Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Aug 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Episoder(935)

Därför är det svårt att förstå vad läkaren säger

Därför är det svårt att förstå vad läkaren säger

På sjukhus trängs språken medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språket tar fram stetoskopet och undersöker ord som förbryllar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter det bondförkylning? På en neurokirurgisk klinik använder vårdpersonalen både konfusionell eller konfusorisk för att beskriva att en patient är förvirrad, men vilken variant bör de använda? Vilka är de största språkliga utmaningarna för utländska läkare som ska jobba i en svenska språkmiljö? Vad är “svenskt latin”? Vad betyder det att ett sjukhus har intagit stabsläge? Och varför används just det ordet? Varifrån kommer uttrycket “Om du hör klapprande hovar bör din första gissning vara att det kommer en häst och inte en zebra.” Och varför används uttrycket just inom vården? Varifrån kommer orden sjukhus, lasarett och hospital? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Emil Molander, adjunkt i svenska som andraspråk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

28 Sep 202030min

Polisens främsta vapen – språket

Polisens främsta vapen – språket

Hur jobbar svensk polis med språket? Vilka ord väljer de bort och hur tänker de kring sina inlägg i sociala medier? Hör polisen Johan berätta om sitt viktigaste arbetsredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet polis? Vad är dumsnut för ord och betyder snut alltid polis? Varför kallas polisens bilar för radiobil? Vilka ord försöker polisen att undvika? Vad betyder egentligen känd av polisen eller social oro? Hur jobbar polisen med sin kommunikation i sociala medier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Kockum, polis och kommunikationschef på polisregion mitt. Programledare Emmy Rasper.

21 Sep 202030min

Svenskan kryllar av grekiska ord

Svenskan kryllar av grekiska ord

Helikopter, teater, kyrka och bibliotek är bara några av alla ord som kommer från grekiskan. Språket har anor och har haft stort inflytande över de västerländska språken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Många ord kommer ifrån grekiska eller latin men var antikens greker intresserade av språkhistoria? Hur kommer det sig att vi använder ordet apotek på svenska medan det engelska ordet är pharmacy? Hur hänger orden pedagog, logoped och ortoped ihop med pedal och pedikyr? Kommer ordet jota, i uttrycket “han fattade inte ett jota”, ifrån Bibeln? Varför använder svenskan och andra germanska språk bokstaven k från grekiskans kappa för att beteckna k-ljudet, och inte c som redan fanns i det latinska alfabetet? Dessutom: Hur är det att som tvåspråkig lära sig sitt modersmål på nytt? Intervju med Konstantin Economou kommunikationsforskare vid Linköpings universitet som återupptäckt grekiskan med hjälp av sms. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborg universitet. Programledare Emmy Rasper.

14 Sep 202030min

Värmländska är inte en dialekt

Värmländska är inte en dialekt

Strir, tölig, skärsvallig och jålig är ord som kan höras i Värmland, men värmländska är egentligen inte en dialekt utan flera, säger professor Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför pratas det olika dialekter i Värmland? Varifrån kommer ordet skvatt i betydelsen rädd? Vad betyder schärsvallig/skärsvallig/skärsvôlig/sjärsvôllig och var kommer det ifrån? Vad är jålig för något och vad kommer det ifrån? Hur har finskan påverkat värmländskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

7 Sep 202030min

Varför heter växter som de gör?

Varför heter växter som de gör?

Skogsfru, gullpudra och ögontröst är några växtnamn som finns i den svenska floran. Språket ger sig ut på promenad i de snåriga växtnamnens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur hänger de olika betydelserna av ordet häck ihop? Vad är skillnaden mellan räfsa och kratta? Får man säga att man liar ängen och vad är egentligen ett orv? Hur har svenska växter fått sina namn? Hur ska växten alunrot sägas i plural? Varför heter kålrot swede på engelska? Varför heter gräset timotej just så? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Ottosson, programledare Naturmorgon i P1. Programledare Emmy Rasper.

31 Aug 202030min

Här är korsordets hemliga språkregler

Här är korsordets hemliga språkregler

Möt hjärnan bakom korsordet och lär dig knepen som korsordskonstruktörer använder för att få dig på villospår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur jobbar en korsordskonstruktör?Varför förekommer orden ria, and, uer, ara or och orv ofta i korsord? Hur stora krav kan man ställa på korrekthet i korsord? Kan man verkligen säga att rårakor är synonymt med raggmunk, och åla med krypa? Vilken betydelse har Svenska Akademiens ordlista för korsordskonstruktörer? Hur mycket får man fuska när man löser korsord? Vad är rätt - äppelskrutt eller äppelskrott? Ordet tryt, imperativ av tryta, är ett godkänt ord i alfapet men används ordet? Och hade det varit okej i ett korsord? Lyssnaren Helena fick höra av sina föräldrar att cyrk var ett ord när de spelade alfapet, men blev hon lurad? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Svante Drejenstam, korsordskonstruktör. Programledare Emmy Rasper.

24 Aug 202030min

Barn ställer frågor om språk

Barn ställer frågor om språk

Barn, precis som vuxna, ställer frågor utifrån sina egna observationer. Men barn kan vara friare i tanken och ställa språkfrågor som vuxna inte har tänkt på, säger Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger man att människor är långa men andra saker är höga? (från Leo 7 år) Varför finns dialekter (från Nilo 11 år) Hur hänger orden jobba och jobbig ihop och vilket av dem kom först? (från elever på Kålgårdsskolan i Jönköping) Finns det några regler för hur i och på används för att benämna tid, som till exempel i onsdags, i höst, på onsdag eller på sommaren? (från elever på Lövgärdesskolan i Göteborg) Varför finns det båda stora och små bokstäver? (från Ella) Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

17 Aug 202030min

Största möjliga tyssstnad!

Största möjliga tyssstnad!

Det vore olidligt om prat och text pågick utan paus. Det här är avsnittet om mellanrummen som gör språket begripligt, men som även kan användas för att få makt över andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför stönar många och säger "ööhh" och "äähh" när de inte vet vad de ska säga? Hur kan man använda tystnad och paus som maktmedel? Varför tar vissa journalister i radio och tv paus på konstiga ställen? Varför säger man "schhh!" för att få tyst på någon, och hur kan det fungera så bra? Ska det vara imorgon eller i morgon, mellanrum eller inte? Finns det någon regel? Vilka skrivtecken finns det för paus i musiken? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Sandra Ottander, röst- och talpedagog. Gäst Emelie Sigelius, programledare i Klassisk förmiddag i P2. Programledare Emma Engström.

15 Jun 202030min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
rekommandert
jss
rss-nysgjerrige-norge
smart-forklart
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
rss-rekommandert
sinnsyn
forskningno
rss-paradigmepodden
villmarksliv
diagnose
pod-britannia
grunnstoffene
tidlose-historier
aldring-og-helse-podden
fremtid-pa-frys
fjellsportpodden
hva-er-greia-med