Språkdebatterna förr var minst lika riviga som idag
Språket4 Des 2023

Språkdebatterna förr var minst lika riviga som idag

Följ med ner i Sveriges Radios arkiv och hör de livligaste språkdebatterna från förra århundradet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Årets de, dem och dom-debatt har stora likheter med en stavningsdebatt från 1900-talets början. Argumenten i dåtidens språkdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska språket.

”De som verkligen lärt sig stava känner sig så oerhört förolämpade av att man vill ändra något på deras vanor som de tror representerar den verkliga kulturen. Särskilt gäller det här äldre folk. Men stavningsreformer görs inte för de äldres skull utan för det växande släktets. Generationsegoismen är det egentligen skälet mot reformer och framåtskridande.”

Så argumenterade Carl Cederblad, lärare, född 1886, i en debatt om en stavningsreform 1943.

Språkdebatter från förr som hörs i SpråketEtt förslag om att stava sje-ljudet med bokstaven z från 1943

Debattörer:
Erik Noreen, född 1890, professor i språkhistoria vid Uppsala Universitet.

Carl Cederblad, född 1886, lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete.

Erik Wellander, född 1884, professor i tyska och författare till ”Riktig svenska”

Pluralformer av verb skulle inte längre användas i skriftspråket i riksdagens protokoll från 1952

Kommenteras av Erik Wellander.

Råd till riksdagsledamöter om att skriva enklare och tydligare från 1965.

Debattörer:

Georg Ericsson, född 1921, hovrättsråd.

Allan Hernelius, född 1886, chefredaktör, jurist och moderat politiker.

Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.


Dagens Nyheter skippar frökentiteln och kallar istället alla kvinnor för fru, från 1965

Debattörer:

Olof Lagercrantz, född 1911, chefredaktör för Dagens Nyheter.

Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.

Gösta Bergman, född 1894, språkvetare och professor.

Mer om språkdebatter från förr

Läs! Artikel Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning av Carl Ivar Ståhle från tidskriften Sprog i Norden från 1970

Språkvetare Henrik Rosenkvist, född 1965, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper, född 1983.

Episoder(500)

Varför kallade Karl XII sin pappa för just "pappa" och inte för "far"?

Varför kallade Karl XII sin pappa för just "pappa" och inte för "far"?

Far, fadern, farsan eller pappa är olika ord för samma sak. Men vilken status hade orden pappa och far förr och hur har det förändrats över tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är det för skillnad på orden ironi och sarkasm?Vad är det för skillnad på orden speciell och särskild?Varför kallade Karl XII sin pappa för pappa?Dessutom uppdaterar vi läget kring uttrycket "att loppa sig" i betydelsen att lata sig.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

1 Mar 201624min

Det mulnar på?

Det mulnar på?

Är det skillnad på att säga "det mulnar" och "det mulnar på"? Lyssnaren Clas retar sig på när människor lägger till "på" men vad händer med ett verbs betydelse när man lägger till partikeln "på"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorFinns det någon statusskillnad mellan orden ursäkta och förlåt och varifrån kommer ordet ursäkta?Vad betyder "ihåg" i uttrycket "komma ihåg" och vad kommer ordet ifrån?Är det korrekt att säga "mulna på?"Vad kommer ordet "bevåg" ifrån?Hur kommer det sig att "kör" kan användas på ett generaliserat sätt som till exempel "jag kör tandtråd två gånger om dagen" eller "vi kör i lite grädde i såsen"?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

23 Feb 201624min

Loppa, loppade, loppat – kan man säga att man loppar när man går på loppmarknad?

Loppa, loppade, loppat – kan man säga att man loppar när man går på loppmarknad?

Att loppa kan betyda att gå på loppmarknad eller att plocka bort loppor från någon. Men ordet kan även användas på fler sätt. Ylva Byrman reder ut olika betydelser av loppa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efterlysning: Använder du ordet loppa i betydelsen att ta det lugnt? Mejla spraket@sverigesradio.seVeckans språkfrågorHar ordet "därav" blivit vanligare och varför i så fall?En lyssnaren har blivit kallad "söto" och undrar varför det känns lite nedsättande och varför vi bildar ord som slutar på - o, som miffo, fyllo och snyggo.Kan man säga att man har varit och loppat när man har varit på loppmarknad?Är ojämställdhet ett ord?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

16 Feb 201624min

Hur går det för älvdalskan?

Hur går det för älvdalskan?

