Fem svårigheter för nya svensktalare
Språket27 Jan 2020

Fem svårigheter för nya svensktalare

Hur svårt är det att lära sig svenska? För vilka språkgrupper är det klurigast? I det här avsnittet listar Henrik Rosenkvist de fem största hindren att ta sig över för den som är ny i språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Vilka språktalare har svårt respektive lätt att lära sig svenska?

Hur troligt är det att sj-ljudet (7-ljudet) och tj-ljudet (20-ljudet) kan stavas enklare i framtiden? Kan vi låna tydligare tecken från andra språk, som till exempel turkiskan?

När det uppstår nya substantiv i svenskan, som tweet och aina, hur vet man om de är ett-ord eller en-ord, det vill säga vilket genus de har?

Kommer den svenska ordföljden att förändras på grund av att många som är nya i språket bryter mot den?

Hur svårt är svenska språket att lära sig generellt?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

De fem svåraste sakerna att lära som ny i svenskan, enligt Henrik Rosenkvist:

  1. Att uttala sj-ljudet (7-ljudet).
  2. Att lära sig ordföljden och där skilja mellan huvudsats: V2-regeln (verbet på andra plats, den så kallade subjekt-verb-objekt-ordningen) respektive bisats: BIFF-regeln (I bisats kommer inte före det första verbet).
  3. Att uttala u och y.
  4. Accent, det vill säga att lära sig uttala ordpar som stegen och stegen, tomten och tomten, anden och anden.
  5. Om substantiv är en-ord eller ett-ord, det vill säga genus.

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(500)

–Jag såg en kamel på stan idag. –Ofta!

–Jag såg en kamel på stan idag. –Ofta!

Lyssnaren Martins fjärdeklassare har börjat använda uttrycket "ofta", vad är det för fenomen egentligen? Är det nytt? Dialektalt? Och vad betyder det? Språkvetare Ylva Byrman reder ut saken. Lyssna på...

26 Apr 201624min

Hålla tummarna och tummen ur

Hålla tummarna och tummen ur

Få tummen ur röven - varför säger man så? Ja, varför skulle den vara där till att börja med? Och vad har brittiska flygvapnet under andra världskriget med saken att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sver...

19 Apr 201624min

Vad är skillnaden på en dialekt och ett språk?

Vad är skillnaden på en dialekt och ett språk?

Lyssnaren Thomas tycker att danska, norska och svenska skulle kunna betraktas som tre olika dialekter av ett språk. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, reder ut varför det inte är så. Lyssna ...

12 Apr 201624min

Jag är rädd för mitt eget skinn! Deltagarna i Paradise Hotel är kreativa språkbrukare som skapar nya idiom och uttryck

Jag är rädd för mitt eget skinn! Deltagarna i Paradise Hotel är kreativa språkbrukare som skapar nya idiom och uttryck

Att blanda ihop uttryck och idiom är vanligt när man försöker lära sig ett språk eller när man eftersträvar ett språkbruk som man inte än behärskar. Kreativt och ambitiöst, tycker Språkets expert. Ly...

5 Apr 201624min

Förr var det ingen som brydde sig om särskrivningar - annat är det idag

Förr var det ingen som brydde sig om särskrivningar - annat är det idag

Idag är särskrivning en käpphäst för språkpoliser. Men hur var det förr i tiden? Det undrar lyssnaren Henrik som har läst äldre böcker och hittat flera särskrivningar. Lyssna på alla avsnitt i Sverig...

29 Mar 201624min

Språket utgick den 21 mars på grund av händelserna i Bryssel. Men är tillbaka nästa vecka.

Språket utgick den 21 mars på grund av händelserna i Bryssel. Men är tillbaka nästa vecka.

Språket är tillbaka nästa vecka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Mar 201628s

Hur skiljer sig orden lesbisk och bög grammatiskt och historiskt?

Hur skiljer sig orden lesbisk och bög grammatiskt och historiskt?

Ordet "bög" är ett substantiv och ordet "lesbisk" är ett adjektiv. Vi reder ut hur orden används idag och historisk och om det är ett problem att de är av olika karaktär. Lyssna på alla avsnitt i Sve...

15 Mar 201624min

Brännbra! Bränngott! Varifrån kommer det förstärkande förledet  -bränn?

Brännbra! Bränngott! Varifrån kommer det förstärkande förledet -bränn?

Lyssnaren Katarina undrar över ordet "bränn" som hon hörde som förstärkande förled under sin uppväxt i norra Bohuslän. Nu undrar hon var det kommer ifrån och om det används idag. Lyssna på alla avsni...

8 Mar 201624min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
jss
rss-zahid-ali-hjelper-deg
rekommandert
sinnsyn
rss-paradigmepodden
liberal-halvtime
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
forskningno
rss-overskuddsliv
villmarksliv
kvinnehelsepodden
nordnorsk-historie
grunnstoffene
tidlose-historier
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose
nevropodden
dekodet-2
rss-rekommandert