-original-bottlings.html Mättad Det mesta som är skrivet om mättning av fat rör den krångliga historien om sherryfat. Ruben Luytens text reder ut det mesta, men läs gärna vidare bland dessa texter: Luyten, Ruben, ”Sherry casks in the whisky industry”, odaterad text, https://www.whiskynotes.be/sherry-casks-in-the-whisky-industry.pdf?pdf. Devereaux, Jordan, ”Why Sherry bodegas and whisky distillers want very different casks”, 9/10 2014, http://cocktailchem.blogspot.com/2014/10/why-sherry-bodegas-and-whisky.html. Bowman, Blair, ”The sham of sherry casks”, Cask & Still Magazine 7, s. 18–21, tillgänglig på https://issuu.com/caskstillmagazine/docs/caskandstillissue7-new. (Den texten är mycket långt ifrån invändningsfri, men läs för all del!) Birkehede, Frida, ”Det här med sherryfat”, 19/7 2018, http://www.anglarnasandel.se/?p=1534&lang=sv. Glen Garioch Hemsida: https://www.glengarioch.com/ Se också här: https://www.whisky.com/whisky-database/distilleries/details/glen-garioch.html Och här: https://scotchwhisky.com/whiskypedia/1843/glen-garioch/#/ Här ligger Glen Garioch: Bonus: Karta med alla destillerier på brittiska öarna: Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://ww.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se)

4 Aug 202034min

18: Snorta gräddgas, grabbar

18: Snorta gräddgas, grabbar

I veckans avsnitt koncentrerar sig våra poddare på procenten, pratar om att snorta gas från gräddburkar, berättar om ordet malt, samt allt du någonsin velat veta om destilleriet Arran. Alkoholhalt Vi hittar faktiskt inga bra länkar kring detta med hur alkoholhalterna i buteljeringar har förändrats över tid. Däremot täcks kylfiltrering som vi också tog upp väldigt detaljerat här: https://tjederswhisky.se/skitlangt-om-kylfiltrering/ Malt Det finns förvånansvärt få detaljerade beskrivningar av mältning i den tekniska whiskylitteraturen. Sannolikt beror detta på mältandets professionaliseringsprocess: de stegen görs sällan längre på destillerier. MAGB, The Maltsters’ Association of Great Britain, har ordentligt med information på sin hemsida ukmalt.com, men den är ganska svårmanövrerad. Här i alla fall deras översikt över hur malt görs: http://www.ukmalt.com/how-malt-made Den mycket bra hemsidan whisky.com – förlåt att vi inte tipsat om den tidigare – har en bra översikt med tacksamt mycket foton: https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/malting.html Se också Difford’s guide: https://www.diffordsguide.com/encyclopedia/130/bws/single-malt-scotch-whisky-production-2-malting Vill du gå extremt all-in och gillar historiska perspektiv? Kolla in den här boken: Christine Clark, The British malting industry since 1830 (London & Rio Grande: The Hambledon Press, 1998). Riktigt galet gamla perspektiv på mältning (från 1660-talet!) hittar du här (David erkänner rodnande att han faktiskt inte läst denna historiska källa…): http://whiskyscience.blogspot.com/2011/10/malting-in-1678.html Arran https://www.arranwhisky.com/ Destilleriet Lagg som Isle of Arran Distillers nu har öppnat: https://www.laggwhisky.com/ Arran på bolaget (rekommenderas särskilt från åldrarna 15 och uppåt): https://www.systembolaget.se/sok-dryck/?searchquery=arran Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://ww.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se)

28 Jul 202032min

17: Djävulen skiter holländare

17: Djävulen skiter holländare

BREAKING! I det här avsnittet avslöjar era poddare vad de har i sina whiskyskåp. Vi gör en virtuell påhälsning på Zuidam distillers i Nederländerna och pratar om svanstek … nej – svanhalsen och dess funktion. Lite om det här med att köpa och ”samla”… https://scotchwhisky.com/magazine/features/20490/the-psychology-of-whisky-collecting/ http://themakersstories.com/2016/03/22/whisky-specialist-angus-macraild-insight-huge-industry/ Det finns också en rad intervjuer med samlare på scotchwhisky.com, som, om man nu är lagd åt det hållet, är intressanta att läsa. Många av intervjuerna når du genom denna länk: https://scotchwhisky.com/search?q=the+collectors Zuidam distillery (Millstone whisky) http://www.zuidam.eu/nl/home.htm Det finns chockerande många Millstone på Systembolaget, bara gack åstad och kolla in utbudet: https://www.systembolaget.se/sok-dryck/?searchquery=millstone Samuel Pepys dagbok med citatet från avsnittets titel https://www.pepysdiary.com/diary/1667/07/19/ Svanhals Om du råkar äga Malt whisky yearbook 2017 kan vi rekommendera Johnny McCormicks text ”Swan neck vapour trails: journeys through the cooper pot still”. Titta också gärna på: http://whiskyscience.blogspot.com/2015/09/scottish-pot-still-variations.html Vill du levla upp till en nördnivå som närmar sig det maniska? Läs då denna intressanta studie: Harrison, Barry, Olivier Fagnen, Frances Jack & James Brosnan, ”The impact of copper in different parts of malt whisky pot stills on new make spirit composition and aroma”, Journal of the Institute of Brewing 117 (2011), nr 1, s. 106–112. (Tillgänglig online här: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/j.2050-0416.2011.tb00450.x) Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://ww.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se)

