"Hen sa inte halv sju på hela kvällen!" betyder att någon varit tystlåten. Men varifrån kommer uttrycket?
Språket11 Okt 2016

"Hen sa inte halv sju på hela kvällen!" betyder att någon varit tystlåten. Men varifrån kommer uttrycket?

"Tyst som en mus", att "inte säga flaska" och att "inte säga halv sju" är sätt att säga att någon har varit tyst. Vi brukar kunna ge svar på ords etymologi men "halv sju"-uttrycket är ett mysterium.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssnaren Adams föräldrar är från Jämtland och kan säga att någon "inte sa halv sju på hela kvällen" i betydelsen att någon varit tystlåten. Nu undrar vi om du som lyssnar vet varifrån uttrycket kommer? Det kan ha varit från ett radioprogram, tv-program, en seriestrip, en sång, från litteratur eller något helt annat. Vet du? Mejla spraket@sverigesradio.se

Veckans lyssnarfrågor

Varför kompareras adjektivet dålig med dåligare och dåligast på norska men med sämre och sämst på svenska?

Ordet fjöl betyder skärbräda på norska, men lyssnaren Åsa tycker att ordet på svenska har betydelsen "hålet i brädan på ett utedass" och undrar över ordets ursprung.

Att vara artig betyder att någon är trevlig och väluppfostrad men i västra Blekinge används artig som synonym till konstig. Hur har det kunnat bli så?

Varifrån kommer uttrycket "hen sa inte halv sju på hela kvällen"?


Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

Episoder(934)

Tolkning av tecken och tveksamheter i tal

Tolkning av tecken och tveksamheter i tal

Vad betyder ordet hygien nuförtiden? Det är en av lyssnarfrågorna i veckans program som också tar upp flera exempel på engelskt inflytande i svenskan. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev. Samtlige frågor i vekcans program: Det svenska teckenspråket har varit erkänt minoritetsspråk sedan 1981, men det har faktiskt funnits forskning om språket i 40 år och det uppmärksammas i dagarna. Universitetslektor Anna-Lena Nilsson ger exempel på forskning och talar om framtiden för svenskt teckenspråk. -hygienfråga- rådbråkning-vad betyder -hag och -haglig som i behag och behaglig?-ska barn ackompanjeras i badet?- sa man jag älskar dig i vardagligt språk mellan föräldrar och barn på 60-talet?- tveksam eller tvivelaktig?-synbart smarta processorer bort-kan man drabbas av benbrott? Vad betyder ordet hygien nuförtiden? Det är en av lyssnarfrågorna i veckans program som också tar upp flera exempel på engelskt inflytande i svenskan. Det svenska teckenspråket har varit erkänt minoritetsspråk sedan 1981, men det har faktiskt funnits forskning om språket i 40 år och det uppmärksammas i dagarna. Universitetslektor Anna-Lena Nilsson ger exempel på forskning och talar om framtiden för svenskt teckenspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Apr 201224min

Grammatik till vardags

Grammatik till vardags

Datorer med bestämda åsikter om riktig och felaktig grammatik har fått lyssnare att skriva till programmet Språket denna vecka. De får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson. Veckans alla frågor:-jag först, lyssnarkommentarer-mera om den möjligen överdrivna skräcken för att sätta jag först i meningar- det såg ut som hon eller det såg ut som henne. Och det liknar hon eller det liknar henne-psykologiskt utlåtande och pedagogisk utredning - bestämningen hör väl egentligen inte till substantivet? - adjektiv kan vara kategoriserande/klassificerande eller karakteriserande- datorn rättar meningen det behövs upprättas ett avtal- håller känslan för svenska språket på att försvinna? Det handlar om en/ett förvirring - den 35-åriga mannen - rätt eller fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Apr 201224min

Stor språkhjälp i liten app

Stor språkhjälp i liten app

Appar i läsplattor och smartmobiler är på väg att ersätta datorbaserade hjälpmedel och det innebär en stor förändring i synen på hjälpmedel. Det säger Mats Lundälv, som är datapedagog i Västra Götalandsregionen. En person med svårigheter att tala, läsa eller skriva kan nu med hjälp av sin telefon eller läsplatta tala in sms eller fotografera text och få den uppläst för sig. De äldre hjälpmedlen var ofta anpassade för varje individ och därför dyra. De nya apparna är billiga och när man använder dem behöver man inte avvika från en omgivning där de flesta fingrar på sin mobil eller läsplatta. Veckans program berättar om några appar med språkkompetens. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.-har vardagsspråket tagit efter det formella byråkratiska språket? Exempel: jag valde att gå Götgatan, jag beslutade mig för att gå Götgatan-att skapa nya verb - ett oskick eller en bra vana?-förslag på nytt verb: skräpa av-varför saknas verbet besvika i svenskan?-tveksamhet om ett att: orkar inte /att/ vara kvar-förhoppningen med mötet är- rätt eller fel?-likväl och likaväl - ofta används de som om de hade samma betydelse Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Apr 201224min

Tolkningsfrågor

Tolkningsfrågor

Det är brist på välutbildade språktolkar och det leder till brister i rättssäkerhet för dem som inte behärskar svenska och till arbetsmiljöproblem för svenska myndigheter som inte kan utföra sitt uppdrag. Det säger etnolog Kristina Gustavsson, som tillsammans med två kollegor har skrivit en forskningsrapport om tolkrollen och tolkningens betydelse för rättssäkerheten. Om myndigheter som anlitar tolk ställde krav på bättre tolkar, skulle det få resultat, säger Kristina Gustavsson. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal. Veckans samtliga frågor:-vad talar Sarkozy och Merkel för språk med varandra? SR:s Brysselkorrespondent Jens Möller bidrar.-hur använder man utländska tecken i svenska?-uttal av är - som kan bli e, ä och ibland är i tal-mera uttal: modeord med uttal som om det fanns ett r: mordeord-mänskohandel i radionyheter. Ska det inte uttalas människohandel? -Hälge och uttal av g Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Mar 201224min

P1 Språket 20120320 Jag först - när började vi säga så? 2012-03-20 kl. 13.20

P1 Språket 20120320 Jag först - när började vi säga så? 2012-03-20 kl. 13.20

P1 Språket 20/2 3012 Jag först - när började vi säga så? info:Jag och mamma sa vi nog alla som små, men sedan lärde vi oss att sätta andra först. När försvann den vanan i språket? Foto: Scanpix Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Mar 201224min

P1 Språket 20120313 Påminnelser om närhet och avstånd 2012-03-13 kl. 13.20

P1 Språket 20120313 Påminnelser om närhet och avstånd 2012-03-13 kl. 13.20

P1 Språket 13 /3 2012 Påminnelser om närhet och avstånd. Finlandssvenskan påminner oss om att de politiska villkoren för ett språk har stor betydelse för språkvårdens prioriteringar. Charlotta af Hällström Reijonen talar om finlandismer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Mar 201224min

P1 Språket 20120306 Livsviktigt språk 2012-03-06 kl. 13.20

P1 Språket 20120306 Livsviktigt språk 2012-03-06 kl. 13.20

P1 Språket 6/3 2012 Livviktigt språk. Professor Kenneth Hyltenstam vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet talar om flera problem med språkanalys som metod för att avgöra flyktingars hemland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Mar 201224min

Uttal och läten

Uttal och läten

Bokstaven W firar 7 år under egen rubrik i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och det föranleder en grupp språkälskare att fira W:s födelsedag. Peter Ström berättar om anledningar till firandet.Programmet återkommer också till frågan om samlingsnamn för oidentifierade småfåglar och redovisar många lokala ord för gråsparv och pilfink i flock. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar.Eva Selin, bibliotekarie och läsinspiratör, rapporterar om ungdomars användning av ordet 'flummig'. Veckans alla frågor:- bokstaven w:s plats i det svenska alfabetet- joro i stället för jo då - hur kommer detta sig?- jag lag mig i stället för jag lade/la mig - en felsägning eller något dialektalt?- sje-ljud och tje-ljud - håller ljuden på att byta plats? Listan över ord för, mer eller mindre, oidentifierade småfåglar:- pjoddar i Skåne, företrädesvis Helsingborg med omnejd- tjippas Göteborg och Bohuslän (variation: tjyppar)- svensktalande Helsingfors: tippor- gråpjuddar från Växjö­- pusar från Motala- spinkar från Gotland, Sörmland- spicker från Solllerön, Dalarna- gråspenk och gulspenk för gråsparv och gulsparv från sydvästra Småland- täcklingar, Östergötland, Sörmland Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Feb 201224min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
tingenes-tilstand
jss
rss-rekommandert
sinnsyn
forskningno
rss-paradigmepodden
tomprat-med-gunnar-tjomlid
villmarksliv
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
nordnorsk-historie
rss-nysgjerrige-norge
fremtid-pa-frys
dekodet-2
fjellsportpodden
rss-overskuddsliv
nevropodden
hva-er-greia-med
abels-tarn