Så parar sig ord med andra ord
Språket22 Mai 2023

Så parar sig ord med andra ord

Sammansättningarna är många och vanliga i svenskan. Ett sammansatt ord kan bestå av nästan hur många andra ord som helst. Men det finns regler för hur och när parning är lämpligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Enligt Guinness rekordbok är svenskans längsta ord "nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljninssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten".

– Men det är ju bara att lägga till "anteckning" till det ordet så har vi ett ännu längre ord, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Kan man lägga ihop hur många ord som helst?
– Ja, i princip finns ingen gräns, sen kan man ju diskutera om det är funktionellt, säger Susanna Karlsson.

En annan form av sammansättningar, som ofta nybildas, är teleskopord som hemester, brunch och covidiot.
– De drar till sig uppmärksamhet med hjälp av ordlekar. Av olika skäl tycker vi att det är kul, säger Daniel Kjellander som skrivit en avhandling om teleskopord.

Språkfrågor om sammansättningar

Vad gör vokalerna o, u och a i sammansättningarna kvinnofientlig, gatunamn och kungamakt?

Vad är teleskopord? Vilket är det mest etablerade teleskopordet i svenskan? Varför nybildar vi gärna teleskopord?

Vilka regler gäller för foge-s?

Varför har det smugit sig in foge-s i sammansättningar som arvsskifte och skogsvaktare, det korrekta är väl arvskifte och skogvaktare?

Har det blivit vanligare att fast sammansatta verb löses upp? Som att säga att en “bok spelar ut sig i” istället för att en “bok utspelar sig i”?

Får man skapa hur långa ord som helst?

Vad finns det för regler för sammanskrivningar av ord som innehåller namn?

Läs vidare om sammansättningar och teleskopord

Teleskopordens funktion och betydelse pressmeddelande om Daniel Kjellanders avhandling från Umeå universitet (från maj 2022).

Språkkrönika: Teleskopord en populär ordbildningstyp av Karin Skagerberg, Dagens Nyheter (från mars 2022)

Teleskopord i det vegetariska matsortimentet, krönika av Lena Lind Palicki, Svenska Dagbladet (från februari 2023)

Språkkrönika: När ska man foga med s? av Patrik Hadenius, Dagens Nyheter (från juni 2017).

Bok Svenska skrivregler redaktör: Ola Karlsson, Språkrådet (från 2017)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Daniel Kjellander, universitetsadjunkt på Linköpings universitet, som skrivit sin doktorsavhandling om lexical blends och teleskopord. Programledare Emmy Rasper.

Episoder(926)

Djur som gett avtryck

Djur som gett avtryck

Att använda metaforer ligger djupt i den mänskliga naturen och hör inte bara litteraturen till. En räv behöver inte vara ett djur med lång röd svans utan kan vara en liten skottkärra och sågbocken har fått namn av bocken med två horn.Annika Karlholm berättar om dessa och många andra djur som bidragit till det rika folkliga bildspråket.Ett lyssnarbrev: Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans samtliga frågor:- mma och rra i Damernas Detektivbyrå- materialitet- kroppkakor- ofser, vad är det?- varifrån kommer ordet granne?- sillstrypare, en gång till. Ulf Dageby ger sitt minne av ordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Mar 201024min

En lucka i språket

En lucka i språket

När språket denna vecka diskuterar bestämningsord vi tvekar inför, kommer förstås en av programmets allra vanligaste frågor med: kan man säga ett rätt barn eller "ett rätt rådjur"? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar små beskrivande ord och hur de bör behandlas.Samtliga frågor i veckans program:- min kära älskade make men min kära älskade maka - varför förändras inte ordet älskade?- intelligentare eller mer intelligent: finns det en regel som styr komparation av adjektiv med fler än tre stavelser? - varför kan man inte säga ett rätt barn?- och går det att böja morbid och solid?- kan man komparara tom: tom, tommare, tommast?- den 15-årige pojken eller den 15-åriga pojken?- Ekots ekonomiske reporter- mitt egna hus - egen börjar påminna om adjektiv i mångas användning- par hittade döda - dubbeltydigt, ja, men är det rätt?- man är rädda - innehållet får styra formen- vakter attackerade i Hässelby - vem attackerade? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Mar 201024min

Främmande

Främmande

Att kalla släktingar och nära bekanta för främmande var vanligt överallt i Sverige. Det vittnar över hundra lyssnarkommentarer på Språket i Facebook om. Och fortfarande förekommer uttrycket i Norrland, säger lyssnare som medverkar i veckans program. Professor Lars-gunnar Andersson berättar avv uttrycket har gamla anor.(Länken här till höger går till Facebook-sidan som kan läsas av även icke-medlemmar. Språkforskaren Ann Blückert vid Uppsala universitet talar om sin forskning om det juridiska språket. Till mera information om Veckans alla lyssnarfrågor: - främmande eller gäster?- en pillertrillares berättelse- ordbehandlingsprogram som språkförstörare- fucka upp i rubrik i tidning- skit som förstärkande ord Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Feb 201024min

Kaskadera, adressera och överse – om översättarsvenska och nya betydelser

Kaskadera, adressera och överse – om översättarsvenska och nya betydelser

När ord vi haft sedan länge dyker upp i nya sammanhang, kan man bli osäker: har jag hittat en helt ny betydelse, används ordet fel i tidningen jag just läser, är det något jag ska försöka lära mig eller är det tidningsjournalisten som borde lära om? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord vi ofta stöter på. Flera är modeord, flera har plockats upp av trendsättande verksamheter som personalavdelningskonsulter, andra hittar vi texter som är snabböversatta från engelskan.Några riktigt gamla ord finns också med: dragplåster, frack (inte högtidsdräkten) och "kälen runt hjärtat". Veckans samtliga frågor:- blixtlås- kälen eller tjäle i en gammal dikt?- dragplåster- frackt som i de hade det inte så frackt- hur uppstår modeord?- en pratprogramsspaning: 18 absolut , 12 precis, 16 liksom , 11 alltså - kaskadera- adressera, med flera betydelser- överse ett val- socialisera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Feb 201024min

Ord i viktiga sammanhang

Ord i viktiga sammanhang

Lyssnarfrågorna i veckans program är denna vecka hämtade från äldre litteratur och ny tidningstext, från konstiga skyltar på stan och från livets viktiga högtider. Samtliga frågor som behandlas av professor Lars-Gunnar Andersson:- skidlöpare, skidåkare och prickfritt skytte- liten checklista inför tv-tittande under olympiska spelen- mera om gamla verbformer och om Frans G. Bengtsson- obehöriga äga ej tillträde - ett språkligt fossil- en slarver, flera vadå?- en toastmaster, flera...?- en order, flera.....?- hundar och kattor" Dessutom handlar det om debatten om tonen h, som många vill byta namn på. Andreas Lindahl, musiker och redaktör på Mitt i musiken, nyhetsprogrammet i P1 och P2, sammanfattar. Läs mera i Ann-Marie Nilssons debattartikel "Låt h vara h i musiken" i Och läs gärna några av de roliga kommentarerna om att bli bedömd efter dialekt eller brytning i facebook - länk här bredvid! Jag citerar några här: Inga-Lina Lindqvist: Att vandra i denna jämmerdal med rysk brytning är en fröjd! Ewa Johansson:Gotländska går alltid hem - i alla fall bland svenskarna:) Waldemar Röjder:Som tur är alltid bedömd efter min dialekt - är ju värmlänning :-) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Feb 201024min

Tystnaden mellan orden

Tystnaden mellan orden

Hur långa pauser tål vi? När talare från olika språk och kulturer möts gäller det inte bara att någorlunda behärska språkregler och ordförråd utan också att tolka de kulturella koderna rätt. I veckans program hör ni samtalsforskaren Gunlög Sundberg vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Tillsammans med Claes Garlén har hon skrivit Handbok i svenska som andraspråk. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ljud, uttal och tystnad i språket. Veckas alla lyssnafrågor:- tystnaden mellan orden och hur olika vi ser på den- kossa och vovve - hur gamla är de och blir barnorden vanligare i vardagsspråket?- vilket språk går snabbast att läsa?- ett och talvt - om snabba ryck i talet- förnsch Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Feb 201024min

Föreställningar bakom orden

Föreställningar bakom orden

Är de trillade eller rullade? I veckans program handlar det om ordförståelse och köttbullarna får sällskap av annat sovel och av det gamla ordet buksorg när professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Hela listan på ord i veckans program:- buksorg- trilla eller rulla köttbullar- sovel- marmelad: ytterligare folketymologisk förklaring till ordet- "inte en fluga förnär- varför ostlig vind i väderprognoserna i stället för östlig- vad utmärker en namnkunnig?- vad betyder pirra? Niklas Torstensson vid Högskolan i Skövde har forskat om hur våra föreställningar om en person påverkas av brytning och berättar om det. Tips på trivsamma trivaliteter: läs de många lyssnarinläggen om familjeord på Språket på facebook! Länk här till höger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Jan 201024min

Spår som ibland förvillar - vart leder språkkänslan?

Spår som ibland förvillar - vart leder språkkänslan?

Veckans program handlar om grammatik och om att följa sin språkkänsla. Oftast leder den rätt, men professor Lars-Gunnar Andersson talar om några områden där vår språkkänsla förändrats under senare år och som det därför kan bli diskussion kring. Det handlar också om hur vi kan hamna fel när vi avsiktligt vill använda ålderdomligt språk. Samtliga lyssnarfrågor:- sin/hans- stänga dörren eller bara stänga?- verb som slutar på -s: nypas slåss, bitas med flera. Finns det en särkild verbklass för verb som handlar om icke önskvärt beteende i förskoleåldern, undrar en lyssnare- i tomtens snickarboa" - om att tappa känslan för gamla böjningsformer- pluralformer av verben i Frans G Bengtssons Röde ord- och vad har vi i dag för känsla för konjunktiv, som vore och finge?- vidta åtgärder och fatta beslut - om den rätta kombinationen Och så blir det förstås en diskussion om omröstningen av hur årtalet 2010 ska utläsas! Resultatet utföll så här: Tvåtusentio: 538 röster Tjugotio: 105 röster Tjugohundratio: 723 röster Personliga kommentarer till alla alternativen finns att läsa på Språkets facebooksida. Följ länken till höger! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Jan 201024min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
tingenes-tilstand
jss
rss-rekommandert
sinnsyn
forskningno
rss-nysgjerrige-norge
rss-paradigmepodden
villmarksliv
doktor-fives-podcast
pod-britannia
rss-overskuddsliv
fjellsportpodden
tomprat-med-gunnar-tjomlid
dekodet-2
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
abid-nadia-skyld-og-skam
aldring-og-helse-podden
nevropodden