Nobelupptäckten – superproteinet som justerar syret i cellerna
Nobelpriset i medicin i år förväntas kunna hjälpa några av dom många med nedsatt njurfunktion. Proteinet som upptäckts är som en superhjälte som rättar till syrenivåerna i alla kroppens celler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nobelpristagaren och njurläkaren Sir Peter Ratcliffe i Oxford linkar omkring på labbet efter en halvmara. I Borås hoppas 39-årige David Check att nobelprisupptäckten ska kunna underlätta hans liv. Istället för en spruta kanske hans blodbrist kan hanteras med en tablett. Men gästprofessorn Volker Hans Haase menar att behandlingen måste övervakas noggrant om den godkänns i EU, eftersom tabletterna påverkar alla kroppens celler. Det unika med proteinet HIF som årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har upptäckt är just hur proteinet kontrollerar och justerar cellernas tillgång till syre. Därmed påverkas också blodbildningen och näringen som behövs för att cellerna i kroppen inte ska dö. I programmet hörs: Sir Peter Ratcliffe, Nobelpristagare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, David Check, njursvikt med AHUS i Borås, Jessica Kindrich, doktorand vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, Ya-Min Tianm, forskare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, Peter Barany, docent och överläkare vid njurmedicin universitetssjukhuset i Huddinge, Volker Hans Haase, professor i njurmedicin i Nashville och gästprofessorn på institutionen för cellbiologi vid Uppsala universitet. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
1 Des 201919min
Kan man resa i rymden i en rostig Fiat?
En hisnande resa i rymden - det är vad Barnradions Julkalender 2019, Biggest Bang, handlar om. Den väcker en mängd frågor som vi söker vetenskapliga svar på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan man resa i rymden i en Fiat? Vad händer om man sugs in i ett svart hål? Och hur tar man sig till universums slut? Sådana frågor väcks av Barnradions Julkalender i Sveriges Radio, Biggest Bang, skriven av Martin Olczak. Och i kalendern får de fantasifulla svar. Vi tar oss an frågorna ur ett vetenskapligt perspektiv tillsammans med Susanne Aalto, professor i radioastronomi vid Chalmers i Göteborg, och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
29 Nov 201919min
Ekonomipristagarna löser världens fattigdom när barnen lagt sig
Årets ekonomipristagare är gifta, har barn ihop, och skiljer sällan mellan jobb och fritid. Enda gången de inte får prata forskning är vid matbordet då sätter fem- och sjuåringen stopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Esther Duflo och Abhijit Banerjee har förändrat livet för många fattiga genom sin forskning, som går ut på att göra stora studier i verkliga livet, för att se vad som verkligen hjälper när det handlar om skolresultat, jordbruk, vaccinationer och affärsutveckling i fattiga länder. I programmet hörs: Esther Duflo, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019, Abhijit Banerjee, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019. ProgramledareLena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
28 Nov 201919min
Mikrovågor ska rå på de täta brösten
Risken är större att cancertumörer kan gömma sig i täta bröst och inte upptäckas vid röntgenundersökningar. Men inom ett år kan en bättre och billigare teknik vara på väg ut på kliniska tester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Var tredje bröstcancertumör missas vid mammografiscreening. I den gruppen har de flesta täta bröst. Med tanke på att cirka 40% av alla kvinnor har täta bröst - mycket körtelvävnad och bindväv i brösten - så utvecklas nu en undersökningsmetod som bygger på annan teknik än röntgen. Mikrovågstekniken har potential att radera ut skillnaderna i chansen till rätt diagnos, oavsett täta bröst eller inte, säger Andreas Fhager, forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Tillsammans med forskaren Paul Meaney från Dartmouth College i USA utvecklar han mikrovågstekniken för mammografi – parallellt i USA och i Sverige. I programmet hörs: Hana Dusén, 65-årig kvinna apropå mikrovågsmammografi, Andreas Fhager, docent biomedicinsk elektromagnetik Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Ann Zander, röntgensjuksköterska mammografienheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Paul Meaney, professor Dartmouth College USA, Margareta, 69-årig kvinna apropå mikrovågsmammografi. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