Om inget görs nu kommer älvdalskan dö ut, det menar språkexperter. Hittills har Älvdalens kommun inte gjort mycket för att bevara språket. Men nu verkar något ha hänt i Älvdalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan bjuder Älvdalens kommun in till informationsträffar om språket älvdalska. Hör kommunstyrelsens ordförande Peter Egardt (S) om vad kommunen gör för att bevara älvdalskan, och Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, som är på plats i Älvdalen och följer utvecklingen.Veckans språkfrågorÄr det vanligare att säga "Jag och X" än "X och jag" i Sverige? I Tyskland anses det otrevligt att börja med att nämna sig själv, hur är det i Sverige?När kom ordet "tonåring" in i svenska språket?"Helt svettig och dann", kan man säga, men vad betyder ordet "dann" eller "dan"?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

9 Feb 201624min

Ensam, själv och allena - vad är skillnaden?

Ensam, själv och allena - vad är skillnaden?

Varför verkar ordet allena ha fallit ur det svenska språkbruket? Och varför har svenskan bara ett ord för att vara ensam medan andra språk har två, som till exempel engelskans alone och lonely? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorKan man säga "färst"?Hur ska ordet "simpel" tolkas, betyder det uselt eller enkelt?När försvann ordet "allena" ur allmänt språkbruk?Vad är skillnaden mellan ensam och själv?Varifrån kommer "mol" i uttrycket mol allena?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

2 Feb 201624min

Varför hör man att någon som talar är gammal eller ung?

Varför hör man att någon som talar är gammal eller ung?

Lyssnaren Jack undrar varför det går att höra ungefär hur gammal någon som pratar är. Har det med ordval att göra, eller vilka andra markörer finns det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorAvstånd, civilstånd, förstånd, marknadsstånd, ståndpunkt och tillstånd - vad har stånd med alla de här orden att göra?Vad heter kaffe latte i plural?Varför hör man ungefär hur gammal någon är som talar?Varför byter vissa ut man mot en, till exempel "man tycker om" blir "en tycker om"?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

26 Jan 201624min

Snuskspecial: Spänn ballarna och sluta vara så anal!

Snuskspecial: Spänn ballarna och sluta vara så anal!

Den här veckan handlar alla språkfrågor om ämnen under bältet. Dessutom tar vi reda på vad folk säger när de behöver gå på toaletten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter Beatrice Dalghi har träffat Magnus Levin, som är docent i engelsk språkvetenskap på Linnéuniversitetet och har undersökt vad svensktalande män och kvinnor säger när de behöver gå på toa.Veckans alla språkfrågorI Småland betyder ballar pungkulor men i Skåne betyder det skinkor, varför är det så och finns det någon ursprunglig betydelse?Att någon eller något är "analt", vad betyder det och vad kommer uttrycket ifrån?Varför heter det stolpiller och har det något med stol eller engelskans stool (avföring) att göra?Hur ska egentligen ordet penis böjas i bestämd form, penisen eller penis?Vad finns det för synonymer till uttrycket "att komma"?Språkvetare Ylva Byrman. Reporter Beatrice Dalghi. Programledare Emmy Rasper.

19 Jan 201624min

Hur lät språket i kontaktannonser förr i tiden?

Hur lät språket i kontaktannonser förr i tiden?

Mysiga hemmakvällar och skogspromenader är ord och uttryck som du kanske förknippar med kontaktannonser. Men hur lät språket i kontaktannonserna förr i tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur man beskriver sig själv på en dejtingsajt eller i sin Tinder-profil kan vara avgörande för kärlekslivet.Men de egenskaper vi tycker är attraktiva idag hade förmodligen inte fångat en drömpartner i slutet av 1800-talet.Josefin Englund är doktorand på historiska institutionen på Uppsala universitet, och hon har kollat på 5000 kontaktannonser för att försöka ta reda på vilka ideal som har rått på den svenska kärleksmarknaden och vilket språk som har används.Reporter Beatrice Dalghi.Veckans språkfrågorVarför kan ordet "bron" betyda trappan upp till huset i Ångermanland?Varifrån kommer orden svärmor, svärfar, svåger och svägerska?Varifrån kommer ordet "knuttelåda"?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

12 Jan 201624min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
jss
rekommandert
tomprat-med-gunnar-tjomlid
fremtid-pa-frys
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
sinnsyn
forskningno
rss-paradigmepodden
villmarksliv
rss-rekommandert
dekodet-2
abid-nadia-skyld-og-skam
doktor-fives-podcast
tidlose-historier
smart-forklart
rss-overskuddsliv
rss-nysgjerrige-norge
rss-fuglehundfolk