Fotbollstränaren – från prasseljackor till prestigeplagg

I veckans Stil ska vi ta en titt en på en stilbildande man vars målningar fortsätter att inspirera filmare, fotografer, författare och musiker femtio år efter hans död konstnären Edward Hopper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Edward Hoppers målning ”Nighthawks” från 1942 skulle kunna liknas vid ”Mona Lisa”, så till vida att den är vida känd och spridd och använd och – inte minst – parodierad, världen över. ”Nighthawks”, det är tavlan där man genom en stor fönsterruta ser två män i kostym och hatt, och en kvinna i röd klänning, sitta vid bardisken på en nattöppen och skarpt upplyst amerikansk diner. En man i vit uniform och mössa, grejar med något man inte ser, bakom disken. Den ödsliga känsla som vilar över bilden – det är natt, det är tomt på gatan utanför och ingen av personerna på tavlan talar med varandra – har lett till att den tolkats som ett förkroppsligande av den ensamhet som man kan uppleva i en modern storstad, en ”urban alienation”. Trots – eller tack vare – att många av Edward Hoppers målningar föreställer alldeles vanliga platser – en diner, en bensinstation, ett kontorsrum, ett sovrum eller bara en husfasad – så lyckas han ladda dem med något mystiskt – och inte sällan en lite lätt hotfull stämning – som får tankarna att virvla runt – vad har hänt? Och vad kommer att hända? Många konstnärer har förstås påverkat många kreatörer i andra genrer under årens lopp, men frågan är om inte Edward Hopper tar något slags pris ifråga om den vida spridning hans verk har fått, på olika sätt. Man brukar till och med tala om att saker och ting kan var ”hopper-esqua”, det vill säga att det inte råder någon tvekan om varifrån man hämtat inspiration. I veckans program träffar vi filmregissören Roy Andersson som länge låtit sig inspireras av Edwards Hoppers stämningar. Vi pratar också med den brittiska författaren och kritikern Olivia Laing, aktuell med boken ”Den ensamma staden – om konst, ensamhet och överlevnad” som handlar om när författaren drabbades av en förtärande ensamhet i New York efter att ett förhållande oväntat hade kraschat. För att finna tröst vände hon sig till konsten, bland andra till Edward Hopper. Och så tar vi en närmare titt på den illustratören Gerd Miller – kvinnan som ”ritade det svenska 50-talet”. Veckans gäst är Ida Håkansson Makansi, docent på Whitneymuseet i New York.

8 Sep 201754min

I veckans Stil ska vi bege oss in i ett lika framgångsrikt, som ifrågasatt, livsstilsuniversum kallat för "Goop". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bakom företaget står den amerikanska skådespelerskan Gwyneth Paltrow, som på denna sajt inte bara erbjuder kläder och skönhetsmedel, utan även tips och produkter av olika slag som sägs göra livet bättre – och inte minst renare. Ett begrepp som idag ofta svepande kallas för ”clean living”. Omkring fyra miljoner människor i månaden besöker denna sajt som säger sig vara ett ”modernt livsstilsmärke” som erbjuder råd från experter på ”wellness” och en ”curated shop of clean beauty”, en butik med utvalda skönhetsprodukter som anses vara just ”rena”. Vad ett rent sätt att leva – eller sminka sig på – egentligen innebär tvista de lärda om, men för Gwyneth Paltrow – och för många andra i liknande livsstilsgenrer– handlar det till stor del om att utesluta saker som man av olika– mer eller mindre vederhäftiga–anledningar anser vara giftiga och/eller smutsar ner kropp, själ, hem och garderob. Hejdå säger dess anhängare till bland annat socker, gluten, parabener och syntetiska dofter och ämnen – i förhoppningen att det ska leda till en ”naturligt hälsosam kropp” – vilket inte sällan är en omskrivning för ”en snygg kropp”. Men Gwyneth och Goop har gått lite längre än många andra när det gäller att städa upp för att uppnå balans i livet – inte minst, underlivet. En av deras bästsäljande produkter är små äggformade föremål av kristaller, som jade och rosenkvarts, vilka man som kvinna ska föra upp i underlivet, ungefär som en tampong. Genom att göra det så menar Goop att man avlägsnar negativ energi, får ökad sexlust – och hjälp att koppla upp sig mot krafter som optimerar ens välmående. Det är en uråldrig kinesisk praktik, menar Goop – som tar cirka 500 kronor per styck för sina stenägg. Man kan dissa, och fnissa, åt det hela, och det har många också gjort. Inte bara tv-underhållare och tidningskrönikörer har påpekat både bristen på humor och självinsikt hos Goop – och inte minst den nollkoll de har på att sajten ensidigt vänder sig till privilegierade – till stor del vita– kvinnor som har möjlighet att lägga ned pengar på vitaminer, vaginal träning och vattenkannor av stål för en tusenlapp som Gwyneth Paltrow och Goop noggrant väljer ut och marknadsför – med mer eller mindre flummiga argument. I veckans program pratar vi med den amerikanska gynekologen och barnmorskan Jen Gunter, som har blivit en av Goops vassaste kritiker. Vi tar också en närmare titt på fenomenet att likna kvinnor vid sötsaker. Och så pratar vi med psykoterapeuten Katherine Woodward Thomas om begreppet "conscious uncoupling". Veckans gäst är Olof Holmer, VD på Kosmetiska- och hygienföretagen.

1 Sep 201753min

I höstens första Stil ska vi öppna gylfen och dra ner brallorna på män för att ta en titt på hur man, inom modet, har paketerat penisen genom tiderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den har inte alltid, som idag, varit skyddad av kalsonger och byxor. Den har hängt och slängt "au naturel". Den har medvetet framhävts – och förhöjts – med hjälp av mer eller mindre exklusiva blygdkapslar, det vill säga en sorts suspensoar. Den har klämts in i trånga hosor och tajta jeans, som fått dess konturer att framträda, till både fasa och förtjusning. Men under vissa tider har man försökt osynliggöra penisen, i alla fall när det gäller vardagskläder. Under en lång tid var det en självklarhet för skräddare att diskret fråga sina kunder: "Does Sir dress to the left, or to the right?", för att kunna ge lite extra utrymme till den sida där penisen helst höll sig. Målet var att undvika en onödig bula i byxan. Till och med när det gäller kalsonger gjorde många tillverkare länge sitt yttersta för att dölja dess innehåll – tills den amerikanska designern Calvin Klein bestämde sig för att ändra på den saken genom att låna bildspråk från gayvärlden, där man under många år hade pekat på paketet genom att på olika, mer eller mindre fantasifulla vis, sätta det i centrum – utan att bryta mot några sedlighetslagar. 1982 klädde därför Calvin Klein en välbyggd olympisk spjutkastare – Tom Hintnaus hette han – i ett par vita tajta y-frontskalsonger och lät fotografen Bruce Weber ta bilder av honom, snett underifrån, när han njutningsfullt och med slutna ögon lutar sig mot en vitkalkad – och fallosformad – vägg. Symboliken var inte sublim, men mycket effektiv. Även för hetero-konsumenter. Kalsongförsäljningen sköt i höjden. Men man kan ju onekligen fråga sig hur ett mode för män egentligen ska se ut i en tid där penisen antingen betraktas som ett verktyg för skryt och skrävel – eller som ett skämtobjekt. I veckans program pratar vi bland annat med modeskaparen Rick Owens, som i sin höstkollektion 2015 presenterade plagg som blottade de manliga modellernas penisar. Och hur viktigt är det egentligen att ha det manliga könsorganet i åtanke när man konstruerar ett par byxor? Den saken diskuterar vi med Christoffer Lundman, kreativ designchef på Tiger. Vi pratar också med kulturskribenten Bella Stenberg om vilken roll penisen spelar inom rockmusiken. Och så tar vi en närmare titt på suspensoaren – en liten, men viktigt, detalj som används för att skydda de så kallade "familjejuvelerna", inte minst i balettvärlden. Veckans gäst är Veronica Hejdelind, konsthistoriker.

25 Aug 201754min

Följ med till 8:e arrondissementet i Paris och träffa Peter Philips. En man som, bokstavligen, har satt ny färg på två av världens största modehus Chanel och Dior. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter Philips har titeln "creative and image director of Dior make up". För det är över det modehusets skönhetsavdelning som Peter Philips chefar, och det är ingen liten del av Dior. För skönhetsprodukter och parfym genererar enorma inkomster för modehus, rent generellt. Det gäller med andra ord för modemärken att inte bara satsa på rätt designer för märkets kläder, utan även skaffa sig rätt person som ansvarar för dess skönhetsprodukter – och looks – och se till att de ligger i linje med märket och dess historia, men också sätter snurr på både samtida snack, och stålar. Det även bra om personen ifråga har fingertoppskänsla för trender och konstnärlig talang, gärna utöver det vanliga. Det är, kort sagt, inte ett helt lätt jobb. På Dior har man inte haft många på posten, bara två faktiskt sedan 1968. Sedan 2014 är det Peter Philips som har ansvaret för all skönhet på modehuset Dior. Även om namnet är okänt för många utanför modevärlden, finns det en hel som har burit hans skapelser – utan att veta om det.  Tidigare var nämligen Peter Philips "global creative director of Chanel cosmetics". Där gjorde han sig ett stort namn i branschen, bland annat genom att skapa nagellack i guld, grönt och "particulière" – en grålilabrunbeige nagellacksfärg färg som påminner om otvättade potatisar, eller tassarna på en mullvad.  Storsäljare blev de allihop.

18 Aug 201754min

Sedan Eva Dahlgren slog igenom med buller och bång med skivan "En blekt blondins hjärta" 1991 har hon blivit en av våra mest folkkära och älskade artister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eva Dahlgren pratar sällan om sitt förhållande till mode och kläder. Men bakom den svarta fasaden finns en högst medveten stilpersonlighet med en egen och fingertoppskänslig smak. Men från början var det lite svajigt med stilen, säger Eva Dahlgren. Hör henne berätta om toppar och dalar i garderoben – och varför hon köper sina klänningar i Las Vegas när hon samtalar med Susanne Ljung i veckans Stil.

11 Aug 201754min

I veckans Stil beger vi oss till New York för att träffa en av världens främsta trendanalytiker, Li Edelkoort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill man göra det enkelt för sig kan man kalla Li Edelkoort för trendspanare. Tillsammans med sin arbetspartner Philip Fimmano har hon drivit byrån Trend Union sedan mitten av 1980-talet. Det är hennes intuitiva tankesätt som har gjort henne världsberömd. Alla företag som anlitar henne gör det av samma anledning – att försöka förstå vår samtid och förstå vad vi människor intresserar oss för och åt vilket håll vindarna blåser inom dagens konsumtionsmönster i en allt mer komplex värld. "Men jag är ingen spåkvinna", säger Li Edelkoort. Hon menar att hennes styrka är hennes förmåga och intuition att lägga ihop små iakttagelser och sen se ett större mönster.    Li Edelkoort reser världen över och föreläser om kommande trender. Bland hennes kunder finns inte bara mode- skönhets och inredningsföretag, även många andra branscher har sökt hennes tjänster, bland annat livsmedelsindustrin och hemelektronikföretag. Även IKEA och framgångsrika politiker vänder sig till Li Edelkoort för att försöka förstå vad framtiden har i beredskap. Genom ständiga observationer av samhället pusslar hon ihop sina iakttagelser tills dess att hon ser ett mönster. Och hennes långa karriär vittnar om att hon måste haft rätt gång på gång i sina analyser av samtiden. Li Edelkoort säger gång på gång att hon vill göra trender begripliga. Det var i modevärlden allting började säger hon. Mode, kläder och textil har varit en stor kärlek i hennes liv – fram till för några år sen. I flera artiklar har hon under den senaste tiden förklarat modevärlden död. Hon har uttryckt sin besvikelse över branschen och uttalat sig om de stora problem som modevärlden står inför.

