Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk
Språket11 Nov 2024

Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk

Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt.

Inom den lingvistiska arkeologin finns olika metoder för att återskapa hur förhistoriska språk kan ha låtit och vissa saker är forskarna överens om.

– Det finns evidens och vi är överens om hur orden för till exempel ”mamma”, ”pappa” och ”hund” såg ut i indoeuropeiska, säger Gerd Carling.

Språkfrågor om lingvistisk arkeologi, urspråk, indoeuropeiska

Vad vet vi egentligen idag om indoeuropeiska? Finns det evidens eller är det bara intelligenta gissningar från språkforskare?

Vet man vilket språk eller vilken språkgrupp som talades i vår del av Europa före de indoeuropeiska språkens ankomst?

Finns det en koppling mellan ordet för vatten och våra förfäders tro på gudar?

Vad är kopplingen mellan sanskritordet ”sambandh” och det svenska ordet ”samband”?

Är alla ljudförändringar i språk möjliga? Eller är det omöjligt att till exempel ett M utvecklas och blir ett T?

Lär dig mer om indoeuropeiska, protospråk och lingvistisk arkeologi

Se när Jenny Larsson pratar om indoeuropeiska Så lät språket för 5 000 år sedan: ”Hur säker är du på uttalet?” från TV 4 (från november 2022).

Läs artikeln Språkgåtan som blev tabu om indoeuropeiska, av Jenny Larsson och Anders Kaliff, från Forskning och framsteg (från april 2022).

Läs om forskningsprojektet LAMP: Indoeuropeiska språk och myter från Stockholms universitet.

Läs Linguistic archaeology an introduction and methodological guide av Gerd Carling utgiven av Routledge (från 2024)

Gäst: Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt, som forskar om förhistoriska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Episoder(931)

Språkbiten 2013-07-02 kl. 05.35

Språkbiten 2013-07-02 kl. 05.35

Vi frågade vad ska vi göra. Språkbiten 2 juli. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Jul 20139min

Språkets sommarrepriser

Språkets sommarrepriser

Under åtta veckor, från 26 juni till och med den 18 augusti, sänder vi repriser ur det gångna årets produktion onsdagar 19.03 och söndagar 7.03. Söndagens repris är en något nerkortad version.Via länkarna nedan kan du lyssna på programmen. 25/6 och 30/6: 3 och 7 juli: 10 och 14 juli: 17 och 21 juli: 24 och 28 juli: 31 juli och 4 augusti: 7 och 11 augusti: 14 och 18 augusti: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Jun 201324min

Språkbiten 2013-06-25 kl. 05.35

Språkbiten 2013-06-25 kl. 05.35

POD: Språkbiten om båda eller bägge Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Jun 20139min

Dialekter i gränsbygd –  om hur det låter i Träslövsläge i Halland

Dialekter i gränsbygd – om hur det låter i Träslövsläge i Halland

Veckans Språket besöker Janne och Ella Karlsson i deras hem i Träslövsläge i Halland. De berättar om livet i fiskeläget förr och nu och reflekterar över att de inte fick tala sin dialekt i skolan på 30-talet utan tvingades att swenska. Språkvetaren Simon Karlsson pekar vad som kännetecknar gränsdialekterna i Halland - det är påverkan av danska, men också åtskilliga drag från riktig gammal svenska är bevarade. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:-"mena på", en fortsättning-satser som syftar fel-"mitt Örnsköldsvik"-var och vart och fel som blir rätt

18 Jun 201324min

Påverkan och egenheter-hur de skandinaviska ländernas språk påverkats av handel och kontakter

Påverkan och egenheter-hur de skandinaviska ländernas språk påverkats av handel och kontakter

Peter Trudgill, professor i sociolingvistik, talar om språkförändring i ett historiskt perspektiv och förklarar hur det kommer sig att vi i svenskan har en-ord och ett-ord, medan övriga skandinaviska språk valt andra vägar. I veckans Språket handlar det om ord och frågan kommer upp: kan man bilda och använda ord hur som helst? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla språkfrågor:-”peta” i st f avskeda-andrabollen, returen-infantilisering av språket-problematisera, proaktiv-fiskeläger eller fiskeläge-kunskap eller kunskaper

11 Jun 201323min

Språket på nationaldagen

Språket på nationaldagen

På nationaldagsmorgonen får lyssnare från hela landet svar på sina språkfrågor i ett extrainsatt Språket. Professor Lars-Gunnar Andersson är som vanligt på plats i studion för att svara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frågor som tas upp i programmet:- Varför blir "nog" på skånska "nock"?- varför talar vi om långa människor men höga torn?- "ta dän" och "ta väck" - om språklig variation i ord och uttal- "äta på stagge" - ett västmanländskt uttryck som saknar förklaring- "slutades ut" - ett uttryck bara för Norrbotten?- "att komma inär något" - lyssnare från Dalsland försvarar ett oumbärligt ord som inte används överallt- "uppe på botten" - där sov man förr, i Hälsingland- "Äss du kommer blir jag glad". "Äss (eller "ess") i stället för "om" fanns i södra Sverige och har undersökts av språkvetare.- ordet "duktig" som kan rymma omdömen man inte alltid stämmer in i- hur kom uttrycket "flång ny" att landa i Göteborg?- "katig" - förr i hela landet; numera, kanske, mest i Småland- "inte ens detta" - om "ens" och dess ursprung- kinkiga ungar som kallas "kittburk" i Gästrikland

6 Jun 201340min

Har prillan påverkat det svenska ljudsystemet? Språkfrågor  med fokus på uttal

Har prillan påverkat det svenska ljudsystemet? Språkfrågor med fokus på uttal

En lyssnare som är snusare har märkt att han har svårigheter med vissa uttal och ställer frågan: har svenskarnas snusande lett till uttalsförändringar som är bestående? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och uttal och artikulation men kommer också in på stavning.Samtliga språkfrågor nedan. Vi vill korrigera en uppgift från tidigare program: ordet utgå som ställde till tolkningsproblem för en lyssnare häromveckan finns faktiskt med på Svarta listan. Ord och uttryck som kan ersättas i författningsspråk (utgiven av Statsrådsberedningen). Däremot behandlas inte den användning som programmets lyssnare drabbades av i en skrivelse från Skattemyndigheten där det stod avgift om xx kronor utgår. Lyssnare berättade hur han tänkte på formuleringen programmet utgår (som ju betyder att programmet strukits) och tolkade skrivelsen som att han slapp avgiften. Felaktigt, skulle det visa sig, men Skattemyndigheten medgav luddighet i formuleringen och efterskänkte avgiften! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtliga språkfrågor i veckans program:- Om vår förmåga att skilja verklig tal från teater- har vårt snusande påverkat vårt uttal och språkljuden i svenskan?- ”med” som bli ”me” eller ”mä”- tidsplan eller tidplan- och vad är en ”chefläkare”- om språkfel på webben- ord som ser konstiga ut i stavningen: ”kommunnivå”- ”heller” som blir ”hellre”

4 Jun 201323min

Två norska språk – om historiska och känslomässiga band

Två norska språk – om historiska och känslomässiga band

Hur ser framtiden ut för nynorskan, ett av Norges två skriftspråk? Ja, Martin Skjekkeland, professor i nordisk språkvetenskap vid Universitet i Agder i södra Norge, är inte optimistisk. Bokmålet, det danskbaserade skriftspråket, vinner stadigt terräng och varken norska medier eller läromedel uppfyller kraven på publikationer på båda språken. Själv är han en varm anhängare av nynorska, som han hävdar bidrar till ett tydligare språk, fritt från floskler och han tröstas något av att norska författare och dramatiker gärna skriver på nynorska. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla besvarade frågor:-"lusinvasion" är det bästa ordet!-”rätt att” i stället för ”fastän” – en lokal företeelse och en föga uppmärksammad subjunktion-om liten och lilla och om bestämdhet, utifrån exemplen "en liten katt", "den lilla katten" och "den lilla katt som kom" -äro/voro - om språkriktighet och stilnivå-att blanda språk - om kodväxling och medveten språkblandning

28 Mai 201324min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
jss
rekommandert
rss-rekommandert
villmarksliv
sinnsyn
forskningno
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
tomprat-med-gunnar-tjomlid
nordnorsk-historie
fremtid-pa-frys
fjellsportpodden
dekodet-2
hva-er-greia-med
rss-nysgjerrige-norge
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose
rss-paradigmepodden
rss-overskuddsliv
grunnstoffene