
Vem heter bouba och vem heter kiki?
Orden rund, bubbla och boll har likheter både i form och betydelse. Kan syn- och andra sinnesintryck påverkar hur ord låter? Ylva Byrman reder ut ljudsymbolism, fonestem och synestesi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Kan man säga en krispig kyla, eller ett krispigt vin? Är inte ordet krispigt något som har med ett ljud att göra? Varför verkar vissa ord vara ihopkopplade med en form eller andra sinnesintryck? Varför används uttrycket blåögd om en person som anses vara naiv eller godtrogen? Kommer hälsningsfrasen todelo från engelskans att gå på toaletten och borde det istället användas för att säga jag är strax tillbaka? Hur kommer det sig att ordet pax, som betyder fred på latin, kan användas i betydelse att paxa något. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
25 Feb 201930min

Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.
Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför heter det tjugo och inte tvåtio när de andra talen heter trettio, fyrtio och så vidare? Var sitt exemplar eller vars ett exemplar, vad är rätt? En lyssnare har läst Elin Wägners Norrtullsligan i en upplaga från 2011 och undrar över användningen av de och dem och mig i meningarna:"Fröken Stenberg och två till blev uppsagda för dem försökt uppvigla kamraterna" och "Men mig var en dåre och älskade honom". Varför skrev Elin Wägner så? Dialekten i Piteå, bondska, låter olik standardsvenskan och en del ord verkar bara finnas i pitemålet. Lyssnaren Jonas undrar vad följande ord och uttryck har för bakgrund:Åssit som betyder ingenting. Fuse för ladugård. Nalta som betyder lite grann. Och att säga vöre vale? istället för hur blir det? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
18 Feb 201930min

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo
Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur många olika namn för spelkulor finns det runt om i landet? Varifrån kommer slangordet bast i betydelsen år? Varför skriver en del anledningen till varför? Lyssnaren Peter tycker att det borde heta anledningen till att? Blir språk enklare med tiden, eller är förenklingen en illusion? Händer det att språk blir mer komplicerade? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
11 Feb 201929min

Kritiker kritiserad för kritik
Ger kritiker alltid negativ kritik eller kan kritik vara positivt? Ylva Byrman vrider och vänder på kritiks betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför säger man din idiot och inte du idiot? Orden hemsk och inhemsk låter lika men betyder olika saker, har orden någon koppling? Ordet kritik kan betyda omdöme men att ge kritik uppfattas ofta som att ge negativ kritik, hur ska ordet tolkas? Vad har ordet läskigt för bakgrund och hur kan det tidigare ha betytt något bra? När ersattes äggviteämne med ordet protein? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
28 Jan 201924min

Klä på dina substantiv!
Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Var kommer verbet nagelfara ifrån och har det någon koppling till skeppet Nagelfar från nordisk mytologi? "Se till att skicka det där till kund", säger lyssnaren Kalles kollegor. Är det verkligen ett korrekt sätt att uttrycka sig på? “Ja, jag ska nog vara hemma i vinter, äss det blir som jag nu ser det.” skrev författaren Elin Wägner i ett brev. Vad är äss för ett ord? Har uttrycket i mjugg i betydelsen i smyg någon gemensam bakgrund med ordet mugglare från Harry Potter? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
21 Jan 201925min

Vem vill vara en lyckans ost?
Att vara en ost var från början en nedsättande beskrivning. Henrik Rosenkvist tar oss med till liknande uttryck i våra grannspråk och hittar lyckans potatisar, svampar och grisar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad härstammar uttrycket lyckans ost ifrån? Och varför är det just ost som används? Att tumma på reglerna kan betyda både att man lovat att följa reglerna och att man frångått dem. Vad har verbet tumma för bakgrund? Efterlysning: Puttekulor, stenkulor och spelkulor är några namn på samma sak, men finns det fler? Vad är ursprunget till uttrycket halta och lytta, och vad betyder lytta?Hur kan man förklara uttrycket äga rum? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
14 Jan 201925min

När de såg stjärnan blev de ganska glada
Ordet ganska har fått en ny betydelse i svenskan, men vilka ord är det som tenderar att byta innebörd över tid? Det diskuterar Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Ganska betyder enligt SAOL tämligen eller relativt. Men i danskan betyder ordet helt eller alldeles. Har ordet ganska ändrat betydelse i svenskan? Ska det heta en taco eller en tacos? Är ordet stereotypiskt ett etablerat ord eller bör man egentligen använda stereotypt? Varifrån kommer uttrycket att hålla kväll? Språkvetare Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
7 Jan 201924min