Hemligheterna bakom Nobelpristagarnas språk

Är detta en äppleskrott eller en äppelskrutt? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små val - som kan vara svåra.Andra lyssnarfrågor:- medevitt och konkarong- varför heter det inte farster och morster?- och varför mommon i bestämd form i stället för mormor?- gå till station eller till stationen?- hur uttalas mögel? I veckans program återvänder vi också till tungrots-r. Det var inte så länge sedan det bakre, skorrande r-et betecknades som talfel i skolan. Det berättar flera lyssnare som skrivit sedan de lyssnat till reportaget om tungrots-r för några veckor sedan. Idag tvingas inte skolelever med sydsvenskt r till logopeden men vår blekingska reporter Nana Håkansson går dit av egen fri vilja: hon vill kunna välja mellan olika sorters r och få ett bättre och mer begripligt spanskt uttal på köpet. Logopeden Joana Kristensson ger henne övningar som fungerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 Mai 200924min

I Språket i veckan handlar det bland annat om hur främmande språk kan ge vingar åt drömmar och fantasier - ni får träffa Diego Nuñez från Buenos Aires i Argentina som aldrig varit i Sverige men som lärt sig tala svenska med skånsk färgning för att låta som sin idol Marie Fredriksson.Veronica Lilja har träffat honom.Författaren Göran Hägg berättar om ett nyord han är förtjust i: bakfyra. På engelska heter det 'backfire', men hur lämpligt är 'bakfyra' på svenska? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- 'likaväl' blir ofta 'likväl'- förvirring kring någon: 'något form av djur'- 'människors härs smak'- ombord i båten- och en liten grupp nyupptäckta nyord: kablifiera, värdepapperisera, entrepenell Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 Mai 200924min

Veckans lyssnarbrev ställer många frågor och får svar av professor Lars-Gunnar Andersson som berättar om olika sätt att söka ursprunget till ord och uttryck och även spåra förändringar i betydelsen av dem.- hur har man använt ordet folkhem genom tiderna?- när blev det positivt att vara busig?- begåvningsreserv i bokstavlig och ironisk bemärkelse- borde man inte bli smart av att vara bakom flötet, att få sitta och utveckla sina tankar?- stortån och lilltån, men vad heter de andra tårna?- officer eller officerare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

12 Mai 200924min

Tungrots-r, det bakre, skorrande r-et, är inte ett uttal som alltid funnits i sydsvenska dialekter. Det kom för ett par hundra år sedan till Skandinavien - men varför? Arne Torp, professor i nordisk språkvetenskap i Oslo, kan berätta att det finns flera teorier. En är att det var en fransk kung med talfel som bidrog till spridningen av tungrots-r, men det stämmer inte, säger Arne Torp. Däremot vet man att både tungrots-r och tungspets-r fanns i Paris på 1700-talet, och att Frankrikes kulturella inflytande bidrog till spridningen norrut. Vår reporter Nana Håkanson får därmed förklaringen till sina blekingska tungrots-r. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal som leder till förvirring och förnöjelse:- vad betyder 'ra' som i uttrycket ' vadå ra'- veckans fynd: 'att bero på det' - en förvånansvärt vanlig missuppfattning av 'apropå det'- när 'pengar' uttalas 'piengar'- olika sorters sje-ljud- sje-ljud som produceras på olika ställen i munnen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Mai 200924min

Finska är Sveriges största minoritetsspråk, med omkring 300 000 talare, och det har talats finska i Sverige i minst 800 år.Många av dagens finsktalande kom till Sverige under 70-talet och idag har de barn och barnbarn i Sverige - vad händer då med språket?Vår reporter Lena Näslund har besökt familjen Wedenberg i Västerås för ett samtal om hur språket förmedlas över generationsgränserna. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev och veckans frågor skulle kunna rymmas under rubrikenOuppfostrade ordböjningar- begära, begjorde, begjort- Edsbynspelare eller Edsbyspelare?- Sveriges nöjdaste eller mest nöjda kunder?- sån däran- småa förpackningar- tuppägg, finns de? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

28 Apr 200924min

Punktskriften uppmärksammas över hela världen i år med anledning av att det är 200 år sedan Louis Braille föddes i Frankrike. Han är upphovsmannen till det mest använda punktskriftssystemet som idag används av omkring ett par tusen svenskar. Vi har besökt den skola för synskadade i Paris där Louis Braille verkade som musiklärare vid mitten av 1800-talet. Veckans lyssnarfrågor är av ovanligt filosofisk natur: vem bestämmer vad som ska vara ett ord, undrade lilla Freja, och hennes morfar skickade brev till programmet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar denna och andra frågor om ord.Veckans frågor:- När blir ett ord ett ord, vem bestämmer vad det ska heta?- om ords livslängd - hur snabbt förnyas ordförrådet, och kan man påverka processen?- kan man mäta hur snabbt språkförändringen går?- vad avgör om ett språk är livskraftigt?- om ett nytt ord konkurrerar ut ett gammalt förlorar väl språket i nyansrikedom?- prata/tala- spendera- ord , källor, textmassor...- fyrfaldig och trefaldig...men enfaldig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Apr 200924min

Veckans program handlar helt och hållet om prepositioner, de små orden vi ofta blir oense om. Hur viktiga är de, egentligen? Lars-Gunnar Andersson diskuterar prepositioner i nya sammanhang och uttryck, liksom lokala och utmönstrade prepositioner. Hela listan av lyssnarfrågor i veckan:- arbeta mot, i två betydelser- om eller kring- mellan - till- omma, en gammal lokal preposition- en bok med Astrid Lindgren- den finns på bok- lyssna på och lyssna till- är på en preposition som breder ut sig?- på eller i om stadsdelar- på eller i om öar- på dagis, i förskolan, i skolan, på mellanstadiet, vid universitetet - varför så olika?- på en kvart i betydelsen om en kvart- ha det så bra.....helgen - väljer man prepositionen på, i, över eller till?- varför på bussen men i bilen?- handla te Ica i Blekinge Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Apr 200924min

Språket den 7 april 2009 Lyssnarfrågorna i veckan handlar om hur det lilla barnet tillägnar sig grammatiska mönster - och använder dem. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar också några nya mönster och uttryckssätt som inte alla gillar och hamnar i finlandssvenskan och bland nroska dialekter Veckans samtliga lyssnarfrågor: - grammatiken beskriver språket, men bestämmer det inte - hur tillägnar sig små barn grammatiska mönster? - att i konstigt sällskap i finländsk text: som han visste att var hans stora svaghet - rikti` rolig och väldi god - ser ut som om eller ser ut som att - lyda/lydit Pirkko Nuolijärvi, direktör för Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors, talar om familjen som det främsta hotet mot minoritetsspråekt svenska i Finland. Några sms-ande ungdomar berättar om sina favoritförkortnignar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Apr 200924min