Därför bråkar runstensforskarna
Språket18 Sep 2023

Därför bråkar runstensforskarna

Att läsa runskrifter som är över 1000 år gamla är ofta inget problem, men hur budskapen på runstenarna ska tolkas är svårare. Runorna på Rökstenen orsakar mest debatt just nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det man bråkar om är hur man ska uppfatta vad som står men också i vilken ordning runorna ska läsas. Det finns 28 olika rader på Rökstenen och det är inte givet i vilken ordning de ska läsas, säger runforskaren Marco Bianchi från Uppsala universitet.

En annan runstensnyhet är den så kallade Svingerudsstenen som nyligen hittades i Norge.

– Den kan få oss att skriva om våra introduktionsböcker i runologi, säger Marco Bianchi.

Det som är speciellt med Svingerudsstenen är att den är daterad till år 0-250 e Kr. Det skulle göra den till den äldsta runstenen och kanske även den äldsta runinskriften i världen.

– Den kan få oss att omvärdera även hur gamla andra runstenar är, säger Marco Bianchi.

Språkfrågor om runstenar, runskrift och fornnordiskt språk

Har sättet runor skrevs på något med hur sammansatta ord används i dagens svenska?

Varför bytte man från den äldre till den yngre futharken? Och vad hände med språket när man bytte runalfabet?

Går det att säga något om hur människor förr talade utifrån runskrifter?

Är det verkligen så att alla människor i Norden kunde förstå varandra år 500-800 e Kr?

Finns det någon koppling mellan runorna och det feniciska alfabetet?

Läs, lyssna och lär mer om runor, futharken, runstenar, Rökstenen och Svingerudstenen

Läs mer om Runor och runstenar hos Riksantikvarieämbetet, som är den myndighet ansvarar för kulturarv.

Söktjänsten Runor där du kan söka efter runstenar och runinskrifter.

Forskningsprojekt Rök runestone revisited, från Göteborgs universitet, som undersöker nya tolkningar av Rökstenens runskrifter.

Artikel Rökstenens hemligheter dyrkas upp från Populär Historia (från mars 2021).

Artikel om Svingerudstenen från Riksantikvarieämbetet (från januari 2023).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marco Bianchi, runforskare och universitetslektor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

Episoder(937)

Vent, jeg skal bare hente Noora sin sykkel

Vent, jeg skal bare hente Noora sin sykkel

TV-serien SKAM har gjort att Språket fått in många frågor kring det norska språket. En av dem handlar om norskans garpegenetiv, men det visar sig att det finns svenska dialekter med liknande former. L...

5 Jun 201724min

Bränna sig på en nässla = nällad = pigg och förväntansfull?

Bränna sig på en nässla = nällad = pigg och förväntansfull?

Nällad betyder egentligen att bränna sig på en nässla. Men också att bli pigg och förväntansfull. Emmy blir förbryllad över denna liknelse, men Henrik tar fler likartade exempel som ordet kåt. Lyssn...

29 Mai 201724min

Öppna upp och stänga ner. Onödiga partikelverb eller väsentliga för språkförståelse?

Öppna upp och stänga ner. Onödiga partikelverb eller väsentliga för språkförståelse?

En lyssnare undrar varför vissa säger öppna upp och stänga ner när det borde räcka med öppna och stänga, men förklaringen gör henne mindre irriterad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vec...

22 Mai 201724min

Språket på Vetenskapsfestivalen

Språket på Vetenskapsfestivalen

Fikonspråk, synd och gôrbra är språkliga fenomen som togs upp när Språket besökte Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inspelning från fredag 12 maj 2017. Med...

18 Mai 201743min

Vart har ordet kickers tagit vägen?

Vart har ordet kickers tagit vägen?

När filmen Stockholmsnatt kom ut i slutet av 80-talet blev Paolo Roberto ansiktet utåt för begreppet kickers. Men vad är kickers för ord egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vecka...

15 Mai 201724min

Avstängda flygmotorer och avklippta svansar

Avstängda flygmotorer och avklippta svansar

En lyssnare har en fråga kring ordet kupera, som betyder ungefär stänga av eller klippa av. Men i slutändan är det språkvetaren Henrik Rosenkvist som lär sig något nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveri...

8 Mai 201724min

Varför har gotlänningar ett eget r-ljud?

Varför har gotlänningar ett eget r-ljud?

Vi har två dominanta r-ljud i Sverige. Tungrots-r, som främst används i södra Sverige, och tungspets-r, som är vanligare i övriga landet. Men en lyssnare har lagt märke till ett tredje r-ljud. Lyssna ...

1 Mai 201724min

Branschspecifika ord – eller fluffig bullshit?

Branschspecifika ord – eller fluffig bullshit?

På arbetsplatser kan vissa ord och uttryck få en intern betydelse som inte alltid är begriplig för människor utanför just den branschen. Framdrift, drifta och tonalitet är exempel på sådana ord. Lyss...

24 Apr 201724min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
rekommandert
jss
rss-rekommandert
forskningno
sinnsyn
pod-britannia
villmarksliv
rss-paradigmepodden
tomprat-med-gunnar-tjomlid
fjellsportpodden
tidlose-historier
dekodet-2
rss-overskuddsliv
rss-skogkurs-podden
hva-er-greia-med
kvinnehelsepodden
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
rss-nysgjerrige-norge