Så gör du inte fel med “att”
Språket17 Apr 2023

Så gör du inte fel med “att”

Att är ett krångligt litet ord. Egentligen är att två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan att få för sig att försvinna ur meningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att.

Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.”
Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”

– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om att

Varför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”

Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?

Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?

"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?

Finns det dialektala varianter av "att"?

Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktion

Boken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).

Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).

Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.


Episoder(928)

Från huslig sällhet till den ironiska kocken

Från huslig sällhet till den ironiska kocken

Kokböcker lär oss inte bara recept för hur maten ska tillagas utan har ofta också budskap om vad som är lämplig uppförande i köket och vem som ska laga maten. Karin Milles som är docent i svenska vid Södertörn högskola har granskat två manliga kokbokförfattares verk för att se vilka budskap de förmedlar. Charles Emil Hagdahls kokbok, den första större kokboken på svenska, kom 1879 och Per Morbergs bästsäljande kokbok 120 år senare. Karin Milles sötter in böckerna i ett genusvetenskapligt perspektiv och ställer frågan vilka bilder av män och kvinnor som skrivs fram i böckerna. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord där det också kan behövas uttolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Nov 201124min

Vinnande språk

Vinnande språk

Årets två mottagare av Sveriges Radios språkpris talar om språklig inspiration i veckans program. Pristagare från de lokala kanalerna är Lars-Åke Gustavsson som får priset för att han "med inlevelse, närvarao och avspänd formuleringskonst visat generationer av mobila lyssnare den rätta vägen". Rikskanalernas pristagare är Ekots Washingtonkorrespondent Ginna Lindberg "som med en ordpalett i klara färger målar skarpa bilder av Amerika i varda'n och världen". Den svenska grammatiken ställs inför utmaningar när professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnafrågor om ordföringar och kluven ved.- jag ska ännu handla - så säger man i Finland- hörs ut - norsk påverkan- ordföringar- förvärvts- klyva/klyvde/klyvt eller klyva/klöv/kluvit?- kan göra ingenting- -ta lån Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Nov 201124min

Läsa för livet

Läsa för livet

I Ewa Josefssons andraklass i Rannebergsskolan i Göteborg börjar varje skoldag med en timmes högläsning och diskussion. För sitt arbete med läsning och litteratur har hon och hennes kollega på skolan Britta Stensson fått Svenska Akademiens svensklärarpris. Veckans program gör ett besök i klassen som bevisar att också elever med svag förankring i svenska språket kan bli duktiga läsare i unga år.Men - de starka läsarna har blivit färre i den svenska skolan och nu ligger de svenska resultaten under genomsnittet i OECD-länderna. Den internationella PISA-studien för ett år sedan visade att svenska elever blivit mycket sämre på att läsa och tillgodogöra sig längre texter. Samtidigt har förmågan att läsa korta texter ökat, särskild bland pojkarna.- Den stora frågan är: kan vi strunta i att lära oss läsa längre texter? säger Caroline Liberg som är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon menar att vi står inför ett paradigmskifte och att skolans stora utmaning är att upprätthålla och förbättra elevernas lust och kunskaper i läsning.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om lokala, udda och kanske egna ord:- kajhänt- skärslar- ett bilde- tennika- krytt- ökennamn Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Nov 201124min

Ortnamnen berättar resandefolket historia

Ortnamnen berättar resandefolket historia

Det finns knappast några minnesmärken eller arkeologiska lämningar från resandefolkets månghundraåriga historia i Sverige, men ortnamnen kan vittna. Bo Hazell kompletterar nu sin tidigare bok Resandefolket. Från tattare till traveller med flera kapitel och i ett berättar han om hur ortnamne beskrive de resandes plats i den svenska historien. Bakom namn som Tattaresundet, Skojarbacken, Rackaregränd och Krämarevik finns en historia med detlajer om var de resande bodde, vilka villkor de hade och vilka sysselsättningar de fick eller tvingades utöva. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord:- röda apelsiner- massa i stället för en massa- adressera en fråga- presenterar stolt - var kommer detta uttryck frpn?- överhöra- lär i Dalarna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Nov 201124min

P1 Språket 20110927 Grammatik i vardagen 2011-10-27 kl. 14.00

P1 Språket 20110927 Grammatik i vardagen 2011-10-27 kl. 14.00

P1 Språket 28/9 2011 Grammatik i vardagen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Okt 201123min

Vad är självklart?

Vad är självklart?

Det finns språkfrågor som man inte hittar svar på i ordböckerna och denna veckans lyssnarbrev tar upp några sådana. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar språkkänsla och vad den kan ge besked om - och inte ge besked om. - Det är kanske inte så konstigt att nio miljoner svensktalande inte har exakt samma uppfattning om ords betydelse. Lyssnaren Ossian Qviding sätter uttrycket 'jag hör vad du säger' under luppen och undrar om det är ett exempel på 'språket som vapen och sköld' - ett val av uttryck som döljer en maktkamp mellan de talande. Samtliga veckans lyssnarfrågor:- 'jag hör vad du säger'- 'självklart' inte alltid självklart- 'jag ska ännu handla'- 'högskollärare' men 'folkskolelärare'- en länstrafik, flera länstrafiker?- en spann men flera vad då?- 'värna om' eller bara 'värna- är 'ingenstans' samma sak som 'inte någonstans'? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Okt 201124min

Små måcklisar och heliga män

Små måcklisar och heliga män

Utredningar om ords ursprung leder denna vecka in på den tidiga industrialiseringen då landsortsbefolkningen tog både bohag och språkbruk med sig in till staden där jobben fanns. Professor Lars-Gunnar Andersson kommer också in på de heliga män som figurerar i ett av våra vanligaste vardagliga uttryck och på hur man räknar ord i svenska språket. Mark Levengood berättar om veckans finska ord i den språkkurs han börjar i P4:s Sisuradio. Veckans frågor:- hur många ord finns det i svenskan?- och vem bestämmer vad som ska in i ordlistan?- måcklisar- oknugga- 'jajamän' eller 'jajamen'?- allmogen- skillnaden mellan Bibelns 'synd' och 'tycka synd om'- rumpa Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Okt 201124min

Brittisk engelska i dag

Brittisk engelska i dag

Vi hör skillnad på amerikansk och brittisk engelska, några av oss kanske också på indisk och sydafrikansk engelska. Och vi tror nog ofta också att vi kan höra skillnad på brittisk överklassengelska och den som talas av gemene man. Men vårdad engelska av i dag har på många avgörande sätt förändrats under de senaste 50 åren, säger John Wells. Han är professor i fonetik vid University College i London och analyserar i veckans program några av de särdrag som utmärker dagens brittiska engelska. - Alla språkliga förändringar i standardengelskan kommer underifrån, säger John Wells, och det som tidigare ansågs vulgärt kan vara accepterat som dagens norm. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om förändringar i svenska språket:- sammandragningar i nättext: gillart- r-ljudets olika manifestationer- ä-ljud i Västergötland- om sje-ljudet- Reinfeldt och kapacitén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Okt 201124min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
fremtid-pa-frys
rekommandert
tingenes-tilstand
rss-rekommandert
jss
sinnsyn
forskningno
tomprat-med-gunnar-tjomlid
villmarksliv
rss-paradigmepodden
rss-overskuddsliv
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
fjellsportpodden
doktor-fives-podcast
pod-britannia
dekodet-2
nordnorsk-historie
tidlose-historier
rss-kriseklubben