Äldre släktingar säger konstiga saker
Språket6 Mai 2024

Äldre släktingar säger konstiga saker

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”

Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?”

”Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?

”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?

”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?

”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?”

”Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?”

”Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?

”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?

Mer om äldre ord och uttryck

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Episoder(500)

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt" och hur kommer det sig att få mansnamn i Sverige slutar på a? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför...

3 Jan 201724min

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

2016 gav oss ord som filterbubbla och trumpifiering. Diskussionen om de, dem och dom blev åter aktuell och arabiskan gick kanske om finskan som Sveriges andra största språk. Lyssna på alla avsnitt i ...

27 Des 201629min

När kom ordet mys in i svenskan?

När kom ordet mys in i svenskan?

Språket tar sig an några av julens viktigaste ord: julmys, julsofta och jullöka. Dessutom besöker vi Kalle Anka-översättaren Stefan Diös och pratar om långtbortistan och läskeblask. Lyssna på alla avs...

20 Des 201624min

Är det blått så är det blått?

Är det blått så är det blått?

Går färger att komparera? Ja, säger Ylva Byrman och ger flera exempel på att de flesta uppfattar att en färg kan vara mer eller mindre och att vi kan säga saker som "Han hade världens blåaste ögon." L...

13 Des 201624min

Jag såg våran hund!

Jag såg våran hund!

Att skriva våran och eran istället för vår och er, som är det rekommenderade, kan ha sin förklaring i gamla ackusativformer från fornsvenskan och tiden innan 1400-talet. Mer om det i veckans avsnitt. ...

6 Des 201624min

Du är något på spåren!

Du är något på spåren!

Vi ger oss ut i naturen och pratar om stigar, sjöar och träsk. Lyssnaren Anders funderar på ordet stig och om det har ett samband med det latinska uttrycket vestigia terrent (spåren förskräcker). Lyss...

29 Nov 201624min

Vem gick först in i väggen?

Vem gick först in i väggen?

Att "gå in i väggen" i betydelsen att vara psykiskt utmattad är ett vanligt uttryck idag. Vad alla kanske inte vet är att uttrycket kommer från sportens värld och maratonlöpare. Lyssna på alla avsnit...

22 Nov 201624min

En fit person! Flera fitta personer?

En fit person! Flera fitta personer?

En person kan vara fit i betydelsen vältränad, men hur blir det om flera personer är vältränad? Språkvetare Ylva Byrman ger exempel på fler ord som är likadana men har helt olika betydelse. Lyssna på...

15 Nov 201624min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
rekommandert
jss
rss-nysgjerrige-norge
liberal-halvtime
forskningno
sinnsyn
villmarksliv
rss-overskuddsliv
fjellsportpodden
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rss-paradigmepodden
rss-rekommandert
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
abels-tarn
rss-bondevennen
nordnorsk-historie
kvinnehelsepodden
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose