Språket31 Okt 2022

Det smakar fågel, doftar jord

Vi har få svenska ord för att beskriva dofter, något fler för smaker. Kanske är en utveckling på gång? Språket handlar även om en ny bok som samlar hundratals språkliga uttryck kring mat och dryck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Svenska språket saknar ord för att berätta hur det luktar. Hur kan man få veta mer om språk och dofter samt vilka ord man i svenskan använder för att gestalta luktsinnet?

Om man har svagt luktsinne kan man knappast säga att man luktar dåligt utan att bli missförstådd. Varför finns det inget verb för förmågan att känna dofter?

I vilken mån pågår arbete för att utveckla den språkliga terminologin kring smaker och dofter?

Det finns olika åsikter huruvida det är bra eller dåligt om något "smakar fågel". Vad finns det för bakgrund till uttrycket och hur används det idag?

Varifrån kommer ordet kantarell, och vad kallades svampen i Sverige innan Linné gav den sitt vetenskapliga namn**?

Vissa filmjölksprodukter sägs ha "spritsig smak". Kan man använda ordet spritsig på det sättet?

I förordet till nya boken Maten i vårt språk står att det är "lätt att skapa nya metaforiska uttryck utifrån mat som ämnesområde". Om det stämmer, varför är det så?

På vilket sätt är matuttryck intressanta, rent språkligt?

I uttrycket mums filibaba betyder ju mums att något smakar gott. Men vad betyder filibaba?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Carl Ahlstrand, författare och språkkonsult.
Programledare Jens Möller.

** OBS! I programmet nämns att Linné gav kantarellen ett vetenskapligt namn. Namnet idag är Cantharellus cibarius. Linné kallade dock den gula svampen Agaricus cantharellus. Det nuvarande namnet uppkom först på 1800-talet. Språket beklagar den delvis felaktiga uppgiften.

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(500)

Språklig kreativitet som politisk strategi

Kvoteringssmocka och bensinpopulism politiker älskar att hitta på nya sammansatta ord. Vad gör det för debatten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är nästan alltid uttänkt skulle ja...

6 Jul 15min

Papegojsvar och andra klassiska sätt att slippa svara

När politiker undviker frågor används talepunkter, nästan-svar och upprepningar. Språket i valrörelsen synar strategierna i intervjuer och debatter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det f...

29 Jun 15min

”Frågan bereds” och andra klassiska sätt att slippa svara

Politiker svarar ibland medvetet vagt eller undvikande på journalisters frågor. Hör om metoderna och vad de egentligen menar i Språket i valrörelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – ”F...

22 Jun 15min

Därför är språket inte logiskt

Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns vi...

15 Jun 30min

När språket används för att leka

Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt och bjuder på en och en annan vits. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Språket ...

8 Jun 30min

Så undviker du att låta otrevlig

Vi har tidigare pratat om artigheter i språket. Nu gör vi tvärtom och ger er ett (förhoppningsvis trevligt) program om otrevligheter i språket! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tyck...

1 Jun 30min

Häcklöperska och väninna – därför används kvinnliga titlar

En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det...

25 Mai 30min

Så uppkommer nya ord i språket

Det finns flera sätt att bilda nya ord på, och i svenska språket är det lätt att göra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”plo...

18 Mai 30min