4 Aug 201754min

Följ med till Söder Mälarstrand i Stockholm för att träffa Filippa Knutsson, modeskaparen som 1993, med sin dåvarande make Patrick Kihlborg, grundade märket som bär hennes namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reaktionerna var många då Filippa Knutsson för sex år fattade beslutet att lämna sin operativa roll på modeföretaget och ta ett steg tillbaka. Då flyttade hon till Paris för att ägna sig åt sin man och sina barn, men nu är hon tillbaka på modehuset igen.  Sedan januari i år arbetar nämligen Filippa Knutsson återigen på sitt företag, nu som creative director. Med sin unika kunskap om märkets DNA är hon redo att styra tillbaka märket till sitt ursprung, säger hon. Varför hon valde att lämna företaget och sedan komma tillbaka, och vad hon har haft för sig däremellan, kommer bland annat programmet att handla om.   När Filippa Knutsson grundade sitt märke i början på 90-talet blev hon en av Sveriges främsta entreprenörer och affärskvinnor. Hon jobbade hårt under många år för att bygga upp sitt märke. Suget efter en slags ny minimalism var då stor och Filippa K slog igenom stort med sina basplagg i trikå och stickat samt stretchjeans. Sedan dess har märket haft en stadig position på den svenska modescenen.  Hör Filippa Knutsson berätta om sin uppväxt i London med sin mamma och bror, om varför hon i bland tröttnar på den svenska präktiga stilen och om sitt märkes framtid.

28 Jul 201754min

I veckans Stil tittar vi närmare på singelpolitik, singeldiskriminering och hur samhället ibland gör det svårt för människor att leva ensamma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historiskt sett har singlar ansetts farliga, sjuka och neurotiska. Även om just de här singelstereotyperna har försvunnit idag har de ersatts av nya för singelskapet fortsätter att vara laddat. Det händer att singlar idag blir exkluderade från middagar, har svårt att hitta en bostad och förväntas jobba över. Men beteenden som tidigare var dolt har nu börjat uppmärksammas och i USA har termen "singeldiskriminering" börjat användas. 1986 publicerade det amerikanska magasinet Newsweek en artikel som satte skräck i USA:s alla singelkvinnor. Omslaget pryddes av ett gigantiskt diagram och texten ”singelkvinnor så här stor chans har du att bli gift”. Enligt artikeln var sannolikheten större att dö i en terroristattack än att bli gift efter 40. Att det var män från Harvard och Yale som gjort studien och att den aldrig stämde fick inte lika mycket uppmärksamhet. Förra året fick artikeln dock ett svar. Det var New York Magazine som skapat ett omslag som pryddes av en gigantisk kvinnohand med röda naglar som pekade finger och i tidningen fanns det en lång artikel om den nya singelepoken.  I veckans program åker vi till Santa Barbara i Kalifornien och träffar Bella DePaulo som är USA:s mest kända singelaktivist. Hon har myntat begreppet "singelism", som kan jämföras med sexism och rasism. Vi besöker även New Yorks första microlägenhter, små supermoderna bostäder framtagna för singlar. Och så träffar vi två andra singelaktivister – Johan Wahlbäck som står bakom företaget Singelringen och Kim Calvert som driver ett magasin för singlar i Los Angeles. Veckans gäst är forskaren Glenn Sandström, som precis satt igång med en singelstudie om skillnader i välfärd och hälsa. Programmet är gjort av Sofia Hedström.

21 Jul 201754min