Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk
Språket11 Nov 2024

Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk

Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt.

Inom den lingvistiska arkeologin finns olika metoder för att återskapa hur förhistoriska språk kan ha låtit och vissa saker är forskarna överens om.

– Det finns evidens och vi är överens om hur orden för till exempel ”mamma”, ”pappa” och ”hund” såg ut i indoeuropeiska, säger Gerd Carling.

Språkfrågor om lingvistisk arkeologi, urspråk, indoeuropeiska

Vad vet vi egentligen idag om indoeuropeiska? Finns det evidens eller är det bara intelligenta gissningar från språkforskare?

Vet man vilket språk eller vilken språkgrupp som talades i vår del av Europa före de indoeuropeiska språkens ankomst?

Finns det en koppling mellan ordet för vatten och våra förfäders tro på gudar?

Vad är kopplingen mellan sanskritordet ”sambandh” och det svenska ordet ”samband”?

Är alla ljudförändringar i språk möjliga? Eller är det omöjligt att till exempel ett M utvecklas och blir ett T?

Lär dig mer om indoeuropeiska, protospråk och lingvistisk arkeologi

Se när Jenny Larsson pratar om indoeuropeiska Så lät språket för 5 000 år sedan: ”Hur säker är du på uttalet?” från TV 4 (från november 2022).

Läs artikeln Språkgåtan som blev tabu om indoeuropeiska, av Jenny Larsson och Anders Kaliff, från Forskning och framsteg (från april 2022).

Läs om forskningsprojektet LAMP: Indoeuropeiska språk och myter från Stockholms universitet.

Läs Linguistic archaeology an introduction and methodological guide av Gerd Carling utgiven av Routledge (från 2024)

Gäst: Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt, som forskar om förhistoriska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Episoder(931)

Ordfynd i bloggar och tidningstexter

Ordfynd i bloggar och tidningstexter

Den som vill bli sin egen språkdetektiv kan nu få god hjälp av den stora textsamlingen KORP som är en del av Språkbanken vid Göteborgs universitet. Med över en miljard ord från allt från tidningstext, romantext och nutida bloggsamlingar och twitterflöden kan KORP ge besked om när och var nya ord och uttryck får fäste i språket. Håkan Jansson, doktorand i nordiska språk ger en vägledning. Observera att du måste öppna länkarna i annan webbläsare än internet explorer! Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord, bland dem "pris" som i snus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-ett utmejlat rådjur-samkväm, nattkväm, bekväm – vad betyden ”kväm”?-mölla på svenska, moulin på franska, molino på spanska – är de släkt?-vad är brödtext?-”en pris snus” – mäts något annat med måttet ”pris”?

26 Feb 201324min

Språkbiten om språkhistoria

Språkbiten om språkhistoria

Vad förändras snabbast och vad består i språket? Språkhistoriska funderingar kring "jag", "under ena skäppo" och de nordiska språken förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Feb 20139min

Datorn som verktyg för språkforskare

Datorn som verktyg för språkforskare

Om man kan arbeta med siffror med den här sortens maskiner, borde man kunna ha den till att arbeta med ord också. Så tänkte den unge språkforskaren Sture Allén för 50 år sedan och gick en kurs i ADB, automatisk databehandling vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg för att lära sig programmera. Sture Allén blev professor i nordiska språk, startade Språkbanken och det som kom att kallas Språkdatagruppen vid Göteborgs universitet. Det är Språkbanken och dess närmare 900 miljoner ord från nutida och historiska texter som ligger till grund för det moderna ordboksarbetet i Sverige. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - ”Wij hålla vth”- förkortningen ”m.h.v.p.” på gammalt köpekontrakt- uttalet ”presang”- försvenskade stavningar av engelska uttryck

19 Feb 201324min

Språkbiten - tre nyanser av "vart"

Språkbiten - tre nyanser av "vart"

- varför heter det "hantverkare" när ordet "hand" ligger bakom?- "vart" i flera uppenbarelser- "han gör mig illa" eller "han gör illa mig"?- "ett mil"i Dalarna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Feb 20139min

Plättar, pannkakor och andra språkfrågor

Plättar, pannkakor och andra språkfrågor

I de små språkfrågorna ryms ofta de riktigt stora resonemangen. Professor Lars-Gunnar Andersson analyserar flera av språkets viktiga grundstenar när han besvarar lyssnarfrågor om dinosaurier, mjölkförpackningstexter och pannkakor i veckans program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor: - var säger man plättar och var säger man pannkakor?- en-ord och ett-ord - varför dessa två grupper i språket?- finns det regler för vad som är en-ord och ett-ord?- förr hette det "dinosaur" i svenskan, numera "dinosaurie" - varför?- starka verb som blir svaga och tvärtom - hur ser trenden ut?- "de finaste mejeriprodukter" - funderingar om absolut komparativ på ett mjölkpaket- "mitt egna hus" - varför säger så många så?

12 Feb 201324min

Språkbiten -gradvisa betydelseförskjutningar

Språkbiten -gradvisa betydelseförskjutningar

- lugn och rolig- uppskatta- att klicka - i dag med två, motsatta, betydelser Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Feb 20138min

Svenskan i Finland

Svenskan i Finland

De svensktalande journalisterna i Finland har tät kontakt med språkvårdare. Det behövs, säger Anna Maria Gustafsson, som leder språkstödsverksamheten för de finlandssvenska journalisterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är nämligen så att en svenskspråkig journalist i Finland är tvungen att utföra en stor del av sitt arbete på finska och sedan översätta sitt material till svenska. Då är det lätt att det svenska modersmålet påverkas av finskans grammatik och konstruktioner.Lauri Kivinen, vd för YLE, Finlands public serviceradio och -tv, berättar om sin vision av närmare samarbete mellan de finskspråkiga och svenskspråkiga avdelningarna vid YLE. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:-namnet Elve-gatsten eller kullersten-”brorsan” eller ”brodern” i nyhetstelegram-vad är ”mylta”?-”tjafs” på byxorna – ursprung och betydelse-när infaller ”torsdagsnatten” – före eller efter själva torsdagen?

5 Feb 201324min

Whiskyglas av plast och hälsosamma människor

Whiskyglas av plast och hälsosamma människor

Språkbiten tar denna vecka upp följande frågor:-bo i hus tycks i dag betyda bo i villa - hur gick det till?-slickepotten som blev barnhatare-en bra bit om ett helt musikstycke - hur kan detta komma sig?-språkets underliga vägar: fothandduk, plastgångjärn och whiskyglas av plast!-varför låter hon är arbetsam rätt men hon är hälsosam mera tveksamt? (Fast det förekommer!)-varför tvättar vi oss i Sverige med tvål när så många länder i vår närhet använde såpa (i egen stavning)? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Feb 20139min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
jss
rekommandert
rss-rekommandert
villmarksliv
sinnsyn
forskningno
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
tomprat-med-gunnar-tjomlid
nordnorsk-historie
fremtid-pa-frys
fjellsportpodden
dekodet-2
hva-er-greia-med
rss-nysgjerrige-norge
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose
rss-paradigmepodden
rss-overskuddsliv
grunnstoffene