Teckenspråket – allt du velat veta
Språket15 Mai 2023

Teckenspråket – allt du velat veta

Tror du att alla tecken motsvaras av ett ord i talspråket? Att teckenspråkstalare från olika länder förstår varandra? Att teckenspråk inte är lika nyanserat som talspråket? Då tror du fel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klicka här för en transkribering av avsnittet

Teckenspråkets dag firas den 14 maj och sen tre år tillbaka utser Språkrådet årets tecken samma dag. 2022 års tecken blev "hybridmöte".

– Vi har fått in många olika förslag till tecken. Och i år så fastnade vi för hybridmöte som är ett nyskapat tecken och ett gammalt tecken, säger Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.

Att det är just den 14 maj som uppmärksammas beror på att det var den dagen 1981 som riskdagen slog fast att det svenska teckenspråket är dövas förstaspråk.

– Kännedomen om teckenspråk är stor idag, men kunskapen är fortfarande väldigt grund. Den sträcker sig ofta till att kunna bokstavera sitt namn och kanske något enstaka tecken, säger Tommy Lyxell.

Finns det missuppfattningar om teckenspråk?
– Ja, det finns de som tror att det är ett symbolspråk ungefär som kinesiska tecken och att ett tecken motsvarar en fras. Sen finns det de som tror att det bygger på svenska talspråket, att man använder svensk grammatik och lägger till några tecken och så blir det teckenspråk, men så är det inte säger Tommy Lyxell.

Språkfrågor om teckenspråk

Hur fungerar teckenspråkets grammatik?
Kan tecken för verb böjas i olika tempus?
Kan adjektiv kompareras?

Hur fungerar ansiktsmimiken i teckenspråket?

Finns det tecken för alla ord som finns i en svensk ordbok?

Hur fick teckenspråket status som förstaspråk för döva?

Vad finns det för "falska vänner" mellan teckenspråken i Danmark och Sverige?

Förstår teckenspråkstalare från olika språkområden varandra?

Vad finns det för "ord" från teckenspråket som skulle kunna förenkla talspråket?

Vilket tecken används för att säga förlåt?

Vad är TAKK-tecken?

Läs och se mer om teckenspråk

Lär dig mer om svenskt teckenspråk från Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.

Svenskt teckenspråkslexikon från Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet

TegnTube ett projekt om de nordiska teckenspråken.

Här kan du läsa och se en film om årets tecken 2022 "hybridmöte".

Tv-programmet Upp med händerna från 1974 finns att se på SVT Play.

Teckenspråkets historia – förklarad på 60 sekunder SVT (från maj 2021).

Artikel om teckenspråksforskningens historia och status från Stockholm universitet (från 2022)

Information om Tecken som AKK (TAKK) från Specialpedagogiska skolmyndigheten


Gäst: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Institutet för språk och folkminnen. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Episoder(926)

Nationaldagsmorgon med Språket

Nationaldagsmorgon med Språket

Onsdagen den 6 juni mellan klockan 8.05 och 9.20 (med kort avbrott för nyheterna klockan 9) sänder Språket direkt från studion i Göteborg och talar med lyssnare från hela landet. Professor Lars-Gunnar Andersson finns med som vanligt. Frågorna har vi hämtat ur brevskörden till programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Jun 20121h 10min

Hur kom katten in i kraftuttryck?

Hur kom katten in i kraftuttryck?

Språkets lyssnarundersökning om attityder till svordomar gav upphov till många nya frågor, och i veckans program resonerar professor Lars-Gunnar Andersson med lyssnare om svordomars natur. Vad räknas som svordomar, undrar en lyssnare som brukar säga jämrars. Och varifrån kommer katten i mera oskyldiga kraftuttryck, frågar en annan. Samtliga frågor denna vecka:-vad är egentligen en svordom?-upplevs svordomar som kraftigare i Uppsala än i Göteborg?-varför låter svordomar med helvete i starkare än de med himmel?-kan man vaccineras mot svordomar i tidig ålder?-hur kom katten in i kraftuttryck?- skit som allmänt förstärkande led- din fåntratt - varför din? Den i programmet omtalade artikeln "Du pacifist - din pacifist" av Göran Kjellmer finns i tidskriften Språkvård 1976:1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Jun 201223min

Språkförändringar

Språkförändringar

Talare av de fem nationella minoritetsspråken har vissa rättigheter men kunskapen om dem och kanske också viljan att uppfylla lagstiftarnas avsikter brister ofta ute i kommunerna. Det säger Maziar Farzin från Sverigefinska ungdomsförbundet. Företrädare för de nationella minoriteterna ordnar under Almedalsveckan i Visby ett språkseminarium för att öka medvetenheten bland kommunpolitiker och tjänstemän.Inför seminariet den 3 juli kan man besöka deras blogg. Två av tre svenskar säger att de har svårt att förstå danska, enligt en färsk undersökning av nordisk språkförståelse. Däremot uppger de flesta norrmän och svenskar att de kan förstå varandra. Bodil Aurstad, som är projektledare på Nordisk Språkkordination, väljer att tolka resultatet på ett positivt sätt.- Det är uppmuntrande att så pass många norrmän och danskar säger att de kan förstå danska. Och andra undersökningar visar att det bara tar 3-4 veckor för svenska ungdomar som arbetar i Köpenhamn att förstå och göra sig förstådda på sin arbetsplats. Har tabellerna och diagrammens sanningar tagit över vårt språk och vårt tänkande - en av många lyssnarfrågor i veckans Språket. Samtliga frågor som diskuteras av professor Lars-Gunnar Andersson:-att beskriva statistik i stället för verkligheten-beväpnad med pistolliknande föremål - vems verklighetsuppfattning?- tur att jag fick städat - syd-västsvensk grammatik- det regnar men inte det solar - varför?- inte plus hoppas: jag hoppas inte det regnar eller jag hoppas det inte regnar?- Nederländerna måste själva ta ställning - eller själv ta ställning? Eller självt ta ställning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Mai 201224min

När får man svära?

När får man svära?

När får man svära och när passar det absolut inte? De flesta människor har åsikter om svordomar, men vi har inte samma åsikter. 3900 radiolyssnare har besvarat Språkets enkät om inställningen till svordomar och i veckans program redovisas några av resultaten.-De flesta uppger att de tycker illa om svordomar, men de flesta uppger också att de svär ibland, säger professor Lars-Gunnar Andersson som granskat svaren. Det är människorna runt omkring oss som avgör om vi håller inne med svordomen eller inte. I sällskap av en äldre släkting är det bara 30 procent av de svarande som kan tänka sig att använda en svordom, men om man klämmer fingrarna i sin ensamhet kan fyra av fem, 80 procent, låta undslippa sig en svordom.Enkätsvaren visar också att det är stor skillnad mellan yngres och äldres attityder till svordomar, men mycket talar för att yngres inställning förändras med åren, säger Lars-Gunnar Andersson, som jämfört resultaten med dem från en liknande undersökning för 35 år sedan. Vad tänker du om det?Det är många som i brev till programmet funderar över användningen av orden 'tänka' och 'tanke' i modernt språk. Inga-Lill Grahn vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet har i sin doktorsavhandling undersökt hur orden 'tänka' och 'tanke' använts i samtal i programmet Radiopsykologen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Mai 201224min

Att märka ord och att räkna ord

Att märka ord och att räkna ord

Kan man genom att be datorn att räkna vissa ord komma fram till viktiga skillnader mellan talare? Den frågan ställde sig datorlingvisten Mats Dahllöf vid Uppsala universitet och lät datorn analysera riksdagsledamöters tal. Han fann att förekomsten av vissa ord berättar om ledamöterns kön, ålder och politiska hemvist. Den här tekniken kallas textklassificering och det vanligaste användningsområdet är att låta datorn sortera fram önskat material ur de väldig textmassorna på nätet - och sortera bort sådant man inte vill ha, som skräppost. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord:- brått om pengar- paraply - varför fick vi det franska ordet?- usling förr i världen - vad betydde det?- rosor som samlingsord för blommor i största allmänhet- har sex något att göra med sjätte budet (du ska inte begå äktenskapsbrott)?- varför heter det kapsejsa?- har orden vän och vänskap fått en urvattnad betydelse? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Mai 201224min