21 Jul 202030min

16: När James Hetfield startar destilleri

16: När James Hetfield startar destilleri

På ett nästan andligt plan pratar era poddare om sina Whisky hallelujah moments. Lås på spritskåp – bara båg, Mathias får ett lättare utbrott och hade Metallicas James Hetfield startat destilleri kanske det skulle hetat Wolfburn. Veckans ord – vertikalprovning (och horisontalprovning också, som en liten bonus). Tamdhu batch strength (batch 1) https://tjederswhisky.se/tamdhu-batch-strength-batch-1/ Hallelujah moments Mathias älskling, sherrybomben Tamdhu batch strength: https://www.systembolaget.se/dryck/sprit/tamdhu-4062801 Smaknoter på första batchen: https://tjederswhisky.se/tamdhu-batch-strength-batch-1/ https://static.systembolaget.se/imagelibrary/publishedmedia/v0f0pj03ts66kn1g50it/24387799.jpg Den där Iain McCallum som gav Jeroen en härlig upplevelse kan du läsa en intervju med här: https://therumhowlerblog.com/interviews-with-industry/an-interview-with-the-global-master-of-malts-iain-mccallum/ Broran som David provade blint: https://tjederswhisky.se/brora-30-yo-2nd-release/ Den trettonåriga Hazelburn David provade blint: https://tjederswhisky.se/hazelburn-13-oloroso-2018/ Wolfburn https://wolfburn.com/ Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://ww.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se)

14 Jul 202034min

15: Kamma hästen, baka fåret, gå och lägg dig

15: Kamma hästen, baka fåret, gå och lägg dig

I avsnitt 15 får Jeroen underkänt i lagring vilket leder oss till frågan: hur ska man egentligen lagra sin whisky? Veckans destilleri är kära gamla Bunnahabhain och vi formligen svämmar över av entusiasm över en viktig ingrediens i whiskyn, nämligen vatten. Förvara whisky Mattias Klassons experiment kan du läsa om här: https://scotchwhisky.com/magazine/features/18126/how-do-storage-conditions-affect-whisky/ Geert Beros galna Ardbegsamling: https://www.ardbeg.eu/ Bunnahabhain https://bunnahabhain.com/ Bunnahabhain 12 YO, 499 kronor på Systembolaget: https://www.systembolaget.se/dryck/sprit/bunnahabhain-1005901 Bunnahabhain 18 YO är ju skitgod, men ettusenfyrahundranittionio kronor är dessvärre ett fullständigt bisarrt pris: https://www.systembolaget.se/dryck/sprit/bunnahabhain-8138701 Rökaren Mòine, 389 kronor: https://www.systembolaget.se/dryck/sprit/bunnahabhain-moine-1010601 Vatten Här hittar vi tyvärr bara ett par riktigt övernördiga referenser… http://whiskyscience.blogspot.com/2014/04/fermentation-waters.html Och, om ni kan få tag på boken: Wilson, C. A., F. R. Jack & F. G. Priest, ”The role of water composition on malt spirit quality”, i Distilled spirits: New horizons: Energy, environmental and enlightenment, red. G. M. Walker & P. S. Hughes (Nottingham: Nottingham University Press & The Institute of Brewing & Distilling, 2010), s. 269–275. The whisky professor som skrev bra för scotchwhisky.com hade, tycker vi, inte så jättemycket att direkt komma med i denna fråga – men ni kanske tycker annorlunda? I så fall, kolla här: https://scotchwhisky.com/magazine/ask-the-professor/8216/the-importance-of-water/ Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://ww.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se)

7 Jul 202036min

Populært innen Fritid

rss-spartsklubben
kaffeskal-med-hollund-krogh
mil-etter-mil-en-podcast-om-bil
nerdelandslaget
interiorradet
jegerpodden
livet-pa-veien-med-jan-erik-larssen
jakt-og-fiskepodden
0-100-med-broom-mats-og-remi
baarli-og-benjamin-gar-i-terapi
menn-uten-midje-kan-ogsa-lese
rss-jegerpodden
villmarksliv
level-backup
fjellsportpodden
anlegg-og-sjau-med-lothepus-og-pilgaard
klokkepodden
rss-var-forste-kaffe
hagespiren-podcast
velkledd