Jiddisch – en dramatisk historia

Det kan bli många och långa diskussioner om ett ords rätta betydelse och veckans lyssnarfrågor leder till nöjesfältet, ut på havet och in i barnkammaren. Vi talar om att ordet amma fått en ny, modern betydelse, att det inte är självklart vad som är en karusell och att båtar kan vara större än många tror. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ordbetydelse. Det handlar också om ett nystartat forskningsprojekt, där forskare vid institutionerna för lingvistik och specialpedagogik vid Stockholms universitet, tillsammans med forskare i andra länder, ska ta reda på hur barns språkförmåga utvecklas. Forskaren Ulrika Marklund talar om det delvis outforskade sambandet mellan tidig språkinlärning och läsning senare i skolan. Lyssnarfrågor som tas upp i veckans program:- skillnaden mellan båt och fartyg- vad är en karusell?- kan barn amma?- vad betyder -plan, som i Stureplan?- talong och kupong Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Okt 200924min

Varför hittar vi så olika ord och läten när vi människor beskriver djurens läten? I Sverige stavar vi grisens läte nöff, i USA oink och i Frankrike groin. Och skriftbilden ger i sin tur färg åt människans härmande av djuren - eller är det tvärtom?Det är en av veckans lyssnarfrågor i ett program som handlar om ord: ord som saknas, upprör eller efterlyses. Apropå ord som upprör: Socialstyrelsen avråder från användning av ordet 'handikappad' och idrottaren, föreläsaren och politikern David Lega ser en fara i det. - Byter man ord för ofta, kan folk bli så rädda för att göra fel att de avstår från kontakt, säger han. Värderingarna bakom ordet är viktigare.Övriga ord som diskuteras i veckans program av professor Lars-Gunnar Andersson:- kundpinne och pappersfnas- 'kan man säga 'ko-ost'?- nöff och oink- hur länge har 'ba' funnits, som i 'och jag ba: ha-ha'?- krokben och snavtipp - när blev 'du och jag' till 'jag och du'? Efterlysningen: krokben, fälleben, snavtipp eller något annat?Vilket ord använder du? Skriv och berätta och skriv då hela uttrycket med verb: sätta, ta, göra, etc...och preposition: på, för eller någon annan. Och berätta varifrån du kommer också, förstås. Vi återkommer till frågan! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Okt 200924min

Ordspråk från Norrland berättar om rollfördelningen mellan könen i 1800-talets bondesamhälle.- Ja, åtminstone berättar de hur normerna såg ut, säger Daniel Andersson vid institutionen för nordiska språk vid Umeå universitet som studerat ordspråken för sin doktorsavhandling. Det är mannen som är försörjaren och hans val av hustru är viktigt, förmanade ordspråken som tycks nyansera bilden av en självständig kvinnoroll i bondesamhället, säger Daniel Andersson. I ett andra reportage från Baskien i norra Spanien berättar Petra Socolovsky om de språkliga egenheterna hos detta språk som inte liknar något annat. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om svensk grammatik.- bara och kanske på konstig plats- obehöriga äger ej tillträde- låneord: blir de en- eller ett-ord?- foge-s: regionmöte eller regionsmöte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Okt 200924min

Skylten kräver frihet för Baskien och hölls upp i luften vid en olaglig demonstration i San Sebastian för några veckor sedan. Baskiens och Kataloniens egenart är ett av de hetaste debattämnena i spansk politik och i Baskien försvåras den politiska diskussionen av terrorismen och organisationen ETA, men det finns också demokratiska partier med långtgående krav på frihet för regionen. När spanjorer i huvudstaden Madrid diskuterar Baskien och Katalonien är det nästan alltid språkpolitiken de klagar på - att katalanerna och baskerna kräver kunskaper i regionernas språk för arbete inom offentlig förvaltningI veckans program besöker vår reporter Petra Socolovsky Baskien och talar om hur baskiskan tagit plats i offentligheten efter att i många år varit helt förbjuden. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar språkfrågor om klichéer och nyord.- globalisering - vad betyder det?- ett flertal inte synonymt med flertalet- massa folk i stället för en massa- tryffera- 'glödheta fotbollsspelare' - hur gammal är klichén?- det känns som om - är det uttrycket nytt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Sep 200924min

Anna Järvinen är en av flera unga artister som uppskattas både i Sverige och Finland, och kontakterna mellan Sverige och Finland har förändrats av en generation med ett mera gränslöst sätt att se på omvärlden. Det säger Leena Huss, som är professor vid Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet. Unga sverigefinnar är flerspråkiga och öppna för både finska, finlandssvenska och svenska influenser, och finskheten i Sverige genomgår just ett generationsskifte, säger hon. Veckans lyssnarfrågor handlar om uttal. Det har kommit många lyssnarbrev som ställer frågan: varför uttalar så många ordet egentligen som ijengklien och professor Lars-Gunnar Andersson har en teori om detta. Övriga uttalsfrågor som behandlas i programmet:- uttal av ord med ng-ljud: digna, bågna- intressangt, med ett ng-ljud. Varför?- hur uttala ordet chans?- implantat eller inplantat?- wellpapp med engelskt uttal- ledsen eller lessen? OBS: Denna vecka utgår tisdagssändningen av programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Sep 200925min

Sedan Sverige och Finland blev medlemmar av EU har arbetet med att göra beslut och texter mera begripliga för medborgarna gått framåt. Det säger Karl-Johan Lönnroth, som är generaldirektör för översättningsverksamheten på Europeiska kommissionen.Här finns sedan länge synen att alla ska få ta del av, och kunna förstå, offentliga handlingar och flera europeiska länder följer nu svenskt exempel. Vad betyder egentligen lök på laxen? Den som vill söka betydelsen av detta och 5000 andra svenska idiom kan gå till nya Svensk ordbok.Ordboken, som ges ut av Svenska Akademien, ger också nya möjligheter att spåra ord bakåt i tiden. Svensk ordbok har bakat in uppgifter från runinskrifter och medeltida ordböcker som inte tidigare varit lätt tillgängliga för hemma-detektiven, berättar professor Sven-Göran Malmgren som arbetat med ordboken. Lyssnarfrågorna denna vecka handlar om riktigt stora frågor: blir språk mera komplicerade eller mer förenklade, undrar Kerstin Bohman i Stockholm. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar också: - om komparation med 'mer' och 'mest blir vanligare- hur talade folk på 1850-talet?- räkneord på inuitspråk Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Sep 200924min

När är det bråttom med information på det egna språket och när kan man vänta?Veckans program gör nedslag inom två områden där språkval och språkpolicy kan få stor betydelse: sjukvården och företagsvärlden.Många svenska landsting tycker inte det är viktigt att informera på flera språk, visar en nyligen gjord studie. Men i Kronoberg har man tänkt på annat sätt och erbjuder patientinformation på webben på 15 språk, berättar informationsdirektör Ingrid Persson.Lars Holmqvist på företaget Nåfram som gjort undersökningen berättar att de vanligast förekommande språken är engelska, tyska och arabiska, medan de nationella minoritetsspråken inte har samma starka ställning på hemsidorna.Det största minoritetsspråket i Sverige, finska, finns bara representerat på 8 av 21 landstings hemsidor. Många svenska företag har numera engelska som koncernspråk och ofta samtalar många nationaliteter på ett språk som ingen har som modersmål. Vi besöker företagen Atlet och SCA och talar med svenska anställda om konsekvenserna av att föra viktiga förhandlingar på engelska.- Man får inte glömma bort att kontakter på främmande språk måste få ta extra lång tid, säger flera av dem vi talat med. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar språkfrågor från lyssnare:- va me folk - varför säger man så?- rimligen och rimligtvis- sa hon förvånad eller sa hon förvånat?- verbet spara som har två uppmaningsformer: spar kvinnot eller spara kvittot. Varför?- närvara Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Sep 200924min

Författaren Anita Salomonsson som är uppväxt i Hjoggböle utanför Skellefteå berättar om barndomens dialekt, om chocken att börja skolan med ett språk som inte accepterades av läraren och om hur denna dialekt, skelleftebondskan, senare fått nytt liv i och berikat hennes författarskap. Gutamålsgillet har haft årsmöte i Visby och dess ordförande Tommy Wahlgren berättar om det stora intresset för gutamål och att en högskolekurs i gutamål samlat 35 deltagare. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord:- är det skillnad mellan 'förberedd' och 'beredd'?- om att förlora förtroende- kan man 'precisera' ett skott?- uttrycket 'den sittande presidenten'- vad är ett 'linjetal'?- 'jämtemot' i stället för 'gentemot'- 'annorlunda kläder' Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Sep 200924min