Äldre släktingar säger konstiga saker
Språket6 Mai 2024

Äldre släktingar säger konstiga saker

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”

Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?”

”Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?

”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?

”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?

”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?”

”Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?”

”Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?

”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?

Mer om äldre ord och uttryck

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Episoder(500)

Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G

Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter det s...

15 Feb 202130min

K*k, kn*lla, f*tta – lär dig om könsordens historia

K*k, kn*lla, f*tta – lär dig om könsordens historia

Ord för sex och kön var tabubelagda i offentliga sammanhang fram till 1960-talet. Men orden är mycket gamla och välanvända. I flera hundra år gamla brev och dikter hittar vi knulla, kuk och fitta. Lys...

8 Feb 202130min

Ooooooooooooo

Ooooooooooooo

Det är O:na i orden som gör det, sjöng Fem myror är fler än fyra elefanter. Och visst är o en bra bokstav, som kan vara ett utrop för förvåning men också användas som prefix för att skapa negationer. ...

1 Feb 202130min

Kan vi tala med hästar?

Kan vi tala med hästar?

Hästar förstår fler ord än vi kanske tror, säger hästkommunikationsexperten Charlotte Lundgren. Språket rider in i stallet och pratar om hästkommunikation och ord som snopp, skimmel och vojlock. Lyssn...

25 Jan 202130min

Somna med Språket!

Somna med Språket!

Vi har nåtts av informationen att många lyssnar på Språket när de ska sova. Det här avsnittet är till er. Språkvetare Ylva Byrman svarar på språkfrågor om sömn. God natt! Lyssna på alla avsnitt i Sver...

18 Jan 202130min

Ombudsman, smörgåsbord och flygskam – svenskan går på export!

Ombudsman, smörgåsbord och flygskam – svenskan går på export!

Svenskan innehåller många ord från andra språk. Men hur är det med den svenska exporten av ord och uttryck? De är fler än man kan tro, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Lyssna på al...

11 Jan 202130min

De svenska naturnamnen är ett mysterium

De svenska naturnamnen är ett mysterium

Ekman, Lindberg och Bergström är vanliga efternamn i Sverige. Naturnamnen uppkom på 1600-talet och blev mer frekventa under 1800-talet, men ingen vet exakt varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Ra...

4 Jan 202130min

2020 – ett språkligt rekordår

2020 – ett språkligt rekordår

I januari var det få som kände till ord som flockimmunitet, superspridare och coronafrisyr. Nu när året är slut har vi lärt oss rekordmånga nya ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Över ...

28 Des 202040min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
rekommandert
jss
rss-nysgjerrige-norge
sinnsyn
forskningno
liberal-halvtime
villmarksliv
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
tomprat-med-gunnar-tjomlid
fjellsportpodden
rss-overskuddsliv
rss-paradigmepodden
rss-rekommandert
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose
abels-tarn
rss-zahid-ali-hjelper-deg
nordnorsk-historie
kvinnehelsepodden