Orden som orsakar konflikter

-om ordens rätta plats i meningar: Varför kan man säga han bara skrattar men inte han ofta skrattar?-polisens hela utredning eller hela polisens utredning?-adjektiv med er-ändelse: glader och rädder-göra mål och lägga mål Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Jan 20137min

Visst har meänkieli en framtid. Det säger Eva Kvist i Pajala. Hon har språket som modersmål och gör radioprogram på meänkieli för Radio Norrbotten. Hon talar det också med sina små barn och gör därmed vad hon kan för att säkra språkets framtid. Den möjligheten har inte alla unga som vuxit upp i en familj där föräldrarna talade meänkieli - det var ett språk med låg status och långt ifrån alla talade det med sin barn. Språklagen ger nu visst skydd åt språket och stöd åt talare av det, men författaren Bengt Pohjanen tycker de insatserna är bristfälliga. Han har skrivit flera verk på meänkieli och är engagerad i debatten kring och vården av språket. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- substantivet 'karl' och namnet 'Karl' stavas ju lika, men varför uttalas de olika?- är 'sär skrivning' det vanligaste exemplet på särskrivning?- och ett resonemang om utbredning och tänkbara orsaker till särskrivning Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Jan 201324min

Bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre kollisioner mellan fingrarna och layouten kom att kallas QWERTY, efter de fem första bokstäverna på översta raden. Men ordningen passar egentligen varken svenska eller engelska språket särskilt bra, och vi skulle bli snabbare på att skriva och anstränga fingrar och händer mindre om vi bytte plats på tangenterna. Det hävdar anhängare till ett alternativt tangentbord, den så kallade Dvorak-layouten. Den placerar de vanligaste bokstäver på mittenraden och sprider övriga på ett sätt som minskar behovet att flytta fingrarna i höjdled. Dvorak-layouten har en liten skara hängivna anhängare världen över och i Sverige finns det flera som arbetar med att anpassa systemet till svenska. En av dem är Magnus Engström, som berättar om de ergonomiska fördelarna.Rickard Domeij, språkvårdare på Språkrådet, berättar att snabbstavningen T9 som finns i de flesta mobiltelefoner har inneburit att ungdomar fått nya synonymer i sitt språk.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor, som börjar i bokstävernas värlVeckans alla frågor:- vilka bokstäver är vanligast?- stavningen pängar, häld, modärn från 1929- uppfattas huvudstäders dialekter som stöddigare?- varför kan man höra ö-ljudet dra iväg mot ett a-ljud i många unga kvinnors tal?- stod som uttalas stog, för det mesta, men sto i Ålandssvenska- vart i stället för var - om den försvinnande distinktionen mellan riktning och befintlighet Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Jan 201324min

I filmen Myglaren av Jan Myrdal och Rune Hassner hade Christer Strömholm huvudrollen. Filmen kom 1966, boken med samma namn följande år, och alltsedan dess har ordet myglare varit ett vanligt begrepp - numera vet väl alla vad en myglare gör, även om betydelsen kan vara svår att precisera. Ordboken (Svensk ordbok) säger så här: att agera i det tysta för att uppnå fördelar. Men varifrån fick Jan Myrdal ordet som så snabbt gjorde karriär i språket? I veckans upplaga av Språket berättar han själv och samtalet leder till en språkfilosofisk diskussion mellan honom och professor Lars-Gunnar Andersson. Finns det ord vars själva ljud berättar om innehållet? Ja, hävdar Jan Myrdal - ordet myglare är ett sådant. Veckans samtliga frågr- myglare- vassebissen- blixtlås- hatthylla- banan- okidoki- åpen- småmännelig- brandgul och orange- kopp/mugg - att pjäxa kula Veckans Språket är en repris från den 12 januari 2010. Denna vecka utgår Språket tisdagen den 25/12 - då sänds programmet Vinter i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Des 201224min

I veckans Språket ger Lena Näslund oss historien om vitvalen Noc och några andra djur som verkar vilja härma mänskligt tal. Hedvig Skirgård berättar hur ishockeyreferat på punjabi har stärkt samhörigheten mellan den indiska befolkningsgruppen och andra kanadensare. Och i Språketstudion skalar professor Lars-Gunnar Andersson bort det färgglada omslagspappret runt några ord och berättar vad de egentligen betyder (detta inslag sändes första gången 2009):- lagom- kakofoni- ananas- marmelad- frälsa- spa- muck- fika- kärring- fogsvans- grötmyndig Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Des 201224min

Om några veckor kommer det 36:e bandet av Svenska Akademiens ordbok, SAOB, i tryck och projektet som påbörjades under senare delen av 1800-talet har nu bara fem år kvar till slutmålet. Alla större bibiliotek har de redan tryckta 35 banden, och för allmänheten finns den inskannade versionen gratis på nätet. SAOB kan läsas inte bara som ordbok utan som kulturhistoria, säger Ann-Kristin Eriksson, försteredaktör vid ordboksredaktionen i Lund. Hennes kapitel om ordet vatten i kommande band tar upp såväl ordspråk som mängder av historiska skrifters användning av ordet sedan 1500-talet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- förra veckans lyssnare som hört studenter använda en i stället för man i en mening som om en skulle gå på bio får svar: - Ja, säger många lyssnarmejl, vi använder en i stället för man medvetet, som ett könsneutralt ord- "hela familjen struttade belåten/belåtna/belåtet" - svar till en familj i bryderi-vem ska rätta högskolestudenternas dåliga texter? Och är de verkligen sämre?- talför eller talförd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Des 201224min

För de flesta är det svårt att finna ord för de smakupplevelser som frukt och grönsaker kan ge. Det säger Johan Swahn, som doktorerat i måltidskunskap vid Örebro universitet. Han kallar sig sensoriker och är anställd av matvarukedjan Ica för att utveckla matspråket. Förbättrade smakbeskrivningar gör oss mera kvalitetsmedvetna, säger han. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- om oro för framtidens språk. Hur lär sig unga skriva i dag?- 'en' i stället för 'man', som i 'undrar om en ska gå på bio'. Ny feministisk markering eller gammal dialekt?- tvekan mellan: 'ingen av resultaten' och 'inget av resultaten'. Vad kan detta tyda på?- håller prepositionen 'över' på att ta över? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Des 201224min

Från 'ryggrad och resning" till "svettig häst" - med de orden skull man kunna illustrera den utveckling som vinspråket genomgått under de senaste decennierna, då vinprovning och vinkunskap blivit en folkrörelse. Att kunna tala om vin blir allt viktigare som social markör och vinspråket har förändrats, från att ha varit fullt av högtidliga metaforer till att bli mer jordnära och beskrivande. I veckans program talar vinskribenten Mikael Mölstad om den utvecklingen. Dialekt i skrift var ju uppe i förra programmet och i Språket på facebook tipsar lyssnare om flera ställen där man hittar dialekt i skrift. Mikael Rasmussen skriver så här: "Gå in på olika supportersidor när det diskuteras det lokala laget, t.ex. Rögles. Blir mycket dialektala ord såsom t.ex. påg för att just markera sin tillhörighet till laget. Detta trots att man i verkligheten kanske inte ens pratar med den dialekten längre."Hedvig Skirgård tipsar : Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:-att färda - finns på flera håll och är ett gammalt ord-att burka, eller burketera?-grymt bra - inte så nytt som förstärkande ord som man kanske kan tro- bagageluckan - vad är en lucka, egentligen?- vad betyder ordet mat?- att be att få rekommendera sig när man lämnar ett sällskap- utevaro och frånvaro - synonymer, men de används i olika sammanhang Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Nov 201224min