Substantivering lägger dimridåer över språket

Substantivsjuka eller nominalisering, som den riktiga grammatiska termen heter, är en tendens att använda substantiv istället för en meningskonstruktion med ett verb. Fenomenet är vanligt i byråkratiska sammanhang och gör det svårare att förstå vem som står bakom en handling eller ett skeende.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Om man vet vad som händer och vem som ligger bakom då kan man vara med och påverka, så det är en demokratifråga egentligen. Det kanske är på tiden att vi börja tänka på det här igen, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk.

I utredningar som gjordes på 70-talet invände språkvetare mot ett för byråkratiskt språk hos myndigheter och i offentlig verksamhet.

Läs följande fyra meningar och se hur dimridåerna kring vem som har fattat beslutet tätnar.

1. Styrelsen beslutade att hyrorna ska höjas - tydligt vem som gjort vad.

2. Styrelsen genomförde ett beslut om att hyrorna ska höjas - dimridå.

3. Ett beslut om att hyrorna ska höjas genomfördes av styrelsen - ännu mer dimma.

4. Ett hyreshöjningsbeslut genomfördes - tjock dimma.

– Man försöker få något att framstå som ett faktum istället för ett pågående skeende och det blir svårare att spåra vem som står bakom, säger Henrik Rosenkvist.

Alla veckans språkfrågor

Varifrån kommer ordet mysa?

Varför heter årstiderna vinter, vår, sommar och höst?

Varför är latin ofta så kort när det på svenska eller engelska tar mycket mer plats och tid att få fram samma sak?

Ordet genomföra används plötsligt i alla möjliga sammanhang. Särskilt om någon vill verka seriös och handlingskraftig. Varför?

Kan man komparera adjektivet tom?