"Jag är inte van vid att använda ordet kvinna, jag säger tjej eller dam."

Nu för tiden finns det nästan inga yrken där man inte behöver skriva för att sköta sitt arbete. Detta märks inte minst inom äldreomsorgen, där de ökade kraven på dokumentation innebär att undersköterskorna hela dagarna måste göra anteckningar om patienternas tillstånd och vård. Hur löser man de uppgifterna på arbetsplatser där en majoritet av personalen inte har svenska som modersmål? Anna-Malin Karlsson, som är professor i modern svenska vid Södertörns högskola, forskar om skriftsamhällets krav på vårdpersonal och berättar om projektet. Minns du det första ord du läste? Det gör många lyssnare som hört av sig till programmet och vi ger plats åt några berättelser. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor som handlar om det som kan gå förlorat i översättningar.:- ortnamn på flera språk- fru eller Mrs. Dashwood i översatt bok- bruk och 'du' och 'ni' i översättningar- att återvända till svenskan efter många år utomlands Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

28 Sep 201024min

VR Språket 21 sep 2010 En kampanj för läskunnighet. I Peru pågår just nu en kampanj för att öka läs- och skrivkunnigheten bland landets många vuxna analfabeter. Målet är högst 4% analfabeter nästa år, 2011. Men många av dem som bäst behöver undervisning är svåra att nå och bland landets ursprungsbefolkning är det fyra av tio vuxna som inte kan läsa. I ett reportage i veckans program berättar Josefina Caceres och Evelyn Vilca som undervisar i fattiga områden om bristerna i myndigheternas läs-kampanj: lärarna har lite eller inget betalt, kurserna är alltför korta och regeringen sviker sina löften om glasögon till dem som lärt sig läsa. Dessutom bidrar fattigdomen i städerna till att barnen slutar skolan för att arbeta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Sep 201024min

Språket 21/9 2010 I Peru pågår just nu en kampanj för att öka läs- och skrivkunnigheten bland landets många vuxna analfabeter. Målet är högst 4% analfabeter nästa år, 2011. Men många av dem som bäst behöver undervisning är svåra att nå och bland landets ursprungsbefolkning är det fyra av tio vuxna som inte kan läsa. I ett reportage i veckans program berättar Josefina Caceres och Evelyn Vilca som undervisar i fattiga områden om bristerna i myndigheternas läs-kampanj: lärarna har lite eller inget betalt, kurserna är alltför korta och regeringen sviker sina löften om glasögon till dem som lärt sig läsa. Dessutom bidrar fattigdomen i städerna till att barnen slutar skolan för att arbeta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Sep 201024min

VR Språket 21 sep 2010 En kampanj för läskunnighet. I Peru pågår just nu en kampanj för att öka läs- och skrivkunnigheten bland landets många vuxna analfabeter. Målet är högst 4% analfabeter nästa år, 2011. Men många av dem som bäst behöver undervisning är svåra att nå och bland landets ursprungsbefolkning är det fyra av tio vuxna som inte kan läsa. I ett reportage i veckans program berättar Josefina Caceres och Evelyn Vilca som undervisar i fattiga områden om bristerna i myndigheternas läs-kampanj: lärarna har lite eller inget betalt, kurserna är alltför korta och regeringen sviker sina löften om glasögon till dem som lärt sig läsa. Dessutom bidrar fattigdomen i städerna till att barnen slutar skolan för att arbeta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Sep 201024min

Språkforskaren Karin Milles vid Södertörns högskola talar om den rekordsnabba karriär som ordet snippa gjort i det svenska språket. Hon är författare till en nyutkommen bok om gamla och nya svenska könsord (Kung Karl och kärleksgrottan - lek, lust och ideologi i de svenska könsorden).Läraren och språkforskaren Qarin Franker talar om några av de utmaningar som vuxna med bristande läskunskaper möter i Sverige och om behovet av en ny syn på analfabetism. Professor Lars-Gunnar Andersson talar om intressanta gränsdragningar och släktskap mellan ord.- gift: ta gift, vara gift och så det engelska ordet gift, gåva. Är de släkt?- hus och villa - människor och djur- våning och lägenhet- svett och svettig- sanktion och sanktionera - motsatser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Sep 201024min

På utbildningscentret Sveas i Göteborg tragglar de vuxna eleverna med svenska ord och ljud, men också med att lära sig skriva och läsa överhuvudtaget. De kommer från Somalia, Afghanistan och Irak och fick aldrig möjlighet att gå i skola när de var barn.- Processen att lära sig läsa och skriva på svenska påskyndas om de också lär sig läsa på sitt modersmål, säger läraren Marie Kårsnäs. Språkforskaren Orla Vigsø vid Södertörns högskola kommenterar valaffischer. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ords ursprung.- morgonkulan och kvällskvisten- bling och blingbling- ismos- tjeligt- bussigt- hårdra eller hårddra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Sep 201024min

Det blir flera spår att följa i veckans program för den som vill fundera över språket.Musikproducenten Håkan Lidbo i Stockholm har kört några kända texter genom flera maskinöversättningsprogram. Resultatet väcker tankar om det oersättligt mänskliga i språket.Läkaren och fonetikern Olle Kjellin som håller språkkurs för utländska läkare berättar hur man snabbt gör en brytning mera begriplig.Lyssnaren Cecilia Billing i Osby tappade omedelbart förtroendet för webbplatsen som använde ordet våran i sin text. Hur mycket vardagligt tal kan man använda använda i neutrala texter? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar denna och andra lyssnarfrågor.:- rättare sagt - varför inte mer rätt sagt?- varför liten men små?- varför förenta staterna och inte förenade?- verb som kan följa två mönster: betala/betalade eller betala/betalte- Ska det has mer kaffe? Finns detta has i grammatiken?- ett tänk- våran/ vårat i stället för vår/vårt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Aug 201024min

Alla sneddar vi i kurvorna och tappar en massa bokstäver på vanliga ord, det blir 'fralla' och 'fratt' i stället för 'för alla' och 'för att' och 'nattvis' eller bara 'natts' i stället för naturligtvis. Uttalsspaningar av många slag bidrar lyssnare till denna vecka. Det handlar om att spåra ursprung, om livskraftiga dialekter och, inte minst, om att slira i kurvorna och rationalisera bort många bokstäver i uttal.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om:- Alaska - varför ett tidigare uttal aljaska?- varför kan man så ofta höra varifrån talaren av ett främmande språk kommer?- om att behålla sin barndoms dialekt under många utlandsår- om att skjuta in ett -r-: vasaru- och norrländsk lyssnare påstår att i Kirunamål kan man få höra: rä är inte sant- hur många bokstäver kan man rationalisera bort i ett enda ord?- attnatolv för artonhundratolv, natts för naturligtvis- Lissmårdsjön - vad betyder liss?- arton olika stavningar av sje-ljudetEfter sändningen fick vi ytterligare bidrag: Detta program om uttal har väckt många minnen och associationer: - Låt dig roas av lyssnarkommentarer på Språket på facebook (även den som inte är medlem kan läsa inläggen).- Och lyssna på sportkommentatorns ordningstal (tipstack till Hans Norin): Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Aug 201024min