27 Nov 201919min
Mötena vi älskar att hata
Möten på våra arbetsplatser har som viktig uppgift att hålla ihop organisationen och göra den tydlig. Men blir det för mycket möten? I Vetandets värld träffar vi mötesforskaren Patrik Hall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Patrik Hall är statsvetare vid Universitetet i Malmö och har tillsammans med sociologerna Vesa Leppänen och Malin Åkerström vid Lunds Universitet kommit ut med Mötesboken: tolkningar av arbetslivets sammanträden och rosévinsmingel. Forskarna har samlat kunskap om den svenska möteskulturen och funnit att en del av oss sitter i möten 50-75 procent eller ännu mer av sin ordinarie arbetstid, och att en del bokar in fejkade möten i sin kalender för att få tid att arbeta ostört. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se
26 Nov 201919min
Bangladesh satsar på mer mjölk och kött
Det framstår som goda råd att öka produktion och konsumtion av kött och mejeriprodukter i ett land där många äter en ensidig vegetarisk diet. I Bangladesh råder brist på kött, mjölk och ägg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Parallellt med klimatdiskussioner i den rika delen av världen om att äta mindre kött och dricka mindre mjölk för att minska utsläppen av växthusgaser, pågår i Bangladesh en utveckling i motsatt riktning. Där, precis som i Laos, Kambodja, Vietnam och flera länder i Östafrika, satsas forsknings- och biståndspengar för att stärka och öka animalieproduktionen. Medverkande är Mostafizur Rahman, mjölkbonde i Savar utanför Bangladesh huvudstad Dahka, Mohammed Abdus Samad, veterinär, forskare och mikrobiolog på Bangladesh Livestock Research Institute. Bangladesh boskapsforskningsinstitut. Johanna Lindahl, veterinär, verksam vid Uppsala universitet, SLU och ILRI, Internationella boskapsforskningsinstitutet. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
25 Nov 201919min
Nobelpristagaren Yoshino laddar med sake och karaoke
Årets japanska nobelprisvinnare i kemi, Akira Yoshino, är en av forskarna bakom litiumjonbatteriet, som gör att din smartmobil klarar sig hela dan utan laddning. Nu satsar han på elbilsbatterier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetandets värld träffar Akira Yoshino i Tokyo, där han berättar att de bästa idéerna kommer när han inte jobbar. När han spelar tennis, golfar eller tar ett bad, då kan något nytt dyka upp. Fast allra bäst fungerar sake och att sjunga karaoke, säger den 71-årige pristagaren. Kanske tar han med sig de andra två kemipristagarna, Stanley Whittingham och John Goodenough på karaeokebar i Stockholm i december? På presskonferensen efter tillkännagivandet av priset, bad Akira Yoshino sin fru Kumiko om ursäkt för att hans forskning gjort hennes liv svårt ibland. Hon svarade då med att tacka honom för en underbar present. I programmet hörs: Akira Yoshino, Nobelpristagare i kemi 2019, Stanley Whittingham, Nobelpristagare kemi 2019, John B. Goodenough, Nobelpristagare kemi 2019, Naoki Matsuoka, batteriforskare vid Asahi Kasei, Kumiko Yoshino, fru till Akira Yoshino. ProgramledareJohan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
25 Nov 201919min
Ansiktsmakaren – han väcker de döda till liv (R)
För 7000 år sen begravdes en kvinna i skånska Skateholm, sittande på en tron av hjorthorn. Nu kan vi möta henne öga mot öga på Trelleborgs muséum. Hur gick rekonstruktionen till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tusenåriga kranier möter modern högteknologi. Med hjälp av CT-scanning, 3d-printing, DNA-analys och vetenskapliga metoder rekonstrueras ansikten från arkeologiska fynd. I en nästan magisk ateljé, mellan cromagnonmän och stenåldersflickor, möter vi arkeologen och ansiktsskulptören Oscar Nilsson. Medverkar i programmet gör också Anna Kjellström, arkeolog och osteolog vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från den 16 februari 2018. Katarina Sundbergvet@sr.se
21 Nov 201919min
