Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk
Språket11 Nov 2024

Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk

Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt.

Inom den lingvistiska arkeologin finns olika metoder för att återskapa hur förhistoriska språk kan ha låtit och vissa saker är forskarna överens om.

– Det finns evidens och vi är överens om hur orden för till exempel ”mamma”, ”pappa” och ”hund” såg ut i indoeuropeiska, säger Gerd Carling.

Språkfrågor om lingvistisk arkeologi, urspråk, indoeuropeiska

Vad vet vi egentligen idag om indoeuropeiska? Finns det evidens eller är det bara intelligenta gissningar från språkforskare?

Vet man vilket språk eller vilken språkgrupp som talades i vår del av Europa före de indoeuropeiska språkens ankomst?

Finns det en koppling mellan ordet för vatten och våra förfäders tro på gudar?

Vad är kopplingen mellan sanskritordet ”sambandh” och det svenska ordet ”samband”?

Är alla ljudförändringar i språk möjliga? Eller är det omöjligt att till exempel ett M utvecklas och blir ett T?

Lär dig mer om indoeuropeiska, protospråk och lingvistisk arkeologi

Se när Jenny Larsson pratar om indoeuropeiska Så lät språket för 5 000 år sedan: ”Hur säker är du på uttalet?” från TV 4 (från november 2022).

Läs artikeln Språkgåtan som blev tabu om indoeuropeiska, av Jenny Larsson och Anders Kaliff, från Forskning och framsteg (från april 2022).

Läs om forskningsprojektet LAMP: Indoeuropeiska språk och myter från Stockholms universitet.

Läs Linguistic archaeology an introduction and methodological guide av Gerd Carling utgiven av Routledge (från 2024)

Gäst: Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt, som forskar om förhistoriska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Episoder(932)

Jag är rädd för mitt eget skinn! Deltagarna i Paradise Hotel är kreativa språkbrukare som skapar nya idiom och uttryck

Jag är rädd för mitt eget skinn! Deltagarna i Paradise Hotel är kreativa språkbrukare som skapar nya idiom och uttryck

Att blanda ihop uttryck och idiom är vanligt när man försöker lära sig ett språk eller när man eftersträvar ett språkbruk som man inte än behärskar. Kreativt och ambitiöst, tycker Språkets expert. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns en ålder när man försöker tillägna sig fasta och stående uttryck i språket, men om man inte riktigt behärskar det kan man råka göra sammanblandningar, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk.Att "vara rädd om sitt eget skinn" är ett svenskt idiom som betyder ungefär att vara försiktigt och att inte ta någon risk. Att säga "Jag är rädd för mitt eget skinn" är en språklig kontamination eller en sammanblandning av uttryck som har förekommit i tv-programmet Paradise Hotel.– Det visar att man anstränger sig, så egentligen är det ett exempel på ambitiösa språkbrukare som försöker tillägna sig ett språkbruk som de eftersträvar, säger Henrik Rosenkvist.Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "att stryka på foten"?"Komma till bukt med", "få bukt på" eller "få bukt med", vad är rätt?Finns någon koppling mellan det svenska ordet ”refug” och det engelska ”refugee”?Var kommer ordet ”pulka” kommer ifrån?Orden ”arbete” och ”jobb” vad har de för olika betydelser och nyanser?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

5 Apr 201624min

Förr var det ingen som brydde sig om särskrivningar - annat är det idag

Förr var det ingen som brydde sig om särskrivningar - annat är det idag

Idag är särskrivning en käpphäst för språkpoliser. Men hur var det förr i tiden? Det undrar lyssnaren Henrik som har läst äldre böcker och hittat flera särskrivningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorÄr mjölk ursprungligen bara en beteckning på det som kommer från däggdjurs juver, eller är det snarare en beteckning för allt som är lite tjockare och mer krämigt än vatten?Ostkrokar eller ostbågar - varför säger människor olika?Ordet chef kan uttalas på två sätt, vad kan det bero på och är är det dialektalt?Särskrev människor förr i tiden?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

29 Mar 201624min

Språket utgick den 21 mars på grund av händelserna i Bryssel. Men är tillbaka nästa vecka.

Språket utgick den 21 mars på grund av händelserna i Bryssel. Men är tillbaka nästa vecka.

Språket är tillbaka nästa vecka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Mar 201628s

Hur skiljer sig orden lesbisk och bög grammatiskt och historiskt?

Hur skiljer sig orden lesbisk och bög grammatiskt och historiskt?

Ordet "bög" är ett substantiv och ordet "lesbisk" är ett adjektiv. Vi reder ut hur orden används idag och historisk och om det är ett problem att de är av olika karaktär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorPå skånska kan man säga " jag ska bjuda på Theo" i betydelsen att man ska bjuda Theo på något. Hur har den språkliga varianten uppkommit?På vilka sätt skiljer sig orden lesbisk och bög åt, grammatiskt och historiskt, och varför är orden så olika i sin karaktär?Varför används ordet antiziganism som ett vedertaget ord när ordet zigenare uppfattas nedsättande och man istället rekommenderar ordet rom?Ordet "relativt" verkar ha ett ganska brett användningsområde. Betyder det "ganska" eller hur kan ordet användas?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

15 Mar 201624min

Brännbra! Bränngott! Varifrån kommer det förstärkande förledet  -bränn?

Brännbra! Bränngott! Varifrån kommer det förstärkande förledet -bränn?

Lyssnaren Katarina undrar över ordet "bränn" som hon hörde som förstärkande förled under sin uppväxt i norra Bohuslän. Nu undrar hon var det kommer ifrån och om det används idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVilket ursprung har uttrycket "bränngott" och används "bränn" på det sättet någon annanstans i landet än i norra Bohuslän?Varifrån kommer det dialektala ordet "feshlig", som betyder ungefär finkänslig, mesig, löjlig?Hur skiljer sig användningen av ordet "dryg" åt i olika delar av landet.Vad är det för skillnad mellan fjärd, bukt och vik?När uppfanns ordet paparazzi?Varifrån kommer ordet person?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

8 Mar 201624min

Varför kallade Karl XII sin pappa för just "pappa" och inte för "far"?

Varför kallade Karl XII sin pappa för just "pappa" och inte för "far"?

Far, fadern, farsan eller pappa är olika ord för samma sak. Men vilken status hade orden pappa och far förr och hur har det förändrats över tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVad är det för skillnad på orden ironi och sarkasm?Vad är det för skillnad på orden speciell och särskild?Varför kallade Karl XII sin pappa för pappa?Dessutom uppdaterar vi läget kring uttrycket "att loppa sig" i betydelsen att lata sig.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

1 Mar 201624min

Det mulnar på?

Det mulnar på?

Är det skillnad på att säga "det mulnar" och "det mulnar på"? Lyssnaren Clas retar sig på när människor lägger till "på" men vad händer med ett verbs betydelse när man lägger till partikeln "på"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorFinns det någon statusskillnad mellan orden ursäkta och förlåt och varifrån kommer ordet ursäkta?Vad betyder "ihåg" i uttrycket "komma ihåg" och vad kommer ordet ifrån?Är det korrekt att säga "mulna på?"Vad kommer ordet "bevåg" ifrån?Hur kommer det sig att "kör" kan användas på ett generaliserat sätt som till exempel "jag kör tandtråd två gånger om dagen" eller "vi kör i lite grädde i såsen"?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

23 Feb 201624min

Loppa, loppade, loppat – kan man säga att man loppar när man går på loppmarknad?

Loppa, loppade, loppat – kan man säga att man loppar när man går på loppmarknad?

Att loppa kan betyda att gå på loppmarknad eller att plocka bort loppor från någon. Men ordet kan även användas på fler sätt. Ylva Byrman reder ut olika betydelser av loppa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efterlysning: Använder du ordet loppa i betydelsen att ta det lugnt? Mejla spraket@sverigesradio.seVeckans språkfrågorHar ordet "därav" blivit vanligare och varför i så fall?En lyssnaren har blivit kallad "söto" och undrar varför det känns lite nedsättande och varför vi bildar ord som slutar på - o, som miffo, fyllo och snyggo.Kan man säga att man har varit och loppat när man har varit på loppmarknad?Är ojämställdhet ett ord?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

16 Feb 201624min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
jss
rekommandert
sinnsyn
forskningno
rss-rekommandert
villmarksliv
dekodet-2
rss-paradigmepodden
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose
fremtid-pa-frys
hva-er-greia-med
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
tomprat-med-gunnar-tjomlid
fjellsportpodden
rss-overskuddsliv
abels-tarn
nordnorsk-historie
abid-nadia-skyld-og-skam