Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Aug 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Episoder(935)

Vi ses vid 10-blecket eller solens nedgång?

Vi ses vid 10-blecket eller solens nedgång?

Uttryck för att beskriva tiden har förändrats i takt med teknikens utveckling. Hur pratade människor om tiden innan klockorna fanns? Och varifrån kommer uttryck som "alla tiders" och "i grevens tid"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor En karttjänst på nätet skriver att en väg är 18 minuter saktare än en annan, borde det stå 18 minuter långsammare? Eller är sakta och långsam helt synonyma? I Danmarks är uttrycket "Alla tiders!" vanligt i betydelsen att vara nöjd, men hur används uttrycket i svenskan, och var kommer det ifrån? Varifrån kommer uttryckt "I grevens tid" och hur länge har det funnits? Varifrån kommer ordet blecket, som i tidsangivelsen "Vi ses vid 10-blecket"? Hur pratade människor om tiden innan klockor fanns? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.

13 Mai 201929min

Kälta, ty och fridens liljor – döende ord och uttryck

Kälta, ty och fridens liljor – döende ord och uttryck

Vem bestämmer vilka ord som ska anses vara ålderdomliga och vad är det som gör att vissa ord dör? Henrik Rosenkvist berättar om ord på hospis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kallprat? När anses ett ord vara utdött? Och vem bestämmer vilka ord som anses vara ålderdomliga? Vad betyder egentligen ordet ty och hur ska det användas? Används kälta i betydelsen tjata idag och är det dialektalt? Varifrån kommer uttrycket Fridens liljor som kan avsluta ett brev eller mejl? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.

6 Mai 201930min

Språket från Vetenskapsfestivalen 2019

Språket från Vetenskapsfestivalen 2019

Från en scen i Nordstan i Göteborg svarar Språket på frågor om olika uttal av vokaler i dialekter, och varför vissa dialekter lever vidare medan andra försvinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkfrågor En lyssnare från Hälsingland undrar om na i meningen Ge na tidningen är ett äldre ord för henne? Hur kommer det sig att vissa gamla dialekter kan bita sig fast i en liten ort och bevaras? Åker språkforskare runt och spelar in dialekter som är på väg att försvinna? En lyssnare från Kronoberg undrar hur det kommer sig att han uppfattar sina egna r-ljud medan andra tycker att det låter som att han undviker bokstaven r. Vad händer med barnens dialekt när de vuxna i en familj pratar en annan dialekt än den som finns på orten där familjen bor?  Hur kommer det sig att vokaler som o, u och ö uttalas olika i olika dialekter? Vad har hänt med uttalet av ä och ö, och varför har det stockholmska e-uttalet av ä börjat försvinna?   Språkvetare Jenny Nilsson, dialektforskare från Institutet för språk och folkminnen och Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg. Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.  Programledare Emmy Rasper.

1 Mai 201938min

Ett helvetes jävla program

Ett helvetes jävla program

Svordomarna fuck och shit har blivit vanliga i svenskan, vilket har fått de svenska jävlar och fan att uppfattas som kraftfullare. Varning utfärdad: I veckans Språket används svordomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer satfläsk och vad betyder det? Är god språkvård samma sak som att inte svära? Får man svära i tv och radio? Har svordomar blivit vanligare i offentliga sammanhang? Vilka svordomar används mest i media? Förekommer svordomar i alla språk? Hur svor man förr i Sverige? Svär kvinnor och män olika mycket och på olika sätt? Språkvetare Ylva Byrman. Gäst Kristy Beers Färgersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning från Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper

29 Apr 201930min

Värt och ovärt – nygamla uttryck i svenskan

Värt och ovärt – nygamla uttryck i svenskan

"Det är så värt att ha påsklov!" "Det är ganska ovärt att få en förkylning." Ylva Byrman förklarar hur värt och ovärt används idag och hur betydelserna har förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur gammalt är uttrycket att sova sked eller att skeda? Hur nytt är det att säga att något är värt eller ovärt? Är det rätt att rätta någon som säger att den vill ha en till smörgås? När började vi säga vi hörs? Har det något med telefonernas existens att göra? Hur stor inverkan får minoritetsspråk på majoritetsspråk? Varför har politiker börjat säga att de hedrar en överenskommelse, borde det inte heta att de håller överenskommelsen? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

22 Apr 201930min

Det ligger dig i fatet!

Det ligger dig i fatet!

Lyssnaren Julia undrar över uttrycket "att något ligger en i fatet". Vad ligger på fatet och varför är det ett hinder? Henrik Rosenkvist tar oss till 1600-talet och berättar om andra uttryck med fat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför används orden dyngrak och aprak i betydelsen att vara full och vad har ordet rak med berusning att göra? Vad kallas något som är från Dalarna, Närke eller Medelpad? Varifrån kommer uttrycket ligga i fatet och är det ett ålderdomligt uttryck? Finns det en språklig term för att beskriva avsaknaden av ett ord? Vad är ursprunget till ordet snäll och hur kan det komma sig att det tyska ordet schnell har en helt annan betydelse? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

15 Apr 201930min

Hur pratar vi om kroppen?

Hur pratar vi om kroppen?

Arm, huvud och öga är några av svenskans äldsta ord. I veckans avsnitt går vi igenom kroppsord, uttryck med kroppsdelar i och kroppsspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att många kroppsdelar heter exakt eller nästan likadant på svenska som på engelska? Har orden arm och armé någon koppling och hur gamla är orden? Varifrån kommer uttrycken att visa framfötterna och att få något om bakfoten? Hur har uttrycket att höfta till något uppkommit och vad har det med höfter att göra? Är kroppsspråk ett språk? Vilka gester är universella? Vilka kroppsljud förutom tal och sång har betydelser i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

8 Apr 201930min

Kan alla svenskar prata franska?

Kan alla svenskar prata franska?

De franska lånorden i svenskan är så många att Språkets franska lyssnare Mèlodie tycker att vi egentligen kan franska. Ylva Byrman berättar om tre historiska perioder då franskan vällde in i svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför har svenskan så många lånord från franska? Vad är en gallicism? Varför har det blivit vanligare att säga luva istället för kapuschong, och vad är skillnaden på luva och huva? Vi ses innan dess, vad är dess för ett ord i det sammanhanget? Varifrån kommer ordet urbota? Vad betyder gum i brudgum, och finns det något annat ord att använda vid samkönade vigslar? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

1 Apr 201930min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
rekommandert
jss
rss-nysgjerrige-norge
smart-forklart
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
rss-rekommandert
sinnsyn
forskningno
rss-paradigmepodden
villmarksliv
diagnose
pod-britannia
grunnstoffene
tidlose-historier
aldring-og-helse-podden
fremtid-pa-frys
fjellsportpodden
hva-er-greia-med