Språkljuden som varit viktiga för människans överlevnad
Språket10 Jun 2024

Språkljuden som varit viktiga för människans överlevnad

Hur ett ord låter har oftast ingen koppling till ordets betydelse. Men det finns undantag. Ljudsymbolik verkar finnas i alla språk och måste ha haft en evolutionär fördel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Olika typer av ljudsymbolik är vanligt barnspråk och finns i alla språk. Att studera ljudsymbolik är ett sätt att titta in i vår evolutionära historia. Ljudsymboliken måste ha haft en funktionell fördel, säger Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.

Språkfrågor om ljudsymbolik, fonestem och ikonicitet

Kan vissa ljudsammansättningar antyda betydelsesammanhang? Till exempel skr- i ord som skratta, skräna, skrapa, skramla, skrämma och skryta? Eller gl- som i ord som glipa, glappa, glimma, glänsa, glöda.

Hur uppstår fonestem i språket? Till exempel att sp- används i ord som betyder något vasst, smalt och ofta långt som till exempel spjut, spak, spett, spjäle, spira och spång.

Finns det fonestem i alla språk?

Varför börjar många negativt laddade ord på sk- som till exempel skuld, skam, skända och skolk?

Hur tar man reda på om det handlar om ljudsymbolik eller bara slump?

Lär dig mer om ljudsymbolik

Titta på avsnittet om Språkets mest basala ljud med Niklas Erben Johansson, från Axess (från april 2022).

Läs krönika Kan vi höra ljudet av ljus? av Alexander Katourgi från språkkrönikan.se, (från 2018).

Läs artikel Därför är en häst inte en gris av Christian Ahlskog från Språktidningen (från 2016).


Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om ljudsymbolik. Programledare Emmy Rasper.

Episoder(937)

I vilken kontext kan ordet kontext användas?

I vilken kontext kan ordet kontext användas?

Ordet kontext är ett ord som många som mejlar till programmet undrar över och i vissa fall retar sig på. Varför inte bara använda ordet sammanhang istället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios ap...

10 Feb 201524min

Ska vi ta en eller ett fika?

Ska vi ta en eller ett fika?

För modermålstalare är det ofta lätt att säga vilket genus ett substantiv har. Det heter ett bakverk och en bulle. Men vissa ord är inte lika självklara. Heter det en eller ett fika? Lyssna på alla av...

3 Feb 201524min

"Livet på en pinne" och andra metaforer från hönshuset

"Livet på en pinne" och andra metaforer från hönshuset

Varifrån kommer uttrycket "Livet på en pinne" undrar lyssnaren Elsa. - Vi ska till hönshuset, säger Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk, förr i tiden hade många människor höns och därför var det...

27 Jan 201524min

"Nä men, vi är elva man på plan."

"Nä men, vi är elva man på plan."

Att börja ett svar med uttrycket nä men kanske några associerar med fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic. Men lyssnaren Gunnar har noterat att språkfenomenet även förekommer även bland politiker, journ...

20 Jan 201524min

Det är bara take it or leave it

Det är bara take it or leave it

Vi söker ofta logiska förklaringar till varför ord böjs på ett visst sätt eller placeras som det gör i en mening. Men det är inte alltid språk går att förklara.- Ibland kan en förklaring ställa till m...

13 Jan 201524min

Varför heter det trettondagsafton och inte trettonafton?

Varför heter det trettondagsafton och inte trettonafton?

Det heter julafton och juldagen, nyårsafton och nyårsdagen, påskafton och påskdagen. Så varför heter inte den 5 januari trettonafton i och med att den 6 januari heter trettondagen? Språket är inte all...

6 Jan 201524min

2014 = Mobilzombie, köttnorm, plastbanta, selfiepinne och cisperson

2014 = Mobilzombie, köttnorm, plastbanta, selfiepinne och cisperson

I veckan presenterade Språkrådet den årliga nyordslistan, ett urval av ord som tillkommit eller etablerat sig i språket under det gångna året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Säger orden...

31 Des 201424min

God jul, God fortsättning, Gott slut, Gott nytt år och God fortsättning igen?

God jul, God fortsättning, Gott slut, Gott nytt år och God fortsättning igen?

Har du koll på hälsningsfraserna i jul- och nyårstider? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, reder ut! Och hur är det egentligen med själva ordet jul, var kommer det ifrån? Lyssna på alla avsnitt ...

23 Des 201424min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
rss-rekommandert
jss
tingenes-tilstand
forskningno
sinnsyn
dekodet-2
rss-paradigmepodden
pod-britannia
villmarksliv
tomprat-med-gunnar-tjomlid
fjellsportpodden
hva-er-greia-med
tidlose-historier
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
rss-nysgjerrige-norge
kvinnehelsepodden
diagnose
fremtid-pa-frys