Språket i krisens spår
Språket4 Mai 2020

Språket i krisens spår

Kriser påverkar språket, skapar nya ord och sätter fokus på begrepp vi inte har hört tidigare. I spåren av coronapandemin har vi lärt oss att en rekommendation inte alltid är ett tips och att det går att sätta ett corona framför nästan alla ord.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vilka nyord har coronakrisen gett upphov till?

Under pandemin hörs ofta uttrycket äldre äldre. När blir man det? Och varför inte bara använda ordet gammal?

Är karantän och isolering utbytbara?

Varför säger man bunkra om att köpa många mat i mängder, det borde väl heta hamstra?

Varför säger man social distansering, är det inte fysisk distansering det handlar om?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion. Programledare Emma Engström.

Episoder(922)

När började vi heta namn?

När började vi heta namn?

Lyssnaren Albin undrar när människor började heta namn och om personnamn finns i alla språk. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 3200 f Kr och berättar om de första personnamn som vi känner till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför säger man att något ”lyser med sin frånvaro”?Var placeras ordet "till" när det används i en mening som adverb? Vad är skillnaden på orden skjorta och blus? Var kommer orden ifrån som har utmynnat i ett nästan likadant plagg?Albin undrar när människor först började använda namn på varandra, och är det så att alla språk har personnamn?Och vilken är skillnaden på orden ner och ned?Programledare Emmy Rasper. Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

1 Des 201524min

Jag blir som förbannad

Jag blir som förbannad

Hur används ordet som i norrländska dialekter? Det får vi svar på i veckans avsnitt som handlar mest om dialekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför är fobbeck/fubbick ett skällsord i Skåne?Var kommer Malungsmålets "säl" ifrån?Om en maträtt smakar änt, hur smakar den då?Hur används ordet ”som” i norrländska dialekter?Wallraffa, Klintbergare, Friggebod och Attefallshus. Vilka fler namn har omvandlats till ord?Med Henrik Rosenkvist, docent i Nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

24 Nov 201524min

För gammal för LOL?

För gammal för LOL?

Kan man vara för gammal för chattmarkörer som LOL ? Lyssnaren Mikael undrar om de är reserverade för ungdomar. Och så pratar Ylva Byrman om det fria språket i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Vad kallar man det när man råkar höra vad någon säger?Har engelskan fler specifika ord för könade djur än svenskan?Hur ska man förhålla sig till ordet stad nuförtiden?När är man för gammal för chattamarkörer som LOL?Med Emmy Rasper. Språkexpert är Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

17 Nov 201524min

Ta fakirflyget till jobbet?

Ta fakirflyget till jobbet?

Att ta ett tidigt flyg kallas ibland att ta fakirflyget, lyssnaren Kaveh undrar varför. Och lyssnaren Sanna undrar hur kommer det sig att man börjar prata likadant som den man är kär i. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorÄr användningen av ordet avföra en ny trend?Vad betyder egentligen ordet ju ?Varför börjar man prata på samma sätt som den man är kär i?Vad kommer uttrycket ”att ta fakirflyget ifrån” ?Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans frågor. Programledare Emmy Rasper.

10 Nov 201524min

Varför byter bladen namn till löv när de fallit ner på marken?

Varför byter bladen namn till löv när de fallit ner på marken?

I veckans avsnitt får lyssnaren Lena svar på varför bladen byter namn till löv när de fallit av träden, och så reder vi ut vad man menar när man kallar någon för ett våmmel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Vad kommer utrycket "barka hän" ifrån?Varför byter bladen namn till löv när de fallit av träden ? Hur det kommer sig att man i Västmanland använder orden hart och gurt ?Vad menar man om man kallar någon för ett våmmel?Vad är en slibbkuse?Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

3 Nov 201524min

Urväder, yrväder och ur och skur

Urväder, yrväder och ur och skur

I veckans program får vi svar på vad ur betyder i "ur och skur". Och så förklarar Henrik Rosenkvist vilka olika betydelser ordet pass kan ha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Finns det någon estlandssvenska kvar och hur låter den? Varför heter Sverige Sweden på engelska?Vilka olika betydelser kan ordet pass kan ha?Vad betyder ur "ur och skur"?Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

27 Okt 201524min

Skriver du ej i stället för inte?

Skriver du ej i stället för inte?

I veckans program har lyssnaren Kristoffer upptäckt ett nytt sätt att använda uttrycket "klara ut" och så reder vi ut om ordet ej används mer på senare tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Hur byttes "icke" ut mot "inte" och har ordet ej blivit vanligare?Varför använder deltagarna i en viss dokusåpa uttrycket "sticka under stolen"?Varför heter det screenprinta och inte printscreena när vi tar en skärmdump?Vad kommer själva "dump" i skärmdump ifrån?Varför säger man att man har "klarat ut" ett dataspel?Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

20 Okt 201524min

Hur besvarar man ett tack?

Hur besvarar man ett tack?

I veckans avsnitt pratar vi om ordet tack, som kan användas både som en bekräftelse på tacksamhet och som ett avslut på en konversation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Hur ska man säga hen i objektsform?Varifrån kommer ordet kvarleva?Att svara ”ingen fara” på ett tack, istället för ”ingen orsak” – var kommer det ifrån?Hur besvarar man ett tack och hur varför avslutas meningar med tack?Varför använder vi utrycket ex, som i exmake?Varför säger vi melon och citron med långt betonat o-ljud på andra stavelsen?Vad är en kiasm?Veckans språkexpert är Ylva Byrman, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

13 Okt 201524min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
jss
tingenes-tilstand
dekodet-2
sinnsyn
rss-rekommandert
villmarksliv
forskningno
rss-paradigmepodden
rss-nysgjerrige-norge
tomprat-med-gunnar-tjomlid
pod-britannia
tidlose-historier
doktor-fives-podcast
fremtid-pa-frys
noen-har-snakket-sammen
rss-psykologipodcasten-synapsen
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
abid-nadia-skyld-og-skam