På månen finns ingen autism

Medverkande: leg. psykolog Albin Josefsson (intervjuare) och leg. psykolog, PhD, lektor vid SU, författare, poddare i "Barnpsykologerna" och psykologexpert i SVT-programmet "Våra barns hemliga liv" (expert)

I detta avsnitt tar vi hjälp av ett mediavässat proffs på området funktionell analys för att förklara hur detta kan användas som ett verktyg i handledning och problemlösning i skolan, där diagnoser ofta blir förklaringsmodeller för barns agerande. Varför är detta så bra i individanpassningen, hur gör det problem mer hanterbara för personalen, varför är det så bra just i kontakten med barn och varför måste man mäta?

Beteendeterapeutiskt lexikon:

operationalisera – definiera beteendet man vill analysera

funktionell analys – metod för att förstå en persons sätt att fungera utifrån den miljö hen befinner sig i

överskottsbeteende – något någon gör för mycket av för att fungera bra i en viss situation

underskottsbeteende – vad önskar vi att personen gjorde mer av eller istället för problembeteendet

intervention – åtgärden vi sätter in i skolan i exempelvis ett åtgärdsprogram

formaliserat belöningssystem/ teckenekonomi – tillskrivandet av ett fiktivt värde av ett visst beteende, i exempelvis poäng, för att göra det mer belönande att göra för individen. Ihopsamlade poäng kan sedan användas för att ”köpa” något annat eleven vill ha som inte har en direkt koppling till själva beteendet.

kontextualism – filosofisk riktning som betonar sammanhangets betydelse för förståelsen av ett fenomen

Motiverande omständigheter (Mo)– omständigheter som påverkar motivationen till att göra något

Situationen/ triggern (S) – den utlösande faktorn till att beteendet sker

Problembeteendet eller underskottsbeteendet (B) – det som individen gör som man är intresserad av att förändra

Vidmakthållande konsekvenser (K) - den direkta reaktionen/ konsekvensen eleven får av att utföra ett visst beteende

Lästips:

Leka, prata, äta: övningar för barn med särskilda behov (2020) Lars Klintwall (red.)