Orden vi använder för att förolämpa varandra
Språket29 Mai 2023

Orden vi använder för att förolämpa varandra

Kränkande språk kan vara skällsord som luder, pucko, fikus eller stolle. Men också att säga din idiot, ditt as eller din jävel. Hör om grammatiken och historien bakom några vanliga tillmälen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förolämpningar är ett känsligt ämne men det är också själva tanken med förolämpningar, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

– Skällsorden har sin funktion i språket. När man är arg på någon och vill säga något nedsättande då måste man ha vissa ord för det.

Måste de vara förnedrande?
– Ja. Precis som att vi har ord för att hylla någon så har vi ord för att berätta hur illa vi tycker om någon. Språket har vi för att uttrycka alla våra känslor, inte bara de fina känslorna, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om skällsord och förolämpningar

Varifrån kommer ordet "stolle" i betydelsen en dum person och har det något med den tyska kakan "stollen" att göra?

Varför säger man din eller ditt istället för du i förolämpningar? Som till exempel ditt as, din idiot eller ditt rövhål. På andra språk använder man formen du, som “you asshole” på engelska eller “du Arschloch” på tyska.

Varifrån kommer skällsordet "fikus" för en homosexuell man?

Hur har ordet "luder" bytt betydelse över tid?

Har det skånska nedsättande ordet "fyle", i betydelsen "en grupp människor", något att göra med "fyle" från den antika grekiskan, som betydde stam?

Varifrån kommer skällsordet "pucko" och kan det ha någon koppling till den persiska förolämpningen "kalepook" som betyder ungefär dumhuvud?

Läs mer om tillmälen, skällsord och kränkande ord

Bok: Kapten Haddocks ordbok, från alabasterskalle till ökenråtta, författare Björn Wahlberg (från 2020)

Video: Tennisspelaren Jonas Björkman skriker "luder" med mera till en domare (från 2007)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Episoder(926)

Språkbiten -gradvisa betydelseförskjutningar

Språkbiten -gradvisa betydelseförskjutningar

- lugn och rolig- uppskatta- att klicka - i dag med två, motsatta, betydelser Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Feb 20138min

Svenskan i Finland

Svenskan i Finland

De svensktalande journalisterna i Finland har tät kontakt med språkvårdare. Det behövs, säger Anna Maria Gustafsson, som leder språkstödsverksamheten för de finlandssvenska journalisterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är nämligen så att en svenskspråkig journalist i Finland är tvungen att utföra en stor del av sitt arbete på finska och sedan översätta sitt material till svenska. Då är det lätt att det svenska modersmålet påverkas av finskans grammatik och konstruktioner.Lauri Kivinen, vd för YLE, Finlands public serviceradio och -tv, berättar om sin vision av närmare samarbete mellan de finskspråkiga och svenskspråkiga avdelningarna vid YLE. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:-namnet Elve-gatsten eller kullersten-”brorsan” eller ”brodern” i nyhetstelegram-vad är ”mylta”?-”tjafs” på byxorna – ursprung och betydelse-när infaller ”torsdagsnatten” – före eller efter själva torsdagen?

5 Feb 201324min

Whiskyglas av plast och hälsosamma människor

Whiskyglas av plast och hälsosamma människor

Språkbiten tar denna vecka upp följande frågor:-bo i hus tycks i dag betyda bo i villa - hur gick det till?-slickepotten som blev barnhatare-en bra bit om ett helt musikstycke - hur kan detta komma sig?-språkets underliga vägar: fothandduk, plastgångjärn och whiskyglas av plast!-varför låter hon är arbetsam rätt men hon är hälsosam mera tveksamt? (Fast det förekommer!)-varför tvättar vi oss i Sverige med tvål när så många länder i vår närhet använde såpa (i egen stavning)? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Feb 20139min

En låttext av Brolle och ris à la Maltan på julbordet – det är variation på lyssnarfrågorna i veckans Språket!

En låttext av Brolle och ris à la Maltan på julbordet – det är variation på lyssnarfrågorna i veckans Språket!

Julbordet och låttexter går igen i lyssnarnas frågor om förbryllande grammatik som besvaras av professor Lars-Gunnar Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:- missförstånd på grund av uteblivet kommatecken- ”Det är hon jag vill leva med” – ett resonemang om tre olika grammatiska mönster och om hur osäkerhet kan uppstå- om komparering av adjektiv: mer intressant eller intressantare?- närliggande eller näraliggande?- egen regi eller egenregi – och betyder de kanske olika saker?- till fots, till hands, till sjöss, till salu, till väga – vad är det som prepositionen ’till’ orsakar?- ’en ris a là Malta’ – varför ’en’ och inte ’ett’?

29 Jan 201324min

Jag först - när började vi säga så?

Jag först - när började vi säga så?

Språkbiten denna vecka handlar också om förvirringen mellan "de" och "dem". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Jan 20139min

Fotbollsspråket dyker upp överallt - snart också i lexikon

Fotbollsspråket dyker upp överallt - snart också i lexikon

Det finns miljarder människor världen över som ser på fotboll och talar om fotboll, men det har gjorts få vetenskapliga studier över detta världens största fackspråk. Det säger språkforskarna Gunnar Bergh och Sölve Ohlander, professorer vid engelska institutionen vid Göteborgs universitet, som är i färd med att sammanställa ett tvåspråkigt fotbollslexikon. I veckans program ger de exempel på fotbollsspråkets egenheter i ordförråd, grammatik och dialekter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- vad är "en bra fråga"?- koker du blomkål?- hur skriver man Ipad i plural?- och en teve, men flera - ja, vadå?- minutrar - kan man säga så?- nyårsklockor - kan en domkyrka vara hon?- bör och borde - samma sak? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Jan 201324min

Språkbiten – sje-ljud och andra konstigheter

Språkbiten – sje-ljud och andra konstigheter

-fiskarna och fiskarena-varför ingen konsekvent stavning av sje-ljud?-östkusten och ostkusten, söder men sydlig - varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Jan 20138min

Är du placerad?

Är du placerad?

Nyord i alla ära, men ord med lång historia i språket ger ofta bonusmaterial i form av spännande berättelser. I veckans program nystar professor Lars-Gunnar Andersson i trådarna till flera ord som lyssnare varit nyfikna om. Först i veckans lista är faktiskt själva ordet nyfiken som 9-årige Emil undrar över - varför heter det så? Samtliga veckans ord:-nyfiken-ökänd-barnmorska-att vara placerad-arg att läsa-tofs betyder något annat i dag-rädd om något och rädd för något Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Jan 201324min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
jss
tingenes-tilstand
rss-nysgjerrige-norge
sinnsyn
rss-rekommandert
tomprat-med-gunnar-tjomlid
villmarksliv
dekodet-2
rss-paradigmepodden
doktor-fives-podcast
forskningno
pod-britannia
fjellsportpodden
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
rss-overskuddsliv
tidlose-historier
abid-nadia-skyld-og-skam
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose