Klimatprotesterna växer - men när minskar utsläppen?

På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i över 100 länder världen över till nu på fredag den 15 mars. Svenska Greta Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska.

Hennes krav är att svensk politik ska leda till att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en temperaturökning på två grader.

Utöver skolungdomarnas strejker så formas nya initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate", studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att nämna några exempel.

Men samtidigt når halten koldioxid i atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska. Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen.

Vad krävs för att protester och folkrörelser ska leda till politiska reaktioner? Klotet frågar Sverker Jagers, föreståndare för "Center for collective action research" vid Göteborgs universitet, och Åsa Wettergren, professor i sociologi vid samma universitet.

Programledare är Mona Hambraeus.