Självkörande taxibilar lämnar labbstadiet – men privatbilister får hålla i ratten i decennier (R)
Vetenskapsradion29 Jul 2024

Självkörande taxibilar lämnar labbstadiet – men privatbilister får hålla i ratten i decennier (R)

Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

År 2004 hölls en tävling för självkörande bilar i Mojaveöknen, arrangerad av den amerikanska försvarsforskningsmyndigheten DARPA. Trots höga förhoppningar misslyckades alla bilar fatalt. Media hånade projektet, men nu två decennier senare är självkörande bilar verklighet i form av robottaxibilar i fyra amerikanska storstäder och även i Kina.

Felix Andlauer, mobilitetsforskare, pekar på att den största potentialen för autonoma fordon ligger i delade mobilitetstjänster. Genom att erbjuda ”mobility as a service” kan det totala antalet bilar på vägarna minska drastiskt. I Oslo testas redan små självkörande bussar i hög hastighet, vilket kan bli ett alternativ till privatbilismen.

Erik Coelingh från företaget Zenseact menar idag att utvecklingen av självkörande funktioner i personbilar kommer att ske i små steg över årtionden. Trots optimismen kring projekt som DriveMe i Göteborg har framgångarna varit begränsade. Endast fem familjer deltog i testerna, och självkörande funktioner testades bara på särskilda banor.

Anna Anund som är forskningschef på VTI konstaterar att utmaningarna för självkörande bilar är stora inte minst på grund av komplexiteten i verkliga trafikmiljöer.

Oförutsägbara händelser, så kallade ”edge cases”, är svåra för artificiell intelligens att hantera. Lösningen kan ligga i massiv datainsamling från verklig körning, vilket kan hjälpa till att förbättra och anpassa systemen över tid.

Medverkande: Anna Anund, forskningschef VTI; Erik Coelingh, produktansvarig på Volvo Cars-ägda mjukvaruföretaget Zenseact; Felix Andlauer, fordonsingenjör som nyligen skrivit en rapport om utvecklingen av självkörande fordon för det statligt finansierade innovationsprogrammet Drive Sweden.

Programmet är en repris från 3 juni 2024.

Reporter: Marcus Hansson

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Episoder(1000)

Svenska lösningar för hållbart vattenbruk

Svenska lösningar för hållbart vattenbruk

Vattenbruk kan vara så mycket mer än laxodling i havet. Det finns en stor potential i Sverige att odla fisk, skaldjur och alger på ett miljövänligt sätt. Och rysk kaviar går bra att odla på land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige är "tankeledare" när det gäller vattenbruk, enligt fiskodlingsprofessorn Barry Costa-Pierce. Men då handlar det inte om intensiv och miljöstörande odling, utan om lösningar som är bättre för miljön – till exempel odling i tankar på land. Det kan bli dyrt, men det ger oss inflytande över miljökonsekvenserna, konstaterar vattenbruksforskaren Max Troell. I Vetandets värld besöker vi också Sveriges första odling av fisken stör där man får fram rysk kaviar. Programledare: Björn Gunér Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

16 Apr 201919min

Koncentrerad solkraft – hur fungerar det?

Koncentrerad solkraft – hur fungerar det?

Kraftverk som levererar solel dygnet runt kan bli nästa stora grej inom förnybar energi. Genom att låta solens strålar värma salt till flera hundra grader kan stora mängder solenergi sparas över tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Solenergi är en fantastisk energikälla – så länge solen lyser, menar kritikerna. Men det finns metoder att lagra stora mängder termisk energi från solstrålning för användning under dygnets mörka timmar. Hittills har tekniken varit för dyr för att kunna konkurrera på allvar med fossila bränslen, men stora satsningar i Kina tros leda till att priset går ner de kommande åren. Vi besöker Marockos forskningsanläggning för termisk solenergi där El Ghali Bennouna visar runt. Johan Lilliestam, professor i energipolitik vid universitetet i Potsdam, förklarar varför de kinesiska satsningarna är så avgörande för den här tekniken och Jonas Eklind som är VD på företaget Azelio berättar om ett svenskutvecklat termiskt solkraftverk med en motor som drivs av värme. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

15 Apr 201919min

Så skapas det marockanska solenergi-undret

Så skapas det marockanska solenergi-undret

I Marocko pågår en energirevolution. En rekordsnabb utbyggnad av förnybar energi gör att landet som ett av få i världen har en god chans att nå FN:s klimatmål om maximalt 1,5 graders uppvärmning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Ouarzazade lyser solen mer än 320 dagar om året. Här finns världens största solkraftsanläggning. Satsningen på förnybar energi gör den marockanska ekonomin mer motståndskraftig eftersom beroendet av importerad olja minskar. Det finns planer på att förvandla Marocko till en energileverantör både för afrikanska grannländer, men också för Europa. I programmet hörs: Mustapha Sellam, platschef solkraftanläggningen Noor i Marocko, Obaid Amrane, styrelseledamot i företaget Masen i Marocko, Badr Ikken, generaldirektör för forskningscentret Iresen i Marocko, Johan Lilliestam, professor i energipolitik på universitetet i Potsdam. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Apr 201919min

Hur bygger man trivsel och trygghet?

Hur bygger man trivsel och trygghet?

Uppsala kommun satsar i Gottsundaområdet för att öka tryggheten och förbättra villkoren. Hur går man tillväga för att satsningarna ska få den förväntade effekten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Planen innehåller nya spårvägsstationer, vägar och bostadsbyggen, dessutom idéer för grönområdena och för Gottsunda centrum. Vad vill man ha kvar? Vad behöver göras nytt? Och vilka idéer ska få styra? Vi pratar om hur det som man kommer fram till ”på pappret” påverkar verkligheten för de som bor i området. Programmet sänds direkt från Gottsunda med Huseyin Tas, restaurangägare i Gottsunda centrum, Lisa Hellberg, huvudprojektledare stadsutveckling Gottsunda, Ann Legeby, forskare vid KTH Arkitekthögskolan. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

12 Apr 201919min

Här fanns Homo luzonensis – en nyfunnen människosläkting

Här fanns Homo luzonensis – en nyfunnen människosläkting

På en ö i Filippinerna har forskare funnit vad de hävdar är lämningar av en tidigare okänd förmänniska - Homo luzonensis. Där ska den ha levat för drygt 60 000 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ön Luzon fann forskare tänder och ben efter den tidiga människan. Analyserna visar att den kombinerar olika drag på ett sätt som få andra människotyper gör. De drar slutsatsen att de funnit en ny sorts förmänniska, och kallar den Homo luzonensis efter ön den hittats på. De senaste årens forskning har visat att moderna människor levt sida vid sida med en rad andra människotyper, som neandertalare och denisovamänniskor. Det här kan alltså vara ännu en gren i släktträdet. Men hur passar den nyfunna människan in och var kommer den ifrån? Vi träffar paleontologen Lars Werdelin och genetikforskaren Mattias Jakobsson, som har lite olika syn på den saken. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

10 Apr 201919min

Litteratur genom örat – allt fler lyssnar på ljudböcker

Litteratur genom örat – allt fler lyssnar på ljudböcker

Ljudboksmarknaden växer kraftigt. Varför väljer allt fler att läsa med öronen istället för med ögonen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Första halvåret 2018 ökade digitala abonnemangstjänster för ljudböcker med nästan 37% jämfört med första halvåret 2017 – medan bokförsäljningen sammantaget ökade med drygt 6%. Att kunna lyssna på boken i mobilen medan man pendlar, jobbar eller joggar – det är en förklaring till ljudbokens snabba etablering bland litteraturkonsumenterna, menar Julia Pennlert, litteraturvetare vid Bibliotekshögskolan i Borås som har gjort studien Litteratur genom örat. En viktig aspekt av om vi vill lyssna eller inte är rösten som läser för oss, konstaterar Cecilia Björkén-Nyberg, docent i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Högskolan i Halmstad. Författaren Kristina Appelqvist ser ljudboksboomen som en spännande utveckling. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

9 Apr 201919min

Invasiva ostron – kan problemet bli en resurs?

Invasiva ostron – kan problemet bli en resurs?

Den är hatad i havet, men älskad på tallriken. Nu försöker forskare ta fram en säker metod för att odla japanska jätteostron direkt i havet, utan att bidra till att vi får ännu fler i våra badvikar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det japanska jätteostronet har invaderat västkusten, samtidigt importerar vi hundratals ton från utländska odlingar för konsumtion. Den invasiva främmande arten är klassad som en högriskart av Artdatabanken, och betraktas framför allt som ett problem i våra ekosystem. Men Åsa Strand och Anna-Lisa Wrange på IVL Svenska miljöinstitutet vill försöka ta vara på de asiatiska ostronen, nu när de ändå är här för att stanna. I Vetandets väld får du följa med ut på Gullmarsfjorden där de testar en ny metod för att odla ostron utan att de förökar sig. Programledare: Malin Avenius Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

8 Apr 201919min

Från lådkamera till selfie på 180 år

Från lådkamera till selfie på 180 år

För 180 år sedan fick fotografin sitt genombrott. Idag tar alla bilder på allt och alla hela tiden. Fotohistorien utmärks av tekniksprång som efter hand gjort det allt enklare att fotografera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi möter fotohistorikern Björn Axel Johansson som skrivit flera böcker i fotohistoriska ämnen. Han är som rådgivare knuten till Tekniska museet i Stockholm som även är ett slags nationalmuseum för fotografi, då där finns samlingar av såväl kameror, annan fototeknisk utrustning och även bilder från en rad olika epoker. I programmet, inspelat i museets fotografica-magasin, berättar Johansson bland annat om märkesåret 1839, när fransmannen Louis Daguerre lanserade det första praktiskt användbara systemet för att ta fotografiska bilder. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

7 Apr 201919min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
jss
rss-rekommandert
tingenes-tilstand
sinnsyn
rss-nysgjerrige-norge
dekodet-2
villmarksliv
forskningno
tomprat-med-gunnar-tjomlid
doktor-fives-podcast
rss-paradigmepodden
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
psykopoden
abid-nadia-skyld-og-skam
tidlose-historier
abels-tarn
fjellsportpodden
nevropodden