Stresstålig och nyfiken - så ska tolken vara
Språket14 Nov 2022

Stresstålig och nyfiken - så ska tolken vara

Rättstolkar, vårdtolkar, teckenspråkstolkar, EU-tolkar... Att snabbt översätta mellan olika språk är ett ansvarsfullt uppdrag som kräver stresstålighet och nyfikenhet - och stor språkkompetens, förstås!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

I vilka olika sammanhang i Sverige händer det att man använder tolk?

Vad säger forskningen om de största svårigheterna när det gäller att tolka mellan olika språk?

Om man behöver använda tolk t ex under ett sjukvårdsbesök - hur säker kan man vara på att tolken verkligen översätter det som sägs och inte tar bort eller lägger till viktig information? **

Hur vanligt är det i Sverige idag att barn måste tolka åt sina föräldrar?

EU:s tolkar i Bryssel måste lyssna på och förstå avancerade resonemang, samtidigt som de säger vad personen sa för några sekunder sedan. Hur klarar hjärnan av det "dubbelarbetet"?

EU satsar motsvarande 11-12 miljarder kronor per år för att tolka och översätta mellan unionens 24 officiella språk. De pengarna skulle kunna användas till annat om EU hade ett gemensamt officiellt språk. Varför är flerspråkigheten värd så mycket?

Vad behöver man kunna, och hur behöver man vara som person, för att fixa att jobba som tolk?

Hur lätt eller svårt är det att hitta svenska tolkar till Bryssel?

Vilka utbildningsvägar finns för den som vill börja jobba i Sverige som t ex rättstolk eller vårdtolk?

Hur kan en tolk göra för att översätta ord som är typiska för ett land, till exempel svenskans vabba eller norskans russebuss?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även Stefanie Selmer och Daniel Pashley, som båda är tolkar vid EU-kommissionen i Bryssel.
Programledare Jens Möller.

** Muntlig tolkning bör ske enligt god tolksed, som är definierad av Kammarkollegiet. Susanna Karlsson talar i avsnittet om god translatorssed, vilket gäller skrivna översättningar. De relevanta skrivningarna i tolk- och translatorsseden är dock snarlika.

Episoder(935)

På medeltiden kunde alla stava

På medeltiden kunde alla stava

Svenskans stavningsregler och språkliga normer är relativt nya företeelser. Så hur var det förr? Kunde man stava fel på medeltiden? Nja, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Kunde man stava fel på medeltiden? Att havet suger behöver inte betyda samma sak som att något suger. Hur har det blivit så? "Hött är med intet bött, dock icke på alla rum" är ett citat från Olaus Petris domarregler, men vad betyder meningen? Jag blev påkommen. Jag påkom en idé? Partikelverb kan snurra till det när man vill lära sig svenska. Vad ska man göra när man ska krya på sig? Och varifrån kommer ordet krya? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

6 Feb 201724min

Varning utfärdad: Språkfrågor om metaforiska tidsuttryck kan ge huvudvärk

Varning utfärdad: Språkfrågor om metaforiska tidsuttryck kan ge huvudvärk

Om man flyttar fram ett möte, inträffar det då tidigare eller senare än det var tänkt? Vi pratar om metaforiska tidsuttryck och reder ut vad människor egentligen menar när de säger fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet bimbo och hur hänger dagens betydelse ihop med det italienska ordet bimbo som betyder pojke? Vad innebär det när man säger att något flyttas fram i tiden? Nu ska du få se på andra bullar. Varför säger vi så? Och vad betyder det egentligen? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

30 Jan 201724min

Varför pratar meteorologer om ost?

Varför pratar meteorologer om ost?

Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorAnvänds ordet säkerställa mer nu än förr, och i så fall varför?Varför säger meteorologer nordost istället för nordöst?Säger man veckor eller vecker? Räkor eller räker? Frågor eller fråger?Finne är både en person från Finland och ett annat ord för acne. Är det bara ett olyckligt sammanträffande eller finns det en koppling?Vad är egentligen en huggsexa?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

23 Jan 201724min

Hur många är ett par stycken?

Hur många är ett par stycken?

Hur många är egentligen ett par stycken? Och varför använder upplänningar det franska lånordet jalu? Språket är inte alltid så tydligt som man vill, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder ordet ska, och hur ska det användas? Vad är det för skillnad på ramla och trilla? Hur många är egentligen ett par, och är det fler eller färre än ett par stycken? Jalu är ett fransk låneord, men det betyder inte samma sak överallt i Sverige. Hur kommer det sig? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

16 Jan 201724min

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt" och hur kommer det sig att få mansnamn i Sverige slutar på a? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt"?Varför slutar så få svenska mansnamn på a. Och varför slutar många flicknamn i Norge på e?I Jämtland använder vissa en förstavelse innan namn, till exempel kan man säga "a Kari" och "n Erik". Varifrån kommer det sättet att prata?I Västerbottnisk dialekt bildas infinitiv genom att verbets rotmorfem får en extra likadan vokal. Till exempel kasta som blir kä'äst eller ka'ast. Var kommer det ifrån?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

3 Jan 201724min

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

2016 gav oss ord som filterbubbla och trumpifiering. Diskussionen om de, dem och dom blev åter aktuell och arabiskan gick kanske om finskan som Sveriges andra största språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkets nyårsspecial frågar Anna Kinberg Batra (M), Jonas Sjöstedt (V), David Lagercrantz, Sandra Beijer och Ginna Lindberg om vilka ord de har börjat använda under året och vilka ord de har tröttnat på.Vad har hänt hos de fem minoritetsspråken under året som gått? Reporter Erik Espeland ger en lägesrapport.I Språkets nyårspanel medverkar Anna-Malin Karlsson - professor i svenska språket, Patrik Hadenius - chefredaktör för Språktidningen och Olle Josephson - professor i nordiska språk.Vilka ord från nyordslistan är mest intressanta?Varför är debatten om de, dem och dom åter aktuellt och varför är den så känslig?2017 firar du-reformen 50 år, hur har den påverkat Sverige?Arabiskan växer som språkgrupp i Sverige, hur påverkar det landet och svenskan?Programledare Emmy Rasper.Reporter Erik Espeland.

27 Des 201629min

När kom ordet mys in i svenskan?

När kom ordet mys in i svenskan?

Språket tar sig an några av julens viktigaste ord: julmys, julsofta och jullöka. Dessutom besöker vi Kalle Anka-översättaren Stefan Diös och pratar om långtbortistan och läskeblask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Orden långtbortistan och läskeblask kommer från Kalle Anka-serier. Språkets reporter Erik Espeland har träffat översättaren Stefan Diös som tar oss med på en språklig resa i Ankeborg.Veckans språkfrågorNär och hur kom ordet mys in i svenskan?Att skriva mysteriskt istället för mystiskt - är det något ni sett länge eller något som dykt upp först på sistone?Kan ni förklara skillnaden mellan softa och löka? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

20 Des 201624min

Är det blått så är det blått?

Är det blått så är det blått?

Går färger att komparera? Ja, säger Ylva Byrman och ger flera exempel på att de flesta uppfattar att en färg kan vara mer eller mindre och att vi kan säga saker som "Han hade världens blåaste ögon." Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorEn lyssnaren har hört ordet parklek som synonym till lekpark, hur har det kunnat bli så?Går det att komparera färger?Vad kallas fenomenet när en person flätar ihop händerna för att kunna ge en kompis ett fotsteg?"Utbildning mot Hemvärnet" får man anta är en utbildning som leder till en placering i hemvärnet, men ordet mot går även att tolka som motstånd. Hur kan det vara så här rörigt?Dessutom ger vi en uppdatering kring frågan om törna från ett tidigare avsnitt.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

13 Des 201624min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
jss
rekommandert
rss-nysgjerrige-norge
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
sinnsyn
rss-rekommandert
forskningno
smart-forklart
villmarksliv
pod-britannia
rss-paradigmepodden
diagnose
grunnstoffene
fjellsportpodden
tidlose-historier
nordnorsk-historie
aldring-og-helse-podden
fremtid-pa-frys