Älskad och hatad björk ger hem åt många andra arter

Ett temaprogram om trädet björk som spelar en viktig roll för såväl människor som svampar, insekter och fåglar. Men under 1900-talet skulle den bort inom skogsbruket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så här i slutet av april börjar de äntligen anas i södra Sverige – de limegröna musöronen på björkarna! Naturmorgon ägnar hela programmet åt trädet som var vårt första efter istiden och som är först på plats efter en skogsbrand. Som växer fort och dör ganska fort, men är viktig värdväxt för över 800 arter av exempelvis insekter och svampar. Ett träd som fortfarande är självskrivet vid högtider som student och bröllop, som finns med oss i bastun och som vi sitter på vid köksbordet.

Björken är ett omtyckt träd – själva sinnebilden av våren som några av Naturmorgons lyssnare uttrycker det – men ger också många snuva och huvudvärk.

Under morgonen har vi vår fältreporter Jenny Berntson Djurvall i Bödaområdet på norra Öland. Där visar ekolog Jonas Hedin vilka insekter som trivs i björken. Trivs gör de allra bäst när björkveden rötats, antingen som vitröta eller brunröta. Vi får veta varför det är viktigt att spara björk, och varför stående död björk hyser andra insektsarter än liggande. Insekter som blir mumma för fåglar som exempelvis den mindre hackspetten.

Skogsekologen Lars Östlund tar oss med på björkens historia – från älskat och använt träd, till att bli hatobjekt nummer ett inom skogsbruket från 1940-talet och framåt, till att ha fått sin upprättelse igen.

Björkforskaren Felicia Dahlgren Lidman berättar hur man skiljer på vårtbjörk och glasbjörk och varför björken är så snabb att etablera sig efter en störning.

Och så ringer vi upp slöjdaren Niklas Karlsson som förklarar varför han älskar att tälja just i björk, och bastubadaren Birgitta Tamminen som kan den ädla konsten att binda en bastukvast, eller vihta som det heter på finska.

Programledare är Joacim Lindwall.