Att läsa landskapet och om fjärilar som dör ut

Vi sänder från Örån där vi tolkar geologiska formationer och urgamla växtdelar som mammutar kan ha tuggat på. Och om sällsynta dagfjärilar som dör ut i Sverige. Programledare: Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför ser landskapet ut som det gör? Med geovetarglasögonen på ser vi omgivningen på ett nytt sätt. Morgonens fältreporter Thomas Öberg finns vid Örån i Lyckseletrakten tillsammans med geovetaren Rolf Zale och de tolkar terrasser och sluttningar längs med ån. Och letar riktigt gamla växtdelar - såna som kan ha varit tuggade av en mammut! Det här landskapet formades inte efter senaste istiden utan redan för 90 000 år sedan.

Och så handlar det om sällsynta dagfjärilar som är på väg att försvinna från Sverige. Som kronärtsblåvinge, veronikanätfjäril och en underart av Mnemosynefjäril i Blekinge. Den senare har Annika Lydänge på länsstyrelsen jobbat i många år för att rädda. Vi träffar henne, och Mikael Svensson från Artdatabanken, i en restaurerad betesmark utanför Ronneby där det numera blommar rosa av den nunneört som fjärilslarverna behöver. Men kanske är det för sent - förra året syntes bara enstaka Mnemosynefjärilar.

För att få bättre koll på hur det går för både vanliga och ovanliga fjärilar startade Svensk dagfjärilsövervakning för ett tiotal år sedan. Vi pratar med ansvarige Lars Pettersson och med Solweig Wadelius i Virsbo som är en av alla ideella krafter som har en egen fjärilsrunda att följa.

Kjerstin Ferm Widlund hörde av sig och undrade vad hon hittat för konstiga små "behållare" i en gammal stubbe som är omgiven av en myrstack. Vi skickar frågan vidare till en expert.

Och så en uppmaning från Jenny Berntson Djurvall i veckans kråkvinkel - berusa er!

Programledare är Mats Ottosson.