Gamla tecken i moderna lånord

Gamla tecken i moderna lånord

Kinesiska är ett snabbt växande språk på svenska gymnasier och högstadier, men redan 1971 började Cecilia Lindqvist undervisa i kinesiska vid ett svenskt gymnasium. 1989 kom henne prisbelönta och bästsäljande bok Tecknens rike. Den är översatt också till kinesiska och i Kina är Cecilia Lindqvist berömd för sitt banbrytande arbete med att kartlägga de kinesiska tecknens ursprung och utveckling. i Veckans program ger hon en snabblektion i kinesisk språkhistoria och ordbildning. Utbildningsradions Anna Maria Höglund har träffat henne. Ett längre program om att läsa kinesiska i Kina kan man höra i Bildningsbyrån onsdagen den 9 maj 21.03. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor: - 'mello' och 'beach 12' - lyssnarreaktioner- flera äpple och meddelande - sydsvenska pluralformer- de miste sitt liv eller sina liv?- varför smalna men inte bredna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Mai 201224min

Svenska smeknamn skvallrar

Svenska smeknamn skvallrar

Kattis och Bosse, Kalle och Meta - smeknamnen är exempel på ursvensk ordbildning. De berättar hur svenska språkets ord ser ut om ljudstrukturen, prosodin, får bestämma. I veckans upplaga av Språket talar Tomas Riad om sitt forskningsområde fonologi och kommenterar några av dagens ljudförändringar i svenskan. Han är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och medlem i Svenska Akademien. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.-hur kommer användandet av sms att påverka språket långsiktigt?-vad sker med ungdomars skrivande med slarviga språkliga föredömen i offentligt tal och skrift?-om valet mellan och och men - en värderingsfråga, snarare än en grammatiks fråga-prepositioner som kan förbrylla: i och på Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Mai 201224min

Ord för strandliv och skolbespisningar

Ord för strandliv och skolbespisningar

Ursprunget och ålder hos ord som mello, bamba och beach 87 diskuteras i veckans program, där begreppet första belägg blir viktigt. Går det att avgöra vem som är upphovsman till ett visst ord eller uttryck och hur skeptisk bör man vara till ordbokens åldersbestämning? Professor Lars-Gunnar Andersson guidar i ordvärlden. Dessutom får en lyssnarfrågor från förra veckan ett kraftfullt svar av många lyssnare: Uttrycket jag älskar dig förekom inte i vardagliga samtal mellan föräldrar och barn på 60-talet, det var något man kunde höra i film bara. Det är den samstämmiga åsikten från många Språketlyssnare i Facebook-diskussionen i ämnet.Veckans alla frågor:- sa man verkligen jag älskar dig föräldrar och barn emellan på 60-talet? Nej, svarar en stor och samfälld skara lyssnare på förra veckans fråga- nytt modeuttryck: en hygienfråga. Lyssnare spårar det till lärobok på handelshögskolor- mello som förkortning för melodifestivalen - började vi säga så i år?- kymig - hur gammalt är det ordet?- bamba - ord för skolans matsal som förekommer i Göteborgs- och Kirunatrakten. Vilken koppling finns?- fika- prosit- beach 87 - när myntades uttrycket?- biten borde vara ett eget uppslagsord Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Apr 201223min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
jss
tingenes-tilstand
sinnsyn
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rss-rekommandert
rss-nysgjerrige-norge
villmarksliv
dekodet-2
rss-paradigmepodden
doktor-fives-podcast
forskningno
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
fjellsportpodden
nordnorsk-historie
pod-britannia
rss-overskuddsliv
tidlose-historier
abid-nadia-skyld-og-skam