Äldre släktingar säger konstiga saker
Språket6 Mai 2024

Äldre släktingar säger konstiga saker

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”

Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?”

”Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?

”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?

”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?

”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?”

”Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?”

”Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?

”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?

Mer om äldre ord och uttryck

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Episoder(500)

Varför heter växter som de gör?

Varför heter växter som de gör?

Skogsfru, gullpudra och ögontröst är några växtnamn som finns i den svenska floran. Språket ger sig ut på promenad i de snåriga växtnamnens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vec...

31 Aug 202030min

Här är korsordets hemliga språkregler

Här är korsordets hemliga språkregler

Möt hjärnan bakom korsordet och lär dig knepen som korsordskonstruktörer använder för att få dig på villospår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur jobbar en korsordsk...

24 Aug 202030min

Barn ställer frågor om språk

Barn ställer frågor om språk

Barn, precis som vuxna, ställer frågor utifrån sina egna observationer. Men barn kan vara friare i tanken och ställa språkfrågor som vuxna inte har tänkt på, säger Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla av...

17 Aug 202030min

Största möjliga tyssstnad!

Största möjliga tyssstnad!

Det vore olidligt om prat och text pågick utan paus. Det här är avsnittet om mellanrummen som gör språket begripligt, men som även kan användas för att få makt över andra. Lyssna på alla avsnitt i Sv...

15 Jun 202030min

Hemester och de korta resornas språk

Hemester och de korta resornas språk

I sommar verkar det bli korta resor snarare än långväga semester. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på orden "hemester" och "wanderlust". Och så reder vi ut varför det står "motet" på vägskyltar...

8 Jun 202030min

Det är lätt att säga nej. Inte.

Det är lätt att säga nej. Inte.

Hur uttrycker vi ja och nej hur saker är och inte är? Det är krångligare än man kan tro. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. Och så visar det s...

1 Jun 202030min

Så känner du igen översättningssvenska

Så känner du igen översättningssvenska

Varje dag möts vi av översatta texter. Risken är stor att de är skrivna på översättningssvenska. Översättaren Alexander Katourgi förklarar fenomenet, och Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarfrågor om ö...

25 Mai 202030min

Borgarbrackor och andra modeord

Borgarbrackor och andra modeord

Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig? Lyssna ...

18 Mai 202030min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
jss
tingenes-tilstand
rss-rekommandert
tomprat-med-gunnar-tjomlid
forskningno
sinnsyn
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
abels-tarn
liberal-halvtime
rss-paradigmepodden
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose
fjellsportpodden
villmarksliv
nevropodden
hva-er-greia-med
tidlose-historier
nordnorsk-historie
dekodet-2