Stressen som är bra för språket
Språket11 Sep 2023

Stressen som är bra för språket

Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet.

För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos.

Ordet stress – en nykomling med för bred definition

Ordet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord.

– Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt.

– Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål.

Språkfrågor om stress och ord för att skynda sig

Varifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan?

Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt?

Hur påverkas språket av stress?

Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra?

Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös?

Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart?

I gotländskan kan man säga ”snäll di nå da!” som betyder ”skynda dig nu då!”. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell?

Läs och lyssna mer om ordet stress

Artikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017).

Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper.

Episoder(941)

Egna initiativ

Egna initiativ

Hur mycket får man själv tota till språket? Lyssnaren Therese ställde sig frågan sedan hon blivit retad för att hon sagt jag dammsugade igår. I veckans program bidrar också andra lyssnare med kreativa...

8 Mar 201124min

Äldrevården - en språkfråga

Äldrevården - en språkfråga

Inom äldrevården i Stockholm har 80 procent av de anställda ett annat modersmål än svenska. Nu har många erbjudits undervisning för att lära sig bättre svenska, och i veckans program berättar vi om pr...

1 Mar 201124min

Dialekt som inte får stavas

Dialekt som inte får stavas

Om en gård i Västergötland i alla tider kallats Hôla, med en stavning som vi oftast förknippar med ett västgötskt ö och ett tjockt l, kan den inte få heta så på vägverkets skylt också? Så resonerade g...

22 Feb 201124min

Överraskande fynd - vart leder spåren?

Överraskande fynd - vart leder spåren?

- Hur kan man ha fel om ett ord ett helt liv, och dessutom vara svensklärare? Det frågar sig Monica i veckans program. Leif berättar om ett ordfynd på nätet och professor Lars-Gunnar Andersson komment...

15 Feb 201124min

På rätt plats - om bokstäver och tangentbord

På rätt plats - om bokstäver och tangentbord

Bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre mekaniska kollisioner och layouten kom att kallas Qwerty...

8 Feb 201124min

Ågren lever än

Ågren lever än

Många lyssnare har hjälpt till att ta fram ursprunget till den dagen-efter-känsla som kallas 'ågren' - bokstavsomkastningen från 'ånger' till 'ågren', fast dagens betydelse väl gränsar till 'ångest'. ...

1 Feb 201124min

P1 Språket 20110125 Ur barns och vuxnas munnar 2011-01-25 kl. 14.00

P1 Språket 20110125 Ur barns och vuxnas munnar 2011-01-25 kl. 14.00

P1 Språket 25/1 2011 Ur barns och vuxnas munnar. Varför säger små barn så ofta gådde och fådde? Varifrån kommer ordet naken? Och varför kan man inte i svenskan säga regnet regnar som man gör på flera ...

25 Jan 201124min

P1 Språket 20110125 Ur barns och vuxnas munnar 2011-01-25 kl. 14.00

P1 Språket 20110125 Ur barns och vuxnas munnar 2011-01-25 kl. 14.00

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Jan 201124min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
rekommandert
jss
liberal-halvtime
rss-rekommandert
sinnsyn
forskningno
villmarksliv
rss-paradigmepodden
fjellsportpodden
dekodet-2
pod-britannia
rss-overskuddsliv
tidlose-historier
hva-er-greia-med
tomprat-med-gunnar-tjomlid
katastrofe-i-hjernen
rss-lundqvist-podden
rss-nysgjerrige-norge