Svanesång för kol

Snabbare och tidigare än många trott sker nu en minskning av användningen av kol i både Europa och USA. Under 2019 har den här för klimatet positiva trenden varit stark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Europas största kolanvändare, Tyskland, minskade koleldningen med mer än 20 procent jämfört med 2018. I andra länder har det skett en regelrätt kollaps av användningen av kol, en utveckling som överraskat såväl analytiker, som ägarna till de idag alltmer förlustbringande kolkraftverken.

Ett av företagen i kolbranschen är svenska Vattenfall som fortfarande äger flera kolkraftverk i Tyskland, bland annat det gigantiska Moorburg i Hamburg, som bara ett par år efter starten går på begränsad kapacitet på grund av bristande lönsamhet vissa perioder.

I USA gick kolanvändningen ned med 18 procent under förra året, enligt analysföretaget Rhodium Group. Det är den största minskningen på ett år i historien, och minskningen sker samtidigt som president Donald Trump försökt hålla kolindustrin under armarna på olika sätt.

Raset för kolanvändningen ledde till en minskning av klimatutsläppen från kraftsektorn med 10 procent, men USA:s totala utsläpp ökade ändå.

Samtidigt som kolindustrin brottas med lönsamhetsproblem i västvärlden, fortsätter expansionen i Asien, i både Indien och Kina. Och för Afrika söder om Sahara talar vissa bedömare om en boom för kol

Starkt kolberoende Australien brottas just nu med värre och mer omfattande skogsbränder än på länge, och där skärps nu den interna debatten om det klimatskadliga kolet.

Att sluta elda kol beskrivs ofta som avgörande för hur det ska gå med klimatet. Det finns flera sorters fossila bränslen, men utsläppen från just kol är mångdubbelt större, än de från olja och naturgas.

Så vad kommer att hända med kolförbränningen? Vissa forskare och debattörer efterlyser nu ett totalt stopp för koleldning i världen. Men vilka är utsikterna för det?

I veckans Klotet handlar det om kol och nedgången för det som ibland kallats för det svarta guldet.

Gäster i programmet är Mikael Höök, forskare inom globala energisystem på Uppsala Universitet, och Karl Hallding, forskare på Stockholm Environment Institute, SEI.

Programledare: Marie-Louise Kristola