"Take away" i Sverige redan på 1300-talet

Richard Tellström berättar om hämtmatens långa historia i Sverige. Och hämtmatskocken avslöjar hur rätterna måste anpassas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Richard Tellström, docent i måltidskunskap, har tillsammans med Håkan Jönsson, docent och lektor i etnologi och före detta kock, skrivit boken Från krog till krog - svenskt uteätande under 700 år. En bok som tecknar det svenska uteätandets historia. Och uteätandet började med hämtmat.

– Långtifrån alla hade eget kök, eller ens en egen lägenhet förr, säger Richard Tellström. De kunde inte laga mat hemma.

Han berättar om syltorna som dök upp redan på 1300-talet. Där kunde man köpa enkel färdigmat att ta med sig hem. Bland annat syltor gjorda på slaktavfall. Matbodar och syltor var vanliga fram till slutet av 1700-talet.

Gårköken fanns från början av 1600-talet till mitten av 1700-talet. Det fanns både enklare och lite bättre. gårkök. Och de hade öppet hela dan. På andra ställen serverades det bara mat vid vissa tidpunkter. Det gick att sitta ned och äta i gårköken, men det gick oftast inte att dricka. Men mest handlade gårkök om att hämta mat för att äta hemma. Gårköken fanns inte bara i städerna utan också på mindre platser.

På 1700-talet kom spiskvarteren. Där kunde man köpa med sig mat och äta hemma, men man kunde också abonnera på mat, dvs för en summa kunde man komma varje dag och äta. I spiskvarteren kunde man äta middag och kvällsmat eller rent av alla måltider. Och maten serverades på speciella tider. Ofta drevs ställena hemma hos den som lagade maten, men det kunde också vara på krogar. Att få driva ett spiskvarter fungerade lite som en socialförsäkring, det var t ex många soldatänkor som fick ha sådan verksamhet.

Richard Tellström berättar också om automatrestaurangerna som kom i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet. En restaurang utan synlig personal. Man la pengar i myntautomater och fick sin rätt. Bakom automatväggen fanns ett kök med personal som tillagade rätterna.

Kenny Ragnar är köksmästare på ICA Focus i Göteborg. Butiken var tidig med att skaffa egna kockar och laga färdigmat. Kenny berättar vad man som kock måste tänka på när man lagar hämtmat, hur man gör för att få det att se aptitligt ut. Det är inte alla rätter som fungerar.

Färdigmaten i butikernas kyldiskar har blivit vanligare de senaste åren. Hämtmat har gått från att vara ett lunchalternativ till att också bli en möjlig snabb familjemiddag, med lite mer hemlagad karaktär än den djupfrysta maten. Idag finns ett större utbud och en spännvidd från billigt till riktigt högklassigt. Idag kan man också köpa med sig mat från fler och fler restauranger. Hämtmaten håller på att bli rumsren.