Så används språket i jakten på kärlek
Språket20 Mai 2024

Så används språket i jakten på kärlek

Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om kärlek

Vad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?

Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån?

En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?

Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?

Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?

Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?

Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?

Mer om kärlek, dejting och språk

Läs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Episoder(937)

Amerikasvenskan i dag

Amerikasvenskan i dag

Ättlingarna till de svenska utvandrarna till Nordamerika talar fortfarande amerikasvenska, men det är bråttom att dokumentera den. Det säger Sofia Tingsell som är en av fem svenska språkforskare som g...

24 Jan 201224min

Hur lät det förr?

Hur lät det förr?

Hur lät de västerbottniska dialekterna förr och hur låter de i dag? Till veckans upplaga av Språket har två dialekttalare från Skellefteåtrakten hört av sig för att illustrera komplicerade ljudbilder....

17 Jan 201224min

Bussiga tåg och urgammal slang

Bussiga tåg och urgammal slang

Veckans program behandlar lyssnarfrågor om ord som kan missuppfattas, misstänkas vara på fel plats eller är allmänt förbryllande. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om språkbruket inom re...

10 Jan 201224min

De stora dragen

De stora dragen

Hur utvecklas vårt språk? Går det mot allt större förenkling, som man ibland kan tro, eller är det tvärtom? Denna fråga ställa i veckans program av lyssnaren Karin och hon får svar av professor Lars-G...

3 Jan 201224min

Fnyker eller braskar det?

Fnyker eller braskar det?

OBS: denna veckas tisdagsprogram utgår. Första sändning är onsdagen den 28 december kl 19.03! Är det bara jag och min familj som säger så här? Den frågan kan man ställa sig när vänkretsen ser oförståe...

28 Des 201123min

Vad är tid?

Vad är tid?

Tid och tidsbegrepp är inte samma sak för oss som för Amondawafolket i Amazonasområde i Brasilien. Vårt språk, och de flesta andra, placerar händelser i dåtid, nutid och framtid längs en tidslinje. Vi...

20 Des 201124min

Låter alla lika nuförtiden?

Låter alla lika nuförtiden?

I veckans program ger teaterkritikern Leif Zern exempel på hur nyanserat gårdagens skådespelare kunde arbeta med rösten. - Unga skådespelarröster låter ungefär likadant. säger han och saknar musikalit...

13 Des 201124min

God svenska - för vem?

God svenska - för vem?

Bilden är från ett nyårsfirande i Västerås 1965 och på en eller ett par generationer hinner språksynen - och språket - förändras. Men hur mycket ska bevaras och på vilka grunder? Veckans lyssnarbrev t...

6 Des 201124min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
rss-rekommandert
tingenes-tilstand
jss
sinnsyn
dekodet-2
tomprat-med-gunnar-tjomlid
forskningno
fjellsportpodden
rss-paradigmepodden
hva-er-greia-med
villmarksliv
diagnose
rss-overskuddsliv
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
nevropodden
tidlose-historier
fremtid-pa-frys
grunnstoffene