Många traumatiserade efter gruvolycka i Brasilien (R)

I januari i år brast en gruvdamm i Brumadinho i Brasilien. 300 personer begravdes och dränktes i en våg av framrusande gruvslam. Frågan är om den här händelsen kan bli startskottet för en förändring?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var en av de värsta olyckorna med en gruvdamm i modern tid.

I Brasilien finns ett 80-tal dammar med liknande konstruktion, som när som helst kan brista. I flera andra länder finns flera tusen lika farliga dammar.

Klotet har besökt den brasilianska olycksplatsen och talat med överlevande.

– Det var som i en skräckfilm berättar 61-åriga byggjobbaren Luiz de Castro.

Han har fortfarande sår kvar på överläppen efter olyckan. Luiz de Castro höll på att bygga på en stålkonstruktion intill den 85 meter höga dammväggen när han hörde ett muller som från en av de jättelika schaktmaskinerna med tremetershjul och så började marken skaka.

Den 40 år gamla dammväggen av torkat slam hade lösts upp, sannolikt av regn, och brast. En gigantisk rödbrun lervåg, tillräcklig för att fylla 5000 simbassänger i OS-storlek, krossade allt i sin väg, under åtta kilometer. En bro, vägar, bostadshus, gruvbolagets kafeteria där många hade lunchrast och dränkte alla som inte hann undan.

Enligt flera statsvetare i Brasilien så har dammolyckan ändrat den nye konservative presidenten Jair Bolsonaro och hans ministrars retorik kring att miljöregler måste slopas för att få fart på ekonomin.

Presidenten twittrade att rättvisa måste skipas och att liknande tragedier ska förhindras framöver. Statliga gruvbolaget Vales VD har tillfälligt fått lämna sin post under utredning.

Men juristen Suely Araújo statsvetarprofessor vid Universitetet i Brasilia och under tio år chef för IBAMA, Brasilianska Naturvårdsverket, hon tror inte att katastrofen i Brumadinho kommer att stoppa Bolsonaros mål att försvaga miljöregler i det långa loppet.

I programmet hör du Sveriges Radios korrespondent i global hälsa Johan Bergendorffs reportage från platsen. Vi ställer också frågan om en liknande olycka skulle kunna hända i Sverige eller Europa.

I programmet analyserar även statsvetaren Mattias Fridahl, vid Linköpings universitet, hur EU-valet påverkar klimatpolitiken, och veckans lyssnarfråga handlar om klimatutsläpp från digitalisering och datalagring.

Programledare är Mona Hambraeus.

Programmet är en repris från den 29 maj.