Let's Dance med Språket!

Fyra av tio vet inte vad ordet jobbskatteavdrag betyder. - Allvarligt, tycker demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP).Novus har undersökt hur bra människor förstår ord som politiker använder. Resultatet presenteras i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – I och med att det har varit en av regeringens viktigaste åtgärder för att uppmuntra människor att arbeta är det jättesorgligt om inte fler har fastnat för ordet och att det inte har gått fram bättre, säger demokratiminister Birgitta Ohlsson om att bara fyra av tio vet vad ordet jobbskatteavdrag betyder. Undersökningen är gjord av undersökningsföretaget Novus med 1000 slumpmässigt utvalda personer, och visar att en av fem inte förstår ordet reform och att en av fyra kan inte definiera ordet utanförskap. Samtidigt användes just ordet utanförskap 33 gånger i den senaste partiledardebatten i riksdagen (18 juni 2014). – Det är allvarligt om människor upplever att politiker svänger sig med ord som man inte känner till eller inte förstår. Demokratin bygger på att vi är kunniga och engagerade i samhället, säger Birgitta Ohlsson. Olika grupper förstår olika braEn tredjedel av de drygt 1000 tillfrågade tycker att det är svårt att förstå vad politiker säger och en av tio uppger att de inte alls följer med i den politiska debatten. Förståelsen skiljer sig mellan olika grupper. Unga, lågutbildade och de med lägre inkomster har svårare att förstå. Undersökningen visar även att gruppen som är osäkra på vad de ska rösta i valet tycker det är svårare att förstå vad politiker säger. – Det finns en viss logik i det, man vet inte vad man ska välja och tycker det är svårt att följa med i debatten, säger Mats Elzén från Novus som gjort undersökningen. Eget ansvar Enligt Brigitta Ohlsson har regeringen satsat extra resurser på unga, utrikesfödda och grupper som röstar i mindre utsträckning än andra. – Vi har satsat till exempel på siten allavaljare.se för att ta fram ett oberoende nyhetsmaterial som alla kan förstå. Sverige gör nog mer än andra länder. Men det handlar också om eget ansvar hos politiker. – Det är klart det här är en utmaning för samtliga partier. Politiker har den delikata uppgiften leva i en värld som är komplicerad men att få så många som möjligt att förstå vad de säger. Är du kärnfysiker är det kanske inte så lätt att förklara vad du jobbar med. Skillnaden är att alla berörs av politik, så politik ska man förstå, säger Mats Elzén. Mer om det här i Språket som sänds tisdag 2 september 13.35 i P1. Programledare och producent Emmy Rasper I programmet hörs även språkvetaren Anna W Gustafsson från Lunds universitet som forskat om ordförståelse och politiskt språkbruk, och Malin Crona chefredaktör för siten Allavaljare.se och den lättlästa nyhetstidningen 8 sidor som ges ut av Centrum för Lättläst.

2 Sep 201424min

Att journal idag kan användas som synonym till ordet tidning är ett resultat av språklig förflackning från 1600-talets Frankrike. Från början betydde ordet journal daglig, sen började det användas i betydelsen publicering och i sammansättningar som månadsjournal som ordagrant betyder månadsdaglig och tillslut har ordet fått betydelsen tidskrift. Det är en av veckans lyssnarfrågor som besvaras av Ylva Byrman doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla lyssnarfrågor Varifrån kommer ordet "klantig" ifrån? Varför säger man hjälpryttare inom cykling? Varför heter det hallonkräm och inte hallonskräm när det heter jordgubbskräm? Att tidskrifter kallas journal på svenska i akademiska sammanhang är det inte lite konstigt? För att förmedla siffran "två" används prefixen bi, duo och stereo. Kommer orden initialt från olika språk?

26 Aug 201424min

De fasta telefonerna blir färre och mobiltelefonerna fler. Lyssnaren Ellinor undrar hur teknikförändringen har påverkat språket? Har vi till exempel slutat svara med våra namn? Ylva Byrman doktorand i nordiska språk har letat reda på ett svar och berättar även om skillnader i telefonbeteende mellan olika länder. Programledare Emmy Rasper Efterlysning:Ge oss exempel på hur man brukar svara i telefon i olika länder! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla lyssnarfrågor Vad kommer uttrycket " lägga rabarber på något" ifrån? Har vi slutat svara med namn i telefon? Namnkunnig - hur har detta adjektiv fått betydelsen berömd? Varför finns inte "pö" i SAOL? Här är en länk till SAOL hist som Ylva pratar om. Vänort översätts till vänstad av Uutiset, varför?

19 Aug 201424min

Sverige har fått ett nytt ord, efter att riksdagen i juni röstade igenom att ett nytt hus ska få byggas utan bygglov. Huset kallas attefallshus efter bostadsminister Stefan Attefall (KD) och är en typ av friggebod. Ordet friggebod skapades efter 1979 och den dåvarande bostadsministern Birgit Friggebo (FP). Men har ordet attefallshus förutsättningar att bli ett lika etablerat ord som friggebod? Sven-Göran Malmgren huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista är med i Språket och förutspår ordets framtid. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper Tror du att attefallshus kommer bli ett lika etablerat ord som friggebod? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Är veckligen" ett etablerat, eller "riktigt", ord enligt ordböckerna? Varför används ordet "omgörning" frekvent inom just reklam- och kommunikationsbranschen? Kan ordet "styvt" användas för att beskriva något som "knappt" eller "drygt", och i så fall vilket?

17 Jun 201424min

Hen, slidkrans och att använda en istället för man är ord och fenomen som som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen. Men redan för hundra år sedan spelade språket en roll i kampen för jämställdhet. På 1910-talet stred kvinnor för sin rösträtt och att behärska det offentliga språket var då helt avgörande. - Om de inte hade gjort det hade vi inte haft kvinnlig rösträtt idag, säger Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola som tillsammans med Lena Lind Palicki, språkvårdare på Språkrådet, undersöker hur den feministiska rörelsen i Sverige har påverkat vårt språk och hur språk har varit vägen till makt och inflytande. Dessutom: Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarat på lyssnarfrågor bland annat om ordet meme/mem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Hur ska ordet mem/meme uttalas, stavas och böjas? Hur ska ordet "panschis" stavas? Är dricka och dryck som substantiv likvärdig och varför har vi i så fall två ord för samma sak? Jag har fått kritik för den här meningen i ingressen till senaste avsnittet av Språket: "Hen, slidkrans och cisperson är ord som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen". Kritiken gäller att cisperson och hen inte kommer från feminismen utan från transaktivismen och att det är viktigt att inte osynliggöra det. Min mening är såklart inte att mörka eller att inte föra fram korrekt information. Efter att ha tänkt ett tag och pratat med forskarna jag intervjuade i inslaget så har jag kommit fram till att jag är helt med på att ”cisperson” är ett ord som transaktivismen skapat. Men att det går att se transaktivismen som sammankopplat med feminismen då en del av rörelsens rötter kommer från feminismen via queerteorin. Men det är kanske ett för långt resonemang och i ingressen blir det felaktigt att skriva så kort och rakt att cisperson kommer från feminismen. Sen angående "hen" så är det ett ord som använts och lanserats av både transaktivister, feminister, och en del språkvetare. Så hen låter jag stå kvar. /Emmy

10 Jun 201424min

Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk Varifrån kommer ordet "radarpar"? Vad är det för skillnad på orden träl och slav? Varför heter det "vara på upphällningen"? Småbarnspappan Jakob som efterlyste ett ord för tiden då han har vaknat efter att ha råkat somna vid nattning av barnen och innan han själv ska gå och lägga sig igen - är med och berättar vilket av alla förslag som kommit in som han gillar bäst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Jun 201424min

Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet är med i veckans Språket och svarar på lyssnarfrågor: Vilka olika sje-ljud finns och varför stavas ljudet på olika sätt? Är ordet föda besläktat med det engelska ordet foetus? "De här ölen var goda" eller "Det här ölet vad gott" - vad är rätt? Vad finns det för regler för semikolon? Rösta på vilket ord som är bäst för tiden då man vaknat efter att ha somnat då man nattat barn och sen ska gå och lägga sig igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27 Mai 201424min

Europaparlamentet är kanske den enda arbetsplats i världen som har 24 officiella arbetsspråk. Bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. Alla dokument och texter ska översättas till alla språk. Alla anföranden i parlamenetet simultantolkas och på möten och förhandlingar ska ledamöter alltid kunna ha tillgång till tolk. Syftet är att ingen EU-medborgare ska känna sig hindrad från att ställa upp som kandidat till parlamentet för att hen inte förstår eller talar något annat språk än sitt eget. Det betyder att våra svenska parlamentariker i teorin ska kunna utföra sitt jobb i parlamentet på svenska. Men funkar det verkligen så? Emmy Rasper har träffat parlamentarikerna Cecilia Wikström (FP) och Isabella Lövin (MP) som berättar om varför de inte pratar svenska under förhandlingar och hur det kan vara helt avgörande att kunna tala till exempel italienska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnafrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk. Varför betonar lyssnarna Alice och Anders uttrycket "vad går det på?" på olika sätt? Vad ska lyssnaren Cecilia kalla mannen hon har en relation med? De är inte gifta och känner sig för gamla för att kalla varandra pojk- och flickvän.

20 Mai 201424min