Därför bråkar runstensforskarna
Språket18 Sep 2023

Därför bråkar runstensforskarna

Att läsa runskrifter som är över 1000 år gamla är ofta inget problem, men hur budskapen på runstenarna ska tolkas är svårare. Runorna på Rökstenen orsakar mest debatt just nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det man bråkar om är hur man ska uppfatta vad som står men också i vilken ordning runorna ska läsas. Det finns 28 olika rader på Rökstenen och det är inte givet i vilken ordning de ska läsas, säger runforskaren Marco Bianchi från Uppsala universitet.

En annan runstensnyhet är den så kallade Svingerudsstenen som nyligen hittades i Norge.

– Den kan få oss att skriva om våra introduktionsböcker i runologi, säger Marco Bianchi.

Det som är speciellt med Svingerudsstenen är att den är daterad till år 0-250 e Kr. Det skulle göra den till den äldsta runstenen och kanske även den äldsta runinskriften i världen.

– Den kan få oss att omvärdera även hur gamla andra runstenar är, säger Marco Bianchi.

Språkfrågor om runstenar, runskrift och fornnordiskt språk

Har sättet runor skrevs på något med hur sammansatta ord används i dagens svenska?

Varför bytte man från den äldre till den yngre futharken? Och vad hände med språket när man bytte runalfabet?

Går det att säga något om hur människor förr talade utifrån runskrifter?

Är det verkligen så att alla människor i Norden kunde förstå varandra år 500-800 e Kr?

Finns det någon koppling mellan runorna och det feniciska alfabetet?

Läs, lyssna och lär mer om runor, futharken, runstenar, Rökstenen och Svingerudstenen

Läs mer om Runor och runstenar hos Riksantikvarieämbetet, som är den myndighet ansvarar för kulturarv.

Söktjänsten Runor där du kan söka efter runstenar och runinskrifter.

Forskningsprojekt Rök runestone revisited, från Göteborgs universitet, som undersöker nya tolkningar av Rökstenens runskrifter.

Artikel Rökstenens hemligheter dyrkas upp från Populär Historia (från mars 2021).

Artikel om Svingerudstenen från Riksantikvarieämbetet (från januari 2023).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marco Bianchi, runforskare och universitetslektor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

Episoder(500)

Vem heter bouba och vem heter kiki?

Vem heter bouba och vem heter kiki?

Orden rund, bubbla och boll har likheter både i form och betydelse. Kan syn- och andra sinnesintryck påverkar hur ord låter? Ylva Byrman reder ut ljudsymbolism, fonestem och synestesi. Lyssna på alla ...

25 Feb 201930min

Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.

Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.

Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vecka...

18 Feb 201930min

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera! Lyssn...

11 Feb 201929min

Säg havremjölk om du vill!

Säg havremjölk om du vill!

Att alternativ till komjölk har blivit vanligare har gett oss nya ord. Ylva Byrman slår ett slag för att konsumenter får säga hur de vill och så tar vi reda på mer om det nya ordet gurt. Lyssna på all...

4 Feb 201930min

Kritiker kritiserad för kritik

Kritiker kritiserad för kritik

Ger kritiker alltid negativ kritik eller kan kritik vara positivt? Ylva Byrman vrider och vänder på kritiks betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger ma...

28 Jan 201924min

Klä på dina substantiv!

Klä på dina substantiv!

Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser? Lyssna på alla a...

21 Jan 201925min

Vem vill vara en lyckans ost?

Vem vill vara en lyckans ost?

Att vara en ost var från början en nedsättande beskrivning. Henrik Rosenkvist tar oss med till liknande uttryck i våra grannspråk och hittar lyckans potatisar, svampar och grisar. Lyssna på alla avsni...

14 Jan 201925min

När de såg stjärnan blev de ganska glada

När de såg stjärnan blev de ganska glada

Ordet ganska har fått en ny betydelse i svenskan, men vilka ord är det som tenderar att byta innebörd över tid? Det diskuterar Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sv...

7 Jan 201924min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
rekommandert
jss
rss-nysgjerrige-norge
liberal-halvtime
forskningno
sinnsyn
villmarksliv
rss-overskuddsliv
fjellsportpodden
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rss-paradigmepodden
rss-rekommandert
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
abels-tarn
rss-bondevennen
nordnorsk-historie
kvinnehelsepodden